Regleringsprocesser: exemplet Posten eh, finns det någon post kvar? Försändelsen Kommunikationssättet Företaget Kontoret P eller p.

En presentation över ämnet: "Regleringsprocesser: exemplet Posten eh, finns det någon post kvar? Försändelsen Kommunikationssättet Företaget Kontoret P eller p."— Presentationens avskrift:

1 Regleringsprocesser: exemplet Posten eh, finns det någon post kvar? Försändelsen Kommunikationssättet Företaget Kontoret P eller p

2 Hur går det egentligen till? Marknader som inte fungerar av sig själva analyseras av kompetenta tjänstemän som informerar kloka politiker som beslutar om lagar och regler som leder till effektivitet? … eller vad? ->Marknadsmisslyckaden-regleringsmisslyckanden

3 Exempel: postmarknadens av(?)reglering 1.Lite om postmarknaden 2.Fungerar posten bättre eller sämre som följd av avregleringen? 3.Vetenskapliga reflektioner

4 Eget arbete sedan 1997 “Deregulation and internet: new challenges to postal services in Sweden” (2001) Konkurrensverket (2004) Schweiz transportministerium (2006) Post och kassaserviceutredningen SOU 2005:5 2008 års postlagsutredning SOU 2009:73, SOU 2009:82

5 -Skickas det några brev fortfarande??? Posten AB2 527 milj88% Bring CityMail 336 milj11% övriga ca 30 11 milj 0,4 % Totalt: 2 875 milj (- 6 % från 2008, -16 % från 2000) Brevvolymer 2010. Källa: PTS “Service och konkurrens 2011”

6 Institutionella förhållanden Brevmonopolet togs bort 1/1-93 Operatörer behöver [enkelt] tillstånd Postverket bolagiserades 1/3-94, blev Posten AB, helstatligt 2009 sammanslagning med Danske Post ->Posten Norden Post- och telestyrelsen är regleringsmyndighet Postlag, postförordning Samhällsomfattande posttjänster (USO) regleras i postlagen, ingår i Postens tillstånds- villkor, ägaren staten skrivit in i bolagsordningen

7 Modern industri! Extrema logistiskkrav: TID, PLATS (väder) Arbetskraftsintensiv (men ökad andel kapital) Snabb teknisk utveckling (automatsortering, försortering, information) STORDRIFTSFÖRDELAR (automatsortering, utdelning) ->naturligt monopol? Samdriftsfördelar mellan produkter Vikande efterfrågan

8 Fråga: -Skulle du vilja ha den gamla Posten tillbaka?

9 -Posten fungerar (lite) bättre tack vare avregleringen! Priserna lägre än annars Priserna anpassade till kostnaderna för olika delprodukter Produktiviteten har ökat (sysselsättningen minskat) Service fortsatt hög, kundanpassning Obetydlig påverkan på innovationer etc

10 Price level: increased less than input costs Only Sweden Post. Not adjusted for inflation

11 Prices 1991 and 2006 (real prices) approx. share, all mail 20 gram list price negotiated price 50 gram list price negotiated price Third class unsorted bulk mail pre-sorted pre-sorted, large town delivery 24 +49 % +42% +37 % +10% +17 % -6% +49 % +42% +34 % +10% +17 % -6% Second class unsorted bulk mail pre-sorted pre-sorted, large town delivery 21 +16 % +5% - 9 % -27% - 22 % -37% -37 % -40% -48 % -58% -55 % -64% First class unsorted bulk mail pre-sorted pre-sorted, large town delivery 15 +34 % +28% +22 % -2% +9 % -13% -22 % -26% -31 % -45% -36 % -49% First class, single letter 2nd class, single letter First class local delivery (min 250) 18 5 small +43 % (79 %) +35 % (68%) +10 % +43 % (79%) +35 % (68%) +12 % For Sweden Post.

12 Sweden Post access points

13 Vetenskapliga reflektioner Marknadsimperfektion: nätverksindustri med stordriftsfördelar ->reglera men hur? -Offentligt monopol (Postverket) -statligt bolag (Posten)+privata aktörer -bara privata aktörer (med reglering) För regelreform krävdes: -strukturella förutsättningar -institutionella förutsättningar -speciella aktörer framgångsrika i att driva på Ingen regulatory capture, tvärtom! Regleringskostnader tidvis höga Politiker reaktiva. Idag: hyfsat god balans mellan marknad och reglering. Återstår vissa finjusteringar i regelverket men anpassningar till framtida nya förutsättningar