FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Atomer och kemiska reaktioner
Musklerna Vad vi än sysselsätter vår kropp med arbetar våra muskler.
Blodet och transporterna
Menstruation, befruktning, graviditet och förlossning
Repetition inför NP i biologi
Hjärtat & Blodomloppet
Människokroppen.
Njurfysiologi och behandling av njursvikt
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Hjärtat, lungorna och blodomloppet
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Rörelsesystemet För att du ska kunna röra dig krävs ett sammarbete mellan skelett och muskler.
Cellen.
Blodet Blodet har många uppgifter
Blodet och blodomloppet
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro Vt-10.
OSMOREGLERING.
Hjärtat och blodomloppet
Blodomloppet Blodomloppet.
Och annat runt omkring det!
Cellen och dess delar.
Fysik Materia Del 2.
Anatomi o Fysiologi Maen Yousef Leg. Läkare
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Nephrologhy i 5 timmar Maen Yousef Nephrolog
Acasia AB Joakim Carleson, med Dr.
För vävnad med hög specifik ledningsförmåga t ex muskulatur (med ledningsförmågan 0,2 S/m) Blir vid fält med dB/dt = 1 T/s de inducerade.
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Farmaka som verkar på njurar och renal homeostas
Beror alltid på att njurarna spar för mycket vätska
En liten pp om vårt energisystem
Påverkan på andra organfunktioner vid behandling med akupunktur
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Hud, skelett och muskler
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Salt and Water Balance and Nitrogen Excretion
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Nervsystemet.
Människan som organism
Cristine Skogastierna, M.Sc, doktorand Avd. För Klinisk Farmakologi
ANDNING Sid
”World Kidney Day” 12 mars 2015.
Nålstick med akupunktur
RÖRELSESYSTEMET.
Utsöndringsorgan.
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Föreläsning 1 Membranpotential och elektrisk aktivitet
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Nervsystemet 1. Tar emot olika typer av information från sinnesorgan och olika sinnesceller i kroppen. 2. Hjärnan behandlar informationen genom tolkningar,
Blodet och transporterna
Blodet Blodtransport.
Blodomloppet.
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Hjärtat & Blodomloppet
Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen.
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
Skelettet och musklerna
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Respiration Dick Delbro Vt-10.
Blodet och blodomloppet
Anatomi - fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 27 ( ):
- En livsnödvändig funktion
Homeostas.
Lösta molekyler och joner
Hjärtat.
Hjärtat och blodomloppet
Anatomi - hur är din kropp byggd?.
Respirationssystemet
Presentationens avskrift:

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Dick Delbro Ht-09

Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra.

Njuren: Vikt och mått 120 g 10 x 5 x 3 cm

Blodförsörjning: 1200 ml/min genom njurarna

1,25 miljoner nefron i vardera njuren

Glomerulusfiltration Primärurinen (180 l/dygn) bildas genom filtration av njurartär-blodet i glomerulus. Drivkraften är glomerulustrycket. Detta balanseras av det proteinosmotiska suget i glomerulus och mottrycket i glomeruluskapseln. Filtrationshastigheten = GFR = 180 l/dygn = 125 ml/min.

Vilken typ av substanser filtreras i glomerulus? 50 ggr högre permeabilitet i glomeruluskapillären än i skelettmuskelkapillären.

Vad tyder det på om man har albumin i urinen? Röda blodkroppar?

Hur håller kroppen GFR konstant? 1. Autoreglering – samma GFR trots variationer i blodtryck. 2. Hormonell reglering med renin. Renin frisätts av: Tryckfall i afferenta arteriolen. Sympaticusstimulering till njuren. Låg koncentration av Na+ i primär-urinen.

Renin-angiotensinsystemet

Vart tar vattnet vägen? Re-absorptionsprocesser längs nefronet. Vattnet följer med när NaCl reabsorberas.

Hur transporteras joner och andra molekyler över cellmembranet? 1. Enkel diffusion: Molekylen följer koncentrationsgradienten (=skillnaden). 2. Faciliterad diffusion: Ett carrierprotein hjälper till. 3. Aktiv transport: Energikrävande. 4. Cotransport: En molekyl ”hänger på” när en annan transporteras aktivt. 5. Countertransport.

Carrierproteinet har ett transportmaximum (Tm) Varför har man socker i urinen vid diabetes?

Reglering av den finala urinvolymen Ca. 85% av primärurinen reabsorberas i proximala tubulus och nedåtgående slyngan. I distala tubulus och samlingsrören avgörs hur stor den finala urinvolymen skall bli. Aldosteron (från binjurebarken: Frisättningen stimuleras av angiotensin II) ökar natrium-vattenupptag i distala tubulus-samlingsrör, i utbyte mot kalium som förloras till urinen. ADH-mekanismen.

ADH kommer från hypofysens baklob, med blodet till njuren En ökad saltkoncentration i blodet (tydande på vattenbrist) stimulerar hypothalamus till att frisätta ADH till blodkärlen i hypofysbakloben.

ADH (forts.) ADH kommer att öka genomsläpp-ligheten för vatten i samlingsrören, så att primärurinen minskar i volym och mer vatten dras ut, tillbaka till blodbanan.

Vilken kraft drar ut vatten från samlingsrören i närvaro av ADH? I njurvävnaden runt samlingsrören är det en hög koncentration av NaCl. Denna ”hypertona” miljö har skapats genom att NaCl har pumpats aktivt från Henles uppåtstigande ut i extracellulär-rummet. Detta utgör ett osmotiskt sug för vatten, som alltså lämnar samlings-rören i närvaro av ADH, och dras in i vasa recta, och går vidare till cirkulationen.

Sekretion i nefronet Kaliumförluster – kaliumvinster.

Prostaglandiner i njuren Syntetiseras av ischemi, Ang. II, ADH, bradykinin. Fr.a. PGI2 (glomerulus) och PGE2 (medulla) – vasodilaterande och natriuretiska. NSAID: Försiktighet vid hjärtsvikt, hypertoni, levercirrhos, njursjukdom.

                                                                                                                                                                                                                                       Schematic showing the absorption of sodium and chloride in the nephron and the main sites of action of drugs. Cells are depicted as an orange border round the yellow tubular lumen. Mechanisms of ion absorption at the apical margin of the tubule cell: (1) Na+/H+ exchange; (2) Na+/K+/2Cl- cotransport; (3) Na+/Cl- cotransport, (4) Na+ entry through sodium channels. Sodium is pumped out of the cells into the interstitium by the Na+/K+ ATPase in the basolateral margin of the tubular cells (not shown). The numbers in the boxes give the concentration of ions as millimoles per litre of filtrate, and the percentage of filtered ions still remaining in the tubular fluid at the sites specified. CT, collecting tubule; DT, distal tubule; PCT, proximal convoluted tubule; TAL, thick ascending loop. (Data from Greger, 2000.)                                                                                                                                                                                  Printed from: Rang & Dale's Pharmacology 6E (on 11 November 2009) © 2009 Elsevier

Läkemedelsutsöndring via njurarna Se Rang & Dale, kap. 8, Table 8.4; ”Tablettrutan” s. 119; s. 374 (excretion of organic molecules).

Njurbäckenet övergår i ureteren Ureteren består av glatt muskelvävnad, ca. 30 cm lång, som tränger in i bakre delen av urinblåsan. Man blir kissnödig när blåsan fyllts med 200 ml. Vid 500 ml går det inte att hålla emot…

Urinblåsan består av slemhinna och glatt muskulatur Blåshalsen hålls stängd av inre sfinktern (glatt muskel) och ytttre sfinktern (bäckenbotten = tvärstrimmig muskel, viljestyrd). Miktionsreflexen (blåstömningen) är beroende av: Afferenter från blåsväggen till ryggmärgen; Signaler från ryggmärgen till hjärnan; Signaler från hjärnan till ryggmärgen; Parasympatiska efferenter till blåsväggen. Somatiska efferenter till bäckenbotten.

Fig. 26-18

Fig. 26-18

Urethra (= urinröret) består av slemhinna och glatt muskulatur