HÖJDMÄTNING MED GPS Mikael Lilje Lantmäteriet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer

Advertisements

Novus Allmänheten om regional identitet i Dalarna (Del B)
78 respondenter. 2 [1] Hur har det varit hemma sedan du var här sist?
Referenssystemsfrågor
Peter Wiklund Lägesbeskrivning kring SWEPOS ® och dess utveckling Peter Wiklund
Varför byta till RH 2000? RH 2000 har en väsentligt högre noggrannhet och kvalitet än föregångarna RH 70 och RH 00, vars primära syfte var den småskaliga.
Fråga: I kommuner som använder system RT R10 5 gon V, hur skall utcheckning och nätverks-RTK utföras? Svar: Hanteringen är olika före och efter Lantmäteriets.
Information Informera genom besök på kommunala enheter m m samt info via mail till företag, konsulter m fl. Gör en utskickslista med noteringar om mottagarbekräftelser.
Geodesi 2010 För en hållbar Geodetisk Infrastruktur RH 2000 ger nytta! Några exempel.
1 Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010 Är gräset grönare hos grann- kommunen?
SWEPOS® Beräkningstjänst Funktion och demonstration SWEPOS-seminarium 14 oktober 2008 Geodetiska utvecklingsenheten, drift och utveckling av SWEPOS.
SS Standard för tekniska försörjningssystem
Janos Böhm Kartdagarna och GIT-Mässan mars, 2012
Byte av höjdsystem till RH2000
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
Referenssystem för GPS
Sammanfattning Bakgrund Kartdagarna 2007, LEE 22 mars 2007.
Lokal mätning i de nya referenssystemen
Kommun - Vara (1470), Kommun - Skara (1495), Kommun - Lidköping (1494), Kommun - Grästorp (1444), Kommun - Essunga (1445) 41 respondenter.
Projektförslag – Positionstjänst Nordost
Etableringsprojekt Ost-RTK Introduktionsdagar augusti 2004 Tina Kempe Lantmäteriet / SWEPOS
Referenssystem för GPS
Kvalitetsredovisning 1 ÖSTERÄNGENS REKTORSENHET. kvalitetsredovisning 2.
Införande av SWEREF 99 och RH 2000 Seminarium
SVERIGES NYA HÖJDSYSTEM
Stora additionstabellen
Hållbara stomnät- finns de?
Informationsmöte Göteborg, 10 februari 2011 Peter Wiklund
Barns tillgång till svenskt teckenspråk
Hur påverkar mottagarantennen RTK-mätningen?
Nyckeltal inom vård och omsorg; Inriktning Äldreomsorg 2009
Införande av RH 2000.
Hur hanterar man ”lokala” referenssystem?
Bild 1 Hur använder vi KursInfo idag? Högskolan i Skövde.
Det handlar om multiplikation
Felkällor vid RTK-mätning Ragne Emardson
SWEPOS-nätverks-RTK-tjänst.
INFÖR NATIONELLA PROVET. UPPGIFT 1 Förenkla så långt som möjligt Ständigt återkommande uppgift!
Lantmäteriet, LF-data Geodesi, Dan Norin Nätverks-RTK - var står tekniken i dag? Informationsmöte Växjö Konserthus, 3 december, 2002.
Geografiskt referenssystem, Nuläge och framtid
En jämförelse mellan Enkelstations-RTK och Nätverks-RTK
Erfarenheter från ”Position Stockholm- Mälaren-2” Erfarenheter Resultat från testmätningar Statistik.
Etableringsprojekt Ost-RTK Informationsmöte Mellan-RTK Bispgården, 31 januari 2006 Tina Kempe
1 Enhetligt nationellt referenssystem. 2 Nya krav på referenssystemen Visionen om en nationell RTK- tjänst som ger en hög noggrannhet direkt i det lokala.
Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Stefan Öberg Varför inte fix? Tips & Trix Projektavslutande användarseminarium Position Mitt Teknikdalen.
Helen Ekelöf Kartan visar vägen till arkivets skattgömma.
Nordost-RTK Projektavslutande användar- seminarium i Nordost-RTK Andreas Engfeldt, Lantmäteriet 3 oktober 2007, Luleå.
Stora subtraktionstabellen
Erik Katrin SWEPOS ® status och utveckling Erik Katrin
RH2000 i Göteborg och i regionen
BYTE TILL SWEREF 99 Mikael Lilje, Lantmäteriet
Mätningsteknik Höjdmätning Avvägningståg – Fixtåg
RTK-Malmfälten Projektförslag Informationsmöte RTK- Malmfälten Kruna, 27 augusti 2008 Peter Wiklund Lantmäteriet/SWEPOS
ARVIKA KOMMUN Invånareantal Areal 1968 km².
Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Per-Anders Olsson, Samspelet mellan SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst och.
Kick-off möte Väst-RTK Information finns på Bo Jonsson,
Lantmäteriet, LF-data Geodesi, Peter Wiklund Projektförslag - Positionstjänst Värmland - Dalarna Informationsmöte Ludvika, 15 januari 2003 Peter Wiklund,
Referenssystem och GNSS i praktiken
Kartminne En serie bilder som ger övning av ”rutinen” Tänk på: –Vart är jag på väg? –Varifrån är kontrollen lättast att ta? –Vilken är sista säkra? –Förenkla.
Tryck på högtalarna, lyssna och försök att förstå!
Etableringsprojekt XYZAC-RTK
Transformationer från SWEREF 99 till andra system
Referenssystem och mätning med GNSS
Nätverks-RTK – var står tekniken idag?
Lantmäteriverket, LF-Geodesi, Nätverks-RTK - var står tekniken idag? Bo Jonsson Lantmäteriverket e-post:
Användarseminarium Bispgården 8 april 2008 Mätning i SWEREF 99.
Översikt över SWEPOS-nätverks-RTK-tjänst, framtida utveckling och utbyggnad Peter Wiklund Lantmäteriet/SWEPOS
Nordost-RTK Användarseminarium Piteå 1 februari 2007 Referenssystemfrågor Bengt Andersson Lantmäteriverket - Geodesi
Användarseminarium Ost-RTK Växjö, 1 september 2005
Lantmäteriet, LF-data Geodesi, Christina Lilje Nätverks-RTK - Var står tekniken idag? Informationsmöte Pite Havsbad, 11 december 2002 Christina Lilje,
Presentationens avskrift:

HÖJDMÄTNING MED GPS Mikael Lilje Lantmäteriet Med de nya referenssystemen (SWEREF99 och ett nytt aktuellt höjdsystem) tillsammans med ny teknik står vi inför en stor möjlighet att rationalisera "datafångsten" både vad gäller ekonomi och kvalitet. Detta kräver att vi jobbar strategiskt så att vi får den största nyttoeffekten till lägst kostnad. Plan: RIX95 - kvalitetshöjning genom "upprätning" av geometrin i lokala system. Mål: enhetliget och noggrannhet. Höjd: slutförandet av RA. Dragit ut på tiden. Risk för att ta genvägar som visar sig vara "senvägar". Därför konc. på vertikala komponenten. Nya tekniken karakteriseras av hög regional noggrannhet och skapar enhetlighet, samtidigt vill vi bibehålla/öka den lokala noggrannheten (närsambanden). Hur mäter vi höjder med den nya tekniken?

INNEHÅLL Höjdbegreppet Felkällor Nytt höjdsystem Kvaliteten i RH 1970 SWEN01L över Skåne Enkelstations-RTK, Nätverks-RTK Dansk RTK-undersökning Införa lokalt? Mäta på långa avstånd i samma system (styrkan hos GPS-tekniken)-ställer höga krav på regional noggrannhet. Samtidigt vill vi behålla god noggrannhet i närsambanden.

NYA KRAV PÅ REFERENSSYSTEMEN Visionen om en nationell RTK-tjänst som ger en hög noggrannhet direkt i det lokala höjdsystemet Mäta på långa avstånd i samma system (styrkan hos GPS-tekniken)-ställer höga krav på regional noggrannhet. Samtidigt vill vi behålla god noggrannhet i närsambanden.

HÖJDBEGREPP Jordyta H=h-N H h Geoid N Ellipsoid Inte vilken som helst. Vilka felkällor ska ingå i en sådan? Eg. en geoidkorrektionsmodell. I slutligt höjdvärde adderas såväl mätteknikens som höjdsystemets brister.

FELKÄLLOR Geoid (N) GPS (h) Höjdsystem (H) ingen möjlighet för ”gemene man” fascentrum, antennhöjd, flervägsfel, DOP, mätmetod, beräkningsmetod, atmosfär -korrektionsmodellen ska helst korrigera geoiden (+ ev höjdsystemsystemskift och lh-effekt) och ingenting annat - alltså vara så instrumentoberoende som möjligt. Naturligtvis bör den också vara oberoende av tiden. -GPS-komponenten kontrolleras företrädesvis genom kontrollmätning av välbestämda ellipsoidhöjder i SWEREF99. Detta utesluter naturligtvis inte att punkten kan vara höjdbestämd också. Efter kontroll av h-komponenten ger det ju ett tillskott till korrektionsmodellen. Fascentrum - RIX95. -Den hittills enda till buds stående kontrollmetoden för lokala höjdsystem är genom anslutning på RA. höjdsystem, punktstabilitet, felfortplantning, ”mätklass”, ”nätspänningar”

Tre precisionsavvägningar- Tre höjdsystem Den första precisions- avvägningen 1886-1905 Den andra precisions- avvägningen 1951-1967 Riksavvägningen Den tredje precisions- avvägningen 1979-2003 1:a ca 2700 pkt 2:a ca 8500 pkt 3:e ca 51000 pkt

ANDRA PRECISIONSAVVÄGNINGEN toleranser genom tiderna

FÖRTÄTNING, HUVUDLINJE toleranser genom tiderna

FÖRTÄTNING, DETALJLINJE toleranser genom tiderna

RIKSAVVÄGNINGEN toleranser genom tiderna

RH 1970 - RHB 1970 toleranser genom tiderna 50 mm

Avvägda höjder - RHB 1970 från GPS toleranser genom tiderna

Kommunala höjdsystem De lokala höjdsystemen vanligen helt lokala eller anslutet till RH 1900, få är knutna till RH 1970.

Enkelstations-RTK, Nätverks-RTK kontra SWEPOS Enkelstations-RTK: Fördel: - Samma antenn rover/bas Nackdel: - Kvaliteten på utgångshöjden känd? - Felaktig utgångshöjd inknappad? - Restfelsinterpolering fungerar ej Nätverks-RTK: Fördel: - Bra utgångskoordinater Nackdel: - Olika antenner rover/bas? SWEPOS: Fördel - Bra utgångskoordinater (efterberäkning) - Restfelsinterpolerade höjder Nackdel: - Antennmodell viktig Illustration av föreg bild. Metod 1: Alla möjliga baslinjekomb beräknas.

(UTDRAG FRÅN EN UNDERSÖKNING AV KMS, DANMARK, JUNI 2003)

…baserat på resultatet av Riksavvägningen TILLBAKA TILL VÅRT NYA HÖJDSYSTEM …baserat på resultatet av Riksavvägningen Nollnivå: Normaal Amsterdams Peil Höjdvärden: normalhöjder Epok: 2000 RH 2000 Höjdkorrektionsmodell 50000 punkter +RIX95=nationell geoidkorrektionsmodell ca 5 km punktavstånd och 5 mm rms

VARFÖR ANSLUTA TILL DET NATIONELLA HÖJDSYSTEMET? Enhetligt höjdsystem inom regionen och nationellt, främjar datautbyte. Förenklad hantering, minskar risken för misstag Främjar användning av t.ex. GPS Homogen kvalitet i kommunen Eventuellt förbättrad kvalitet i kommunens höjdsystem -Förenklad hantering ingen risk för olika system i samma jobb. -Främjar anv av GPS genom anv av nationell geoid och korrektionsmodell utan vidare skift. - Tre system i stenen? Tre markeringar i samma berghäll!

Observera att lokala höjdkorrektionsmodeller INTE: tar bort deformationer eller höjer kvaliteten i det lokala höjdnätet främjar datautbyte inom regioner utan endast möjliggör höjdmätning med GPS till det existerande lokala höjdnätet, inklusive dess brister -Förenklad hantering ingen risk för olika system i samma jobb. -Främjar anv av GPS genom anv av nationell geoid och korrektionsmodell utan vidare skift. - Tre system i stenen?

ÅTGÄRDSLISTA 1. Sammanställning och analys av material 2. Inventering 3. Rekognosering och markering 4. Anslutningsmätning 5. Nyberäkning och analys av de lokala näten 6. Omberäkning av lokala detaljnät och databaser 7. Utbyte av höjder inom förvaltningarna 1.kommunen leverar digitala mätdata. LMV analyserar 2. finns punkterna kvar - kommun 3. hjälppunkter för anslutning, komplettering - kommun 4. kommunens åtagande 5. LMV

SLUTSATSER Var försiktig därute! Flera felkällor går ej att påverka vid mätning men det finns vissa strån till stacken som bör minimeras (antenner, flervägsfel, utgångshöjder etc.) Kontroller på dina mätningar viktiga Ha inte för bråttom vid RTK-mätningar Fundera gärna extra om inte gemensamt höjdsystem med det nationella liksom med grannkommunerna vore bra. Nu kan det vara läge att byta och samtidigt höja kvaliteten i nätet.