Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm – www.lektion.se.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samhällsekonomi.
Advertisements

Samhällsekonomi åk 9.
Samhällskunskap B Moment: Samhällets ekonomi Oskar Walther
Marknadsekonomi eller planekonomi?
1. Varför finns det pengar?
Höga elpriser! Hur kommer det sig och vad kan göras åt det?
Prisbildning i en marknadsekonomi
Samhällsekonomi 2.
Det ekonomiska kretsloppet
PRUTA INTE MED DIG SJÄLV!
Ekonomi – hushållning med resurser
Ekonomiska system.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi
SAMHÄLLSEKONOMI.
Samhällets ekonomi
Grundkurs 10 sp 1.Introduktion a) resursfördelningsteori
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Handel – ord och begrepp
FL 2 kap 3 Prismekanismen Fokus för kapitel 3 :
Några viktiga begrepp Marknad Efterfrågan Utbud Jämviktspris
EFTERFRÅGAN PÅ iPad. Pris Mängd
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Ekonomins grunder Anna Pettersson MiROi.
Behövs det pengar? Byteshandel.
Pengar i stat, landsting och kommun
Penningskarusellen ”Kunderna betalar med pengar för att få ett behov uppfyllt. Och företaget får pengar för att kunna betala sina utgifter. Både parter.
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
Affärsidé - företagets vägvisare
Handel i världen - varför då?
Samhällsekonomi Del 1.
5. Ekonomins grunder Vad är ekonomi ? Behoven är större än resurserna
Samhällets ekonomi.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Företag.
Vad händer i kretsloppet?
BNP i fasta priser.
Samhällekonomi.
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
TULL ex.20% En tröja tillverkas i Sverige. Kostar 100kr Nytt pris i utlandet: 120 kr Priset stiger när tröjan skickas utomlands, eftersom landet dit tröjan.
S AMHÄLLSEKONOMI. Ordet ekonomi betyder hushållning -alltså att få det man har att räcka till.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Ekonomi II Prissättning. Samhällskunskap 1bEkonomi II2 Pris Priset på en vara som säljs på en marknad bestäms av köparens efterfrågan och säljarens utbud.
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället?
Ekonomi & Handel Genomgångar.
Pengar Byteshandel De första mynten Papperssedlar – Sverige först 1661
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
There is no such thing as a free lunch!
SAMHÄLLsekonomi.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Nationalekonomi – vad är det?
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
There is no such thing as a free lunch!
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Sveriges bagare och konditorer
Produktion, handel och transport
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Presentationens avskrift:

Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm – www.lektion.se

Jordens resurser, alla tillgångar, är begränsade. Därför har man utvecklat olika ekonomiska system för att hushålla med resurserna.

De olika ekonomiska system måste alla hantera följande frågor: Vad som ska produceras? Hur ska det produceras? Hur ska produktionen fördelas?

Människan behov är omättliga. Våra resurser är knappa. Eftersom de tillgängliga resurserna är begränsade, så måste vi ha ett system för att hushålla och fördela dem mellan oss. Ekonomins uppgift är att balansera våra behov och önskningar mot mängden tillgängliga resurser.

Produktionsfaktorer När en vara ska tillverkas, t.ex. en dator, så talar man om att det krävs vissa produktionsfaktorer för att det ska bli något tillverkat.

1. Arbetskraft. Det krävs att det finns någon som gör själva arbetet. 2. Material. Det krävs material, eller från början råvaror, för att man ska kunna tillverka. 3. Realkapital. Det krävs också att man har tillgång till verktyg eller maskiner för att tillverka en vara.

4. Kunskap. Ju mer komplicerade produkter, desto mer kunskap krävs det av arbetskraften. 5. Pengar. Med pengar kan man skaffa de saker som behövs för produktion.

Efterfrågan och utbud Konsumenter efterfrågar varor som de har behov och nytta av. Deras agerande styrs av priset, kvaliteten och andra möjliga köp. Konsumenter vill överlag göra en bra affär.

Kurvan visar hur vi konsumenter beter oss på marknaden. När priserna sjunker, stiger efterfrågan på varor. Ett lägre pris ökar vår köplust. När priserna stiger minskar efterfrågan. Ett högt pris gör att vi tänker efter innan vi beslutar oss om vi ska köpa varan eller ej.

De som säljer varor/tjänster måste tjäna pengar på sin verksamhet, därför styrs deras agerande av vad de får betalt för sin vara. Kurvan visar att ju högre priset är desto mer lockande är det för dem att bjuda ut sina varor/tjänster på marknaden – utbudet ökar. Skulle priset däremot sjunka, så avtar deras intresse för att producera och sälja varan eller tjänsten.

Jämviktspriset Köparen vill betala så lite som möjligt för en produkt medan säljaren vill få så bra betalt som möjligt. Det gör att jämviktspriset hamnar någonstans mitt emellan vad säljaren vill ha och vad köparen helst vill betala. Jämviktspriset uppstår alltså i skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan.