Regleringar: främja effektivitet eller särintressen? Marknadsmisslyckanden och regleringsmisslyckanden !

Klassiska orsaker till offentliga interventioner på marknader: “marknadsimperfektioner” 1.Imperfekt/assymetrisk information 2.Marknadsmakt (stordriftsfördelar/odelbarheter) 3.Externa effekter 4.Kollektiva varor

Vetenskapliga aspekter på regleringar Effektivitet: minimera välfärdsförluster, vs. särintresse: gynna eget eller intressegrupper Effektivitet vs. fördelning Marknadskonform reglering eller ägande? Är reglering bättre (regleringsmisslyckanden), isf HUR och av VEM ska den utformas? ->Konkurrenslag. Sektorsreglering

Marknadsmakt HUR MÄTER MAN? marknadsandel HHI (kvadrera marknadsandelar) koncentrationsgrad pris över marginalkostnad ORSAKER Stora fasta kostnader som slås ut på fler kostnad ökar degressivt Reglerat (onaturligt) monopol kartell

Naturligt monopol Produktionen av något sker till lägst kostnad per enhet om den utförs i ett företag i stället för i någon annan kombination av flera företag. - >effektivt! Målkonflikt: effektivitet på kort o lång sikt risk för privat vinstmaximering Ska de regleras isf hur? Fallande genomsnittskostnad tillräckligt men inte nödvändigt villkor. Hållbart? Utmaningsbart?

Vanliga interventioner Reglera monopolet: avkastning (vinst), prisreglering, tillträdesreglering, uppdelning (separation) Offentlig produktion (med tydliga mål?) Avskaffa (onödiga)(onaturliga) etableringshinder Upphandling

Regleringsmisslyckanden Regleringskostnader: enforcement, monitoring, administrative, compliance costs Representativitetsproblemet Assymetrisk information (aktör-reglerare) Intressegrupper, rent-seeking, regulatory capture Regulatory risk

Bakgrund till uppgiften Utvecklad forskning kring monopol (70-tal, Bell Ind. BPW m fl) Ideologisk strömning på 80-talet Avtagande tillväxt Teknisk utveckling ->”konkurrensutsättning” USA flyg, telefoni. GBR: telefoni

Sverige Finansiella marknader (eget liv?) Nätverksindustrierna (Banverks-/svenska modellen: separera drift o infrastruktur) tele, flyg, post, el, jvg, (taxi) (ej kommunala!) Delar av VSO, apotek. Offentlig upphandling. Transparens och separation. Försäljning.

Tre aspekter HUR ska nya regelverk – governance structures – designas på bästa sätt (enligt vem?) Vad blir EFFEKTERNA av nya regelverk på tillgänglighet, priser, kvalité m.m. VARFÖR blir det som det blir: hur går institutionell förändring till? Aktör eller struktur?

Er uppgift: förklara “avregleringen” av postsektorn i Sverige med hjälp av institutionell teori (NIE: North, OIE: Bush) Go for IT!