Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mat från mark och vatten
Advertisements

Tipspromenad om mat och klimat
Lokala miljövärden Lokala miljövärden Den energi som man använder har framställts på olika sätt. För att bedöma fjärrvärmens.
Av: Almir, Martin, Ismail, Edvin
av kött på klimatförändringarna
Torben Kudsk Jordbruksverket
Repetition inför NP i biologi
Vad är orsaken till problemet?
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser:
Olika energi källor Skilj mellan förnyelsebara och ej förnyelsebara energikällor (fossila bränslen eller material)
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Klimatpåverkan från livsmedel
Om Cofoten 1.
Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
Allmänt om klimat.
Vi kommer att ta upp: Har vår skola grön el?
Olika djurslags metanproduktion
Klimatpåverkan från livsmedel
Beräkningsverktyget i klimatkollen Maria Berglund HS Halland tel
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Introduktion till diskussionspass om indirekt energi Anna Hagerberg.
Klimatförändringar och jordbrukets klimatpåverkan – en översikt
Välkommen! S eminarium om energieffektivisering i fastigheter Oskarshamn 10 mars 2010.
Hur miljöanpassar man kostråden?
Mat och klimat.
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Tolka resultat i klimatberäkningarna
Så arbetar KRAV med ekologiskt och med nya kriterier för klimatmärkt mat Klimatsmart mat – långt ifrån eller nära?
Mat.
Jordbruk i Sverige och Australien
Lantmännen – först ut med klimatdeklarerade livsmedel
Mat.
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Beräkningsverktyget i klimatkollen
Global uppvärmning Vad gör vi åt det?.
Skog Betesmark Åker Vatten system Frukt Bär Växthus Plantskola kompost
Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna, följda av dikväveoxid och metan. Den växthusgas man oftast pratar om är koldioxid. Halten av.
Film.
Klimatpåverkan från växtodling
1 Strategier för minskad klimatpåverkan - framtidsbilder för markanvändning på landsbygden Rebecka Milestad, Åsa Svenfelt & Kalle Dreborg.
Klimatpåverkan från djurproduktion
Maria Berglund, HS Halland
BRÄNSLEN och vår miljö Annika Adolfsson.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Hållbar utveckling Den mesta el vi använder kommer från icke förnybara energikällor, t.ex. olja och kol. Det innebär att tillgången på kol och olja minskar.
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
Konsumtionens klimatpåverkan Sven Hunhammar
DML rapporteringen Marianne Pettersson. DML rapportering Uppgifter som årligen ska rapporteras till EM Färdiga drivmedel: volym, värmevärde Ingående fossila.
Av: William, 8E. Biobränslen Bränslen har funnits länge, men har påverkat miljön på ett dåligt sätt, dessa kallas Fossila Bränslen. Endast nyligen har.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Klimat och utfodring.
Elåret Finsk Energiindustri.
De utmaningar vi arbetar med inom ramen för CITyFiED-projektet finns i många bostadsområden i Sverige och runt om i Europa. Med innovativa lösningar för.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Jordbruket i Sverige är klimatsmart

Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
Vitaminer.
Klimat och miljö.
KLIMATKOLL på VÄSTANKVARN GÅRD
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel

Utsläpp av växthusgaser per kg produkt för några vanliga livsmedel

Kött har stor klimatpåverkan per kg jämfört med andra livsmedel Orsaker: Det går åt flera kg foder per kg kött i tillväxt. Detta innebär att ett kg kött belastas med produktion av flera kg fodermedel, bl.a. spannmål. Djur producerar gödsel, som ger utsläpp av växthusgaserna lustgas och metan, samt ammoniak, som ger indirekta utsläpp av lustgas. Idisslare producerar metan vid fodersmältningen. Även enkelmagade djur producerar metan, men mindre än idisslarna.

För vegetabilieprodukter slår kväve-gödslingen per kg produkt igenom Höga kvävegivor slår igenom, och ökar klimatpåverkan. Orsaker: I tillverkningen av mineralkvävegödsel sker utsläpp av lustgas. Tillverkningen av mineralkvävegödsel är en energikrävande process. Naturgas används i stor utsträckning som energikälla, med koldioxidutsläpp som följd. Lustgasavgång från mark beräknas utifrån mängden tillfört kväve (i mineralgödsel, stallgödsel, kvävefixering och skörderester).

Växthusodlade grönsaker har högre klimatpåverkan än frilandsodlade Orsaker: Växthusdriften innebär insatser av el och värme i produktionen. Den svenska växthusnäringen är på god väg att överge de fossila bränslena som standardvärmekälla i växthus. Biobränslen används i allt större utsträckning, liksom täckväv på natten för att minska energianvändningen.

Utsläpp av växthusgaser per MJ i livsmedlet

Utsläpp av växthusgaser per kg protein i livsmedlet

Klimatpåverkan fram till butik - exempel på fyra livsmedel

Färdigrätt - fördelning av växthusgasutsläpp på ingredienser

Färdigrätt med griskött - utsläpp fördelade på produktionssteg