PROJEKTLEDNING – konsten att leda mot ett gemensamt mål

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Demonstration Klicka på första bilden och sedan bildspel så går bildspelet automatiskt. Avsluta med esc.
Advertisements

Projektplan, milstolpar och organisation OL 108A Ht 2012
Projektplanering med hjälp av Logiskt Ramverk (LR)
Enkel anvisning för planering av projekt
Roller för ledning och styrning av verksamhetsövergripande processer
Examensarbete - ett projekt
PROJEKTLEDARE Projektledarrollen gestaltar projektledningsfunktionen
Planerad Kommunikation - att skapa och använda en kommunikationsplan
Projekt Vad är det.
8. Planera genomförandet
OL108A Distanskurs samhällsentreprenörskap Glokala Folkhögskolan
UPPFÖLJNING Vad behöver verksamheten för att kunna fatta beslut om ekonomiska frågor? Uppföljning av resultat och kapital: - mot budget (jämförelse) -
Effektiv miljötillsyn Ett projekt för Ökat Lärande och Hälsa.
PROJEKTETS LIVSCYKEL Projektaspekter Definitionsfas Planeringsfas
Produktionsplanering
Ett processinriktat arbetssätt
1. Att leda EU projekt Margareta Holmstedt.
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter operativt
Kort om att arbeta i projekt
Arbetsberedning förebygger risker och fel
IV1021 Fö4– Planering och resurser
Riskhantering Säkrare resultat genom systematisk riskhantering
Planerad Kommunikation - att skapa och använda en kommunikationsplan
Att tillsammans påverka!
Projektledning – VBEF01 Föreläsning 2
Projektledning.
Klipp: olika människosyn
6. Inventera projektets resursbehov
Reseproduktion och försäljning
Ledarutveckling över gränserna
9. PROJEKTLEDNING, KONTROLL och KOMMUNIKATION. PROJEKTLEDNING  Projektledare  Ledningsgrupp? – Ekonomiansvarig? – Publicitet? – Utvärderare / följeforskare?
Kommunikation OL108A.
Vad måste man göra? Inför att man ska starta ett projekt.
Roller för ledning och styrning av verksamhetsövergripande processer
Organisera företaget.
”Vi måste göra om intranätet
Olika typer av ledarskap
+ Projektledarens lilla blå
PROJEKTLEDARSKAP (Kort sammanfattning från kursboken)
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Design av mobila autonoma robotar TNE076 Informationen i den här filen är delvis hämtad från kompendiet ”LIPS – nivå 1” av Tomas Svensson & Christian Krysander,
Kort om Projektplanering
För tre veckor sedan gick vi igenom:
Förra måndagens program:
Vad är ett projekt? En grupp projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med givna resurser.
Projektledning – VBEF01 Föreläsning 2
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
PROJEKT Projektkurs - DA7075 VT04.
Föreläsning om RUP RUP – Rational Unified Process
Förra måndagens program :
Handlingsplan för utveckling av exploateringsprocessen Ansvar och befogenheter I exploateringsprojekt Utkast 3 Exploateringsgruppen /Susanne Ek.
Framtidskartläggning
Västerås stad Medarbetarundersökning 2007 Konsult och service Västerås stad:Anneli Jansson Synovate Sweden:Christer Siwertz Anna Fransas Projektnummer:S
Ekonomnätverk sociala investeringar 14 juni 2016
Planering och organisering Projektledning med inriktning mot social innovation och samhällsentreprenörskap Fredrik Björk, Malmö högskola.
Behovsanalys – kalkylerna bakom sociala utfallskontraktet i Norrköping Ekonomnätverk sociala investeringar 14 juni 2016
Utvärdering Miljösamverkan Skåne Anna Asp
Projekt eller uppdrag? Syftet med denna guide är att hjälpa dig strukturera ditt arbete och vägleda dig i valet om uppgiften ska hanteras som ett uppdrag.
Att starta, planera och driva projekt
Projekt eller uppdrag? Syftet med denna guide är att hjälpa dig strukturera ditt arbete och vägleda dig i valet om uppgiften ska hanteras som ett uppdrag.
Föreläsning 3 Situationsanpassat ledarskap
Leda och organisera Färgsätt som i boken. På varje bild ska det stå:
Projekt eller uppdrag? Syftet med denna guide är att hjälpa dig strukturera ditt arbete och vägleda dig i valet om uppgiften ska hanteras som ett uppdrag.
Kommunikationsprocesser
Föreläsning 3 Situationsanpassat ledarskap
Intern styrning och kontroll
Vad betyder Social Kompetens
Hur grupper utvecklas och hur folk beter sig i grupper
Planering och organisering
Utvärdering Miljösamverkan Skåne Anna Asp
Presentationens avskrift:

PROJEKTLEDNING – konsten att leda mot ett gemensamt mål Fö 3/9: Lite om ledarstilsteori / allmänt om projekt Fö 10/9: LIPS-modellen för projekt / dokument Fö 11/9: Extern föreläsare Hemtentamen: Uppgifter baserade på boken ”Handbok för mindre projekt”

PROJEKTLEDNING – konsten att leda mot ett gemensamt mål Vad är ett projekt? Bra utgångspunkt: En eller flera uppgifter som ska lösas på en begränsad tid och med begränsade mänskliga och ekonomiska resurser.

PROJEKTLEDNING – konsten att leda mot ett gemensamt mål Viktiga egenskaper för projekt: måste ha ett avslut projektuppgiften måste vara tydlig consensus (vara överens) om projektuppgiften har beställare / utförare klara och tydliga ansvarsförhållanden

Beställare / sponsor/ uppdragsgivare Expert- grupp Projektgrupp PL

PROJEKTLEDNING – konsten att leda mot ett gemensamt mål Projektledaren kan styra mot ett lyckat projekt, genom att: använda ett metodiskt arbetssätt utveckla ”ordning och reda” i gruppen klargöra uppgiften för gruppen fördela uppgifter och fatta beslut följa upp och kontrollera projektets flöde revidera planer vid behov skapa en fungerande arbetsorganisation

PROJEKTLEDNING – konsten att leda mot ett gemensamt mål Vilka ”verktyg” har PL för att hantera arbetet? Gruppen: - arbetskontrakt - processanalys Uppgiften: - projektplanering - uppföljningssystem Uppdragsgiv. - referensgrupp - avstämningsmöten

LEDARSKAPSTEORI - Blake / Mouton * Kan vi karaktärisera personer som har projektledande befattningar? * Finns det allmänna egenskaper?

LEDARSKAPSTEORI - Blake / Mouton Hänsyn till gruppmedlemmarna Den ideale ledaren God kamratskap samvaro / kommunikation Låt-gå mentalitet Auktoritär ledarstil Hänsyn till projektuppgiften

LEDARSKAPSTEORI - Blake / Mouton Låt-gå God kamratskap Den ideale ledaren Basmodell Arbetsinsatsen blir: Grupp Auktoritär Hög aktivitet Trivsamt Stora arbetsinsatser som för projektet framåt ”Sken-arbeten” Arbete enligt order!! Projekt

LEDARSKAPSTEORI - Blake / Mouton Låt-gå God kamratskap Den ideale ledaren Basmodell Flödet av ideér blir: Grupp Auktoritär Inga ideér Bra som det är Idévänligt klimat Inga ideér Ideér endast från ledaren Projekt

LEDARSKAPSTEORI - Blake / Mouton Låt-gå God kamratskap Den ideale ledaren Basmodell Vid konfliktsituationer: Grupp Auktoritär Slätas över Andan är viktigare Blottläggs och hanteras öppet Förhalas och glöms Ledaren visar att han/hon har rätt Projekt

LEDARSKAPSTEORI - Hersey / Blanchard Relationsorientering Samrådande ledarstil Övertygande ledarstil Delegerande ledarstil Instruerande ledarstil Uppgiftsorientering Vilken ledarstil som används beror på medarbetarnas kompetens, säger forskarna!

LEDARSKAPSTEORI - Hersey / Blanchard Relationsorientering Samrådande ledarstil Övertygande ledarstil Delegerande ledarstil Instruerande ledarstil Uppgiftsorientering Medarbetarnas kompetens Hög Måttlig Låg

PROJEKTUPPFÖLJNING Flera variabler som påverkar projektet: * tid * uppgiftens art * pengar * kvalitetskrav * medarbetarnas tillgänglighet (arbetsvilja) * yttre omständigheter (oförutsedda)

PROJEKTUPPFÖLJNING Uppföljningen underlättas av: * projektmöten * avstämningstillfällen, milstolpar (milestones) * beslutspunkter, grindhål (tollgate) Mätbara mål underlättar!

PROJEKTFÖRBEREDELSER (från boken ”Handbok för mindre projekt”) Hur börjar arbetet?

PROJEKTFÖRBEREDELSER Projekt behöver ”genomlysas” t.ex. på följande sätt: 1. Gör en nedbrytning (WBS = work breakdown structure) 2. Identifiera arbetsuppgifter (halv dag --> vecka) 3. Identifiera vad som beror av vad Uppgift 1 Uppgift 4 Uppgift 5 Uppgift 2 Uppgift 3

PROJEKTFÖRBEREDELSER Projekt behöver ”genomlysas” t.ex. på följande sätt: 1. Gör en nedbrytning (WBS = work breakdown structure) 2. Identifiera arbetsuppgifter (halv dag --> vecka) 3. Identifiera vad som beror av vad 4. Gör tidsuppskattningar av varje arbetsmoment

PROJEKTFÖRBEREDELSER Tidsuppskattningar enligt trepunktsmetoden (s.27): Deltagare Minimal tid (veckor) Maximal tid (veckor) Kalle 2 5 Pelle 1 4 Anna 2 6 Britta 2 3 Ger medel c:a 3.1 veckor Beräkna variansjusterad tid: T = (max+4*medel+min)/6 = 3.3 veckor

PROJEKTFÖRBEREDELSER Tidsuppskattningar enligt trepunktsmetoden (s.27): Deltagare Minimal tid (veckor) Maximal tid (veckor) Kalle (2) 1 (5) 6 Pelle (1) 1 (4) 4 Anna (2) 1 (6) 7 Britta (2) 1 (3) 4 Ger medel c:a 3.1 veckor Beräkna variansjusterad tid: T = (max+4*medel+min)/6 = 3.3 veckor

PROJEKTFÖRBEREDELSER Tidsuppskattningar enligt trepunktsmetoden (s.27): Deltagare Minimal tid (veckor) Maximal tid (veckor) Kalle (2) 1 (5) 6 Pelle (1) 1 (4) 4 Anna (2) 1 (6) 7 Britta (2) 1 (3) 4 Ger medel c:a 3.1 veckor Ger också medel c:a 3.1 veckor, trots att medlemmarna är mer osäkra!! Beräkna variansjusterad tid: T = (max+4*medel+min)/6 = 3.3 veckor Beräkna variansjusterad tid: T = (max+4*medel+min)/6 = 3.4 veckor (rimligt!!)

PROJEKTFÖRBEREDELSER Projekt behöver ”genomlysas” t.ex. på följande sätt: 1. Gör en nedbrytning (WBS = work breakdown structure) 2. Identifiera arbetsuppgifter (halv dag --> vecka) 3. Identifiera vad som beror av vad 4. Gör tidsuppskattningar av varje arbetsmoment 5. Identifiera kritiska linjen, dvs den längsta kedjan av beroende aktiviteter 6. Fördela resurser, dvs vem gör vad / vem ansvarar för vad