Lex Sarah Nya bestämmelser om Lex Sarah den 1 juli 2011 Prop. 2009/10:131, Lex Sarah och socialtjänsten – förslag till vissa förändringar.

Nya bestämmelser om lex Sarah den 1 juli 2011 Nya föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsen har gett ut nya föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:5 om de nya bestämmelser som började gälla 2011-07-01. I och med detta har gamla föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2008:10 om tillämpningen av 14 kap. 2 § SoL och SOSFS 2008:11 om tillämpningen av 24 a § LSS upphört att gälla. Ny handbok Under hösten 2011 kommer Socialstyrelsen att publicera en ny handbok om lex Sarah.

Nya bestämmelser om lex Sarah den 1 juli 2011 Förändringarna kan sammanfattas enligt följande: Bestämmelserna om lex Sarah utvidgas till att omfatta hela socialtjänsten samt all verksamhet vid Statens institutionsstyrelse. Bestämmelserna i SoL gäller förutom i omsorger om äldre personer och personer med funktionshinder även inom det som vanligen benämns individ- och familjeomsorg inklusive verksamhet inom familjerättens område. Utvidgningen innebär även att bestämmelserna om lex Sarah ska tillämpas i verksamheter enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Lex Sarah gäller för alla insatser enligt LSS och tidigare LASS (assistans med assistansersättning)

Nya bestämmelser om lex Sarah den 1 juli 2011 Lex Sarah har samma utformning i SoL och LSS och liknar motsvarande bestämmelser i patientsäkerhetslagen (2010:659) om hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet att rapportera vårdskador och vårdgivarens skyldighet att anmäla allvarliga vårdskador (lex Maria). Lex Sarah har en tydligare koppling till god kvalitet och det systematiska kvalitetsarbete som kommuner och enskilda verksamheter ska bedriva. Anställda m.fl. som fullgör uppgifter inom socialtjänsten och i verksamhet enligt LSS är skyldiga att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Rapporten ska lämnas till den som bedriver en verksamhet, dvs. till – nämnden i en kommunal verksamhet, – ledningen vid Statens institutionsstyrelse eller huvudmannen för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet (bolag, stiftelse, kooperativ eller förening).

Nya bestämmelser om lex Sarah den 1 juli 2011 De som omfattas av rapporteringsskyldigheten är de som fullgör uppgifter inom verksamhet enligt SoL/LSS, d.v.s. Anställda Uppdragstagare Praktikanter eller motsvarande under utbildning, och Deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program God man/förvaltare och frivilligarbetare är inte rapporteringsskyldiga Enskilda och anhöriga kan inte göra anmälan enligt lex Sarah. Sådana anmälningar kan istället föranleda ett s.k. tillsynsärende hos Socialstyrelsen De som fullgör uppgifter inom socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska medverka till att den verksamhet som bedrivs är av god kvalitet.

Nya bestämmelser om lex Sarah den 1 juli 2011 De som ska ta emot rapporter om missförhållanden eller risker för missförhållanden är skyldiga att informera anställda m.fl. om rapporteringsskyldigheten. • Skyldigheten att utreda och dokumentera samt avhjälpa och undanröja ett missförhållande eller risk för ett missförhållande är lagreglerad. • Om utredningen visar att det är ett allvarligt missförhållande eller risk för ett allvarligt missförhållande ska den som bedriver verksamheten anmäla detta till Socialstyrelsen. Detta gäller oavsett om det allvarliga missförhållandet har avhjälpts eller inte.

Nya bestämmelser om lex Sarah den 1 juli 2011 Rapporteringsskyldigheten gäller både vid missförhållanden eller påtaglig, konkret risk för missförhållanden som rör personer som redan får insatser, eller som kan komma i fråga för insatser. Detta innebär att rapporteringsskyldigheten inträder redan på utredningsstadiet när rätten till insatser prövas. Missförhållande eller risk kan avse något som händer mellan personer som får insatser i en verksamhet. Rapportering kan inte ske anonymt.

Nya bestämmelser om lex Sarah den 1 juli 2011 Ansvarig nämnd ska fastställa rutiner för Information till rapporteringsskyldiga Rapporteringen Registrering/diarieföring Ansvar för att undanröja och avhjälpa missförhållande/risk Ansvar för utredning och beslut Ansvar för anmälan till Socialstyrelsen Information och stöd till berörd personal och berörda enskilda Hantering av jäv och liknande situationer

Nya bestämmelser om lex Sarah den 1 juli 2011 Allvarliga missförhållanden eller påtaglig, konkret risk för missförhållanden: Hot mot liv Hot mot personlig säkerhet Hot mot fysisk hälsa Hot mot psykisk hälsa Rapporteringsskyldigheten gäller såväl aktiva handlingar som försummelser

Allvarliga missförhållanden eller risker, exempel Hot mot liv Olika former av fysiskt våld Sexuella övergrepp Insatser som har avgörande betydelse för den enskildes liv inte utförs, eller utförs på ett felaktigt sätt t ex insulinbehandlad diabetiker blir utan hemtjänst/mat/insulin Person som inte själv kan tillkalla hjälp ”glöms” på toaletten en längre tid En verksamhet har inte säkerställt att trygghetslarmen fungerar vid t.ex. strömavbrott, eller om en verksamhet tar inte emot larm eller inte åtgärdar dem så snart som möjligt. Brister i den fysiska miljön i förhållande till den verksamhet som bedrivs i lokalerna kan vara ett allvarligt hot mot den enskildes liv. Branta trappor och trasiga handtag på grindar eller fönster är exempel på brister som kan leda till allvarliga olyckor eller dödsfall.

Allvarliga missförhållanden eller risker, exempel Hot mot personlig säkerhet Aktiva handlingar som begränsar den enskildes fri- och rättigheter som han eller hon är tillförsäkrad enligt lag, dels försummelser att bevaka den enskildes fri- och rättigheter. Inlåsning, s.k. nedläggning av den enskilde eller att insatser utförs mot den enskildes vilja. Inlåsning omfattar både situationer där den enskilde blir inlåst i sitt rum och när ytterdörren i ett särskilt boende hålls låst på ett sådant sätt att de boende i praktiken är frihetsberövade. Att passivt se på när en enskild persons fri- och rättigheter kränks utan att ta initiativ till att förhindra detta är exempel på en försummelse som innebär ett allvarligt hot mot en enskilds personliga säkerhet.

Allvarliga missförhållanden eller risker, exempel Hot mot fysisk eller psykisk hälsa Fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp Med fysiska övergrepp avses t.ex. slag, nypningar eller ett hårdhänt handlag. Med psykiska övergrepp avses hot, bestraffningar, trakasserier eller kränkande bemötande m.m. Brister i bemötande som innebär ett allvarligt missförhållande är sådana som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet eller värdighet. Att underlåta att utföra beviljade insatser som har avgörande betydelse för den enskildes fysiska eller psykiska hälsa Som exempel på insatser som är viktiga för den enskildes hälsa kan nämnas hjälp med personlig hygien, tand- och munhygien, kost och måltider, toalettbesök eller tillsynsbesök. Att sväva i ovisshet om och när man kommer att få beviljad hjälp kan för den enskilde vara en situation som innebär ett allvarligt hot mot hans eller hennes psykiska hälsa.

Allvarliga missförhållanden eller risker, exempel Ekonomiska övergrepp En fråga som ofta uppkommer är om ekonomiska övergrepp (t.ex. stöld av pengar eller ägodelar, utpressning och förskingring) som begås i verksamheten och riktas mot en enskild är ett allvarligt missförhållande som ska rapporteras enligt lex Sarah eller inte. Stölder och andra ekonomiska övergrepp som begås av anställda är brottsliga handlingar där arbetsgivaren ska vidta nödvändiga åtgärder som polisanmälan eller stöd till den enskilde att polisanmäla. Det inträffade ska utredas av verksamheten. Om utredningen av en stöld eller ett annat ekonomiskt övergrepp visar att det inträffade utgör eller har utgjort ett allvarligt hot mot den enskildes fysiska eller psykiska hälsa är det inträffade att anse som ett missförhållande som ska rapporteras enligt lex Sarah.

Allvarliga missförhållanden eller risker, exempel Andra frågor som kan vara bra att komma ihåg Ett missförhållande kan avse såväl en enstaka händelse som upprepade händelser. Det är särskilt allvarligt när ett brott eller kränkning begås mot en person som befinner sig i en skyddslös ställning eller en beroendeställning. Insatser enligt SoL, LSS och HSL bygger på frivillighet, vilket innebär att de inte kan ges mot den enskildes vilja. Enligt regeringsformen (RF) är varje medborgare skyddad gentemot det allmänna mot frihetsberövande och påtvingat kroppsligt ingrepp. Med ”det allmänna” avses offentlig verksamhet och verksamhet som drivs av enskilda verksamheter på uppdrag av t.ex. kommuner eller landsting samt vissa andra verksamheter som regleras i lag. De nämnda fri- och rättigheterna kan enbart inskränkas med stöd av lag, t ex LVU, LVM, LPT LRV och SmL. Nödrätten kan i undantagsfall motivera tvångsingripande mot den enskildes vilja Bestämmelsen om nödrätt innebär att den är fri från ansvar som handlar i nöd för att avvärja fara för liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Nödrätten får inte ligga till grund för rutinmässiga ingripanden, utan är avsedd att användas vid en enstaka händelse. Det är därmed inte möjligt att vidta åtgärder inom vård och omsorg under en längre tid med motiveringen att det är fråga om en pågående nödsituation.

Andra följder av en lex Sarah rapport/utredning/ anmälan Beroende på händelsen kan såväl arbetsrättsliga åtgärder, polisanmälan som skadeståndsanspråk bli aktuella.

Ansvarsfördelning i normalfallet i ett rapportärende Rapporteringsskyldiga: Alla som fullgör uppgifter inom verksamheten (anställda, elever, m. fl.) Rapportmottagare: Närmaste chef/enhetschef. Rapporten ska utan dröjsmål granskas av avdelningschef Ansvar för omedelbara åtgärder: Närmaste chef/enhetschef i samråd med avdelningschef Utredningsansvar: Närmaste chef/enhetschef i samråd med avdelningschef Ansvar för att besluta om missförhållande/risk är allvarligt, registrera/diarieföra och att anmäla till SoS: Avdelningschef Beslut i ärenden där det rör sig om allvarligt missförhållande /risk: Socialnämndens arbetsutskott Ansvar för information och stöd till berörda enskilda och berörd personal: Närmaste chef/enhetschef i samråd med avdelningschef