Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Antibiotikaprofylax Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö
Advertisements

Antibiotikaresistens
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Antibiotikaförbrukningen har ökat i Sverige de senaste två åren
Kroppens fiender.
Att bota infektioner - även i framtiden
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: • Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och.
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
TBC Kungliga Norrländska Lungsotssanatoriet. Varje år dog svenskar i lungsot under slutet av 1800-talet.
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Information till vårdnadshavare
Multiresistenta bakterier i vården
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Okomplicerad cystit i slutenvård
för framtidens patient i primärvården
Multiresistenta bakterier
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Att bota infektioner - även i framtiden
Strama Skåne Antibiotika öppen vård Skåne 2010 Förskrivare, typ av antibiotika, antibiotika vid luftvägsinfektion, antibiotika vid urinvägsinfektion, antibiotika.
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Okomplicerad cystit i slutenvård
STRAMA-Slutenvård Mats Erntell STRAMA-S.
Faktorer hos människan
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Herpes Zoster Bältros Helveteseld ( ild)
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Kampen mot infektionerna
Klassificering av antimikrobiella läkemedel
Mikrobiologi.
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete?
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Vad är? Paradoxen Antibiotika- resistens Läkemedels- utveckling.
Terapiriktlinjer.
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv
Varför är vi oroliga för ESBL?
Antibiotikaresistens
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Sjukdomar och besvär.
Antibiotika & resistens
Doern. Am J Med 1995; 99:3S–7S Jacobs et al. ICAAC 1999, abstract C-61 Jacobs et al. AAC 1999: 43:1901Alexander Project data 1998/9. Penicillin-resistant.
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
UVI ABU hos äldre patienter Regionala Strama Västra Götaland.
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
Vårdrelaterade infektioner
MRB.
Smittskydd vårdhygien
Afebril UVI – handläggning på vårdcentral
Vårdrelaterade infektioner & Antibiotika
Antibiotika.
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Mikrobiologisk screening
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Presentationens avskrift:

Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010

Ökad sjuklighet Ökad dödlighet Ökade kostnader

Upptäckt av antibiotika - enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet Förutsättning för modern sjukvård Avancerad kirurgi Cytostatikabehandling Transplantationer Neonatalvård

Antibiotikaanvändning Rädda liv Meningit Sepsis Pneumoni Utbredd streptokock- infektion Minska komplikationer Etmoidit, frontalsinuit Akut otit < 1 år Pyelonefrit Sårinfektioner Borrelia Lindra symtom Nedre UVI Uttalad faryngotonsillit Liten eller osäker effekt Maxillalrsinuit Lätt/måttlig faryngotonsillit Akut otit 2-16 år Mykoplasma- pneumoni Ingen effekt ÖLI ABU Akut bronkit Faryngotonsillit med neg odling

Sulfa Tetracykliner Penicilliner Aminoglykosider Makrolider Glycopeptider Streptograminer Kloramfenikol Kinoloner Trimetoprim Linkosamider Oxazolidinoner Introduktion av nya grupper av antibiotika Karbapenemer Cefalosporiner Lipopeptider

Människa - mikrob Kroppen består av 100 biljoner celler som koloniseras av 1000 biljoner bakterier på 800 m 2 (handbollsplan) hud, slemhinnor i luftvägar, mag-tarmkanal, urinvägar Lymfoida celler (1 kg) och bakterier ( kg) Balans mellan människa och mikrob - en förutsättning för god hälsa

Normalflora – opportunist - patogen Normalfloran är artspecifik Ömsesidigt förhållande (commensal) Skydd mot invasion av andra mikroorganismer: en del av det ospecifika barriärförsvaret på slemhinnor, konkurrens, antibakteriella bakterier Delaktighet i viktiga metabola processer ex K- vitaminomsättningen, nedbrytning av födoämnen Upprätthållande av immunitet genom upprepad stimulering, ex pneumokocker, meningokocker, streptokocker Virulens = förmåga att orsaka sjukdom Resistens = förmåga att stå emot antibiotikas verkan

Människa - infektioner Infektioner hos barn: Förvärvat immunförsvar med antikroppsproduktion är fullvärdigt en vuxen vid 5 års ålder, vilket medför ökad risk för infektioner upp till 3-5 års ålder Cellbundet (medfött) immunförsvar inte moget direkt Infektioner hos äldre: Cellbundet immunförsvar försämras mest (bakteriella infektioner, bältros, tuberkulos) Sämre förmåga att bilda antikroppar mot nya antigen Sjukdomar, läkemedel, malnutrition, atrofi påverkar hud och slemhinnor….iatrogen skada Nästan alla infekteras via slemhinnor eller skadad hud

Förekomst av vanliga luftvägsbakterier i näsa/svalg hos barn och personal i förskolan samt friska skolbarn (M Söderberg avhandling 1990)

Hur blir en bakterie resistent? Mutation slumpartade punktmutationer 1/ bakteriedelningar Förvärvande av resistensgen