Birgit Åberg Karin Petersson Mats Edward 2009 till 2013

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MediRätt ® MediRätt arbetar med att hjälpa vårdpersonal och anhöriga att kunna leverera korrekt och kvalitativ vård till patienter. ® Torgny Ander VD.
Advertisements

Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION
…..och nu Dirigenter finns!!
Läkemedelssymboler i Cosmic
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Lönar det sig med utbildning?
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Blodtrycksbehandling till äldre
Tidig upptäckt av kolorektalcancer i primärvård – Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos sent.
Viktiga utgångspunkter
diabetes prevention kungssten – dpk
PALLIATIV VÅRD HYLTE KOMMUN
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
Hjärtsvikts-mottagning
Redovisning av uppdrag ang
Resultat Projekt Läkemedelsavstämning Avdelning 17, Infektion t.o.m
Diagnostik av Hjärtsvikt inom primärvården
Smittspårning tbc 2012 Ing-Marie Einemo, smittskyddssjuksköterska.
Vårdplanering Liselott Sjöqvist Västmanlands Sjukhus.
Elisabet, Jonatan, Karin och Elinor
Är det väl använda pengar?
Läkemedelstämma 2013 Carina Träskvik.
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
NPÖ –användning i Örebro
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Rökavvänjningssköterska
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Personligt 2012 En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Olika folksjukdomar.
DOKTORN SOM DETEKTIV!.
Att jämföra och diskutera individuella data -nyckeln till framgång i förbättringsarbetet? Kjell Lindström Senior advicer, Bra Liv, Jönköping.
Sjuksköterskeledd infektionsmottagning - rapport
En ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling
Affektiva Mottagningen
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
Läkemedel i hemsjukvård Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem i Nässjö PVO Christina Nielsen Jörn Frank.
En ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling Byavången Tomelilla kommun 2007/2008.
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Tobak och operation ABC Dokumentation hos rökavvänjningsköterskan I NU-sjukvården.
Hej. Allt är inte så lätt som det låter Även om man är vuxen och har förstått, är det inte säkert att man gör som man blir tillsagd.
Hypertoni utredning - behandling
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Hinner doktorn prata.
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
Rätt insats, i rätt tid vid kognitiv svikt PROJEKT VITAL I NORR. PROJEKTLEDARE: ANETT WUNSCH.
Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Diabetes Sammanfattning Förbättrade värden av HbA1c Syfte/Mål Metod
Journalen PU T5 Lund - Malmö.
Bättre diabetesvård med nytt personcentrerat arbetssätt
Hemblodtryck istället för mätning på vårdcentral
HbA1c <50 efter kost beh
Fortsatt uppföljning av tidigare APODOS-mål kvartal
Kvalitetsarbete diabetes
NATIONELL PATIENTENKÄT specialiserad somatisk vård 2014
Fortsatt uppföljning av tidigare APODOS-mål kvartal Gunnar Dahlberg Info. läkare Läkemedelskommittén.
Årskontroll hypertoni
Fortsatt uppföljning av tidigare APODOS-mål kvartal Gunnar Dahlberg Info. läkare Läkemedelskommittén.
Fortsatt uppföljning av tidigare APODOS-mål kvartal Gunnar Dahlberg Info. läkare Läkemedelskommittén.
Närsjukvårdsteamet, SÄS Borås Martin Tirler, överläkare Cecilia Johansson, sjuksköterska Vi tänkte prata om teamet, våra resultat och framgångsfaktorer,
Psykosocial ohälsa till rätt vårdnivå
Presentationens avskrift:

Birgit Åberg Karin Petersson Mats Edward 2009 till 2013 Hjärt– kärlmottagning med sköterska på Kvarnholmens Hälsocentral i Kalmar Birgit Åberg Karin Petersson Mats Edward 2009 till 2013

Sköterskan outnyttjad resurs vid Blodtryck och Hjärtsvikt Blodtryck och hjärtsvikt kräver många kontakter tills målen uppnåtts Behov av läkartid tycks oändligt Varför inte använda sköterskekompetens för dessa patientgrupper?

Tidigare Doktorn fick hjälp med blodtryck och prover av labsköterskan men fick själv ta kontakt med patienter för att ordinera Doktorn som ringer är populär och man passar på att diskutera en mängd olika saker när doktorn ändå ringer Doktorn har alltid kronisk brist på tid Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, Ltkalmar.se

Idag Doktorn ordinerar mål med behandlingen och ordinerar läkemedel som sköterskan handlägger Sköterskan följer upp blodtryck och blodprov eller tar blodtryck och blodprov vid egna patientbesök till målen med behandlingen uppnåtts. Sköterskan sköter kontakten med patienten, ordinerar läkemedel doktorn skrivit recept på (sänker eller höjer dos) Sköterskan rapporterar i efterhand till doktorn eller resonerar med doktorn inför ny patientkontakt

Om våra hjärtkärlpatienter Vi har 7430 listade Vi har 690 hypertonipatienter varav 92 varit hos hjärtkärlsköterskan vid 170 besök och som haft 61 telefonkontakter Vi har 82 hjärtsviktspatienter som haft 61 mottagningsbesök och 38 telefonkontakter med hjärtkärlsköterskan

Distriktssköterskan som är hjärtkärlsköterska Flödesschema Hjärtsvikt Kvarnholmens hälsocentral Annan diagnos Nej Checklista Anamnes: Hälsohistoria Levnadsvanor; tobak, kost, alkohol, fys.aktivitet, sömn Socialt; familj, boende, stöd i omgivningen, ev. hjälp, intresse Åtgärd: Läkemedeluppföljning Information; hjärtsvikt, läkemedel, symtom som kan tyda på försämring, egenvårdsråd (vaccination, vätskerestriktion, vikt/bensvullnad, saltrestriktion, tobak, alkohol, kost/matlust, fys.aktivitet) Vårdplanering: Info. om plan/mål med läkemedels- behandling Erbjuder tel.kont. vid frågor samt v.b täta besök Utredning av läkare: EKG ev. BNP ev. ultraljud rtg pulm Beh.plan av läkare vid läkarbesök. Insättning av medicin Första besök hos hjärt-kärl-ssk Bltr, blodprov, Information, Vidare ord. Se checklista. Uppföljnings- besök hos ssk Misstanke hjärtsvikt läkarbesök Hjärtsvikt Nej Årskontroll hos läkare Rätt inställd medicin Ja Ja Rapport till läkare. Ev. kompl läkemedelsord.

Distriktssköterskan som är hjärtkärlsköterska Flödesschema Hypertoni Kvarnholmens hälsocentral Tel.kontakt: Provsvar Planering Uppföljing Minst 3 bltr på blod- trycksmott. eller 24 h bltr. (usk) Uppmätt Förhöjt bltr Hypertoni Ja Beh. plan upprättas vid läkarbesök Besök ssk Anamnes Uppföljning insatt med. Ny ordination Checklista Anamnes: Hälsohistoria Levnadsvanor; tobak, kost, alkohol, fys.aktivitet, stress Läkemedel Åtgärd: Läkemedeluppföljning Information; livsstils- förändringar (regelbunden Motion, viktminskning, kost Alkohol, tobak, stress), läkemedel, förhöjt bltr och risker/följdsjukdomar Medicinering Ja Adekvat bltr.nivå Nej Nej Nej Ja Annan diagnos Livsstilsmott. 6-12 mån Rapport till läkare. Ev. kompl. medicin Årskontroll Patienter med enbart diagnosen hypertoni utan annan samsjuklighet får vartannat år komma till läkare och vartannat år till sjuksköterska för årskontroll med provtagning före enligt rutin.

Vinster med hjärtkärlsköterska 1 Avlastar läkaren många kontakter Behov av kunskap finns Patientenkäter 2008-2012 visar att 12 % tycker sig ha biverkningar av blodtrycksmedicinen att 100 %! Tar sin medicin som ordinerats (vid varje enkät) att 25 % vill ha med information om sin medicin (sjunkande) att 85% mår bra på sin blodtrycksmedicin Sköterskan har mer tid per patient och är mycket bättre än doktorn på att tänka på patientens livsstil.

Vinster med hjärtkärlsköterska? 2 Blodtrycksutveckling Genomsnittligt blodtryck på alla våra patienter med diagnosen hypertoni och deras sist tagna blodtryck under året 2009 164/87 2010 156/85 2011 158/85 2012 146/83

Vinster med hjärtkärlsköterska 3 Vi har inte blivit bättre på läkemedelsbehandling och utredning av hjärtsvikt Vi tror dock att hjärtkärlsköterskan har en viktig roll för dessa patienter eftersom hon står för en mycket god tillgänglighet när patienten får problem. Hjärtkärlsköterskan har också som uppgift att ta över patientens årskontroll vartannat år – avlastar ytterligare läkarna

Fler hypertoniårsbesök hos Hjärtkärlsköterskan Framtid Fler hypertoniårsbesök hos Hjärtkärlsköterskan Ökat engagemang för livsstilsintervention tidigt hos corononarsjuka på kardiologremiss