Processorientering 080901.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Processkartläggning.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Roller för ledning och styrning av verksamhetsövergripande processer
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Några viktiga krav i ISO9001:2000
Struktur för självförbättrande system
Ett arbete med att etablera
En introduktion till SEB Way
Systemkarta.
Processorienterat förbättringsarbete
Regiongemensam utveckling av hälso- och sjukvården Regionstyrelsen
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Att införa nya arbetssätt……. …… och att upprättahålla det nya!
Välkommen till Ledardagen!
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Ramverk för patientmedverkan
Utvärdering av processmognad
Framtidens specialistläkare
Processorientering Januari 2014.
Modell för Utveckling av ledningssystem
Förbättringskunskap Begreppet förbättringskunskap är en översättning av det som i amerikansk litteratur kallas för Profound knowledge of improvement. Förgrundsgestalter.
Detta är God Vård.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Systematiskt kvalitetsarbete i våra kommuner
Process: Lönekriterier
Roller för ledning och styrning av verksamhetsövergripande processer
Processorientering September 2012.
Nolans förbättringsmodell
Elisabeth Holmgren Landstingsdirektör
Margareta.
NU-sjukvården. Tiderna förändras Krav och förväntningar ändras samtidigt som sjukvården utvecklas och förändras. Det är dags att tänka nytt.
Våra planerade arbetssätt - Våra processer
Strategiska perspektiv på verksamheten
Gemensamma mål för samverkan Strategigrupp äldrevård Samverkansrutiner - primärvård, sjukhus och kommun Habo kommunMullsjö kommun.
Detta är God Vård
Beställning av tjänster
Synpunkter och klagomål kontra erfarenheter och upplevelser? Om vi tar emot patienter och personals erfarenheter och upplevelser som synpunkter och.
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Personalpolitisk inriktning
Offensiv kvalitetsutveckling
Förbättringskunskap Ingrid Ainalem.
Ett system är perfekt designat för att nå precis det resultat det alltid givit…Gäller det förbättringsarbete också?
Cancervårdprocesser och deras förbättring
Finansiell samordning
L E D A R S K P International Aluminium Casting Sweden AB s produktionssystem Ständiga förbättringar 1 Prioritering Säkerhet/Miljö Kvalitet Leverans Ekonomi.
Framtidskartläggning
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Förbättringskunskap. Begreppet förbättringskunskap är en översättning av det som i amerikansk litteratur kallas för Profound knowledge of improvement.
Samhälle Mål: ”Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka.
Introduktion till The Rational IT Model
Ramverk för patientmedverkan
på personer i behov av hjälp
Heby kommuns kvalitetspolicy
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Omställningen av hälso- och sjukvården
Kommunikationsprocesser
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Verktyget Utmärkelsen….
på personer i behov av hjälp
på personer i behov av hjälp
Att leda och genomföra transformation WS 3 Region 10
Samordnad utveckling för god och nära vård
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Presentationens avskrift:

Processorientering 080901

Offensiv kvalitetsutveckling Ledningens engagemang Arbeta med processer Ständiga förbättringar Sätt kunden i centrum Basera beslut på fakta Låt alla vara delaktiga Skapa helhetsbild Källa: Chalmers

Förutsättningar för kontinuerlig verksamhetsutveckling Professionell Kunskap • Ämneskunskap • Personliga färdigheter • Värderingar, etik Förbättringskunskap • System • Variation • Förändringspsykologi Förbättring av diagnos, behandling, processor och system Förbättring av medicinska, funktionella och patientupplevda resultat i relation till kostnader Efter Batalden och Landstingsförbundet

Ett processorienterat arbetssätt – grunden för en systematisk verksamhetsutveckling

Kvalitet Kvalitet på en produkt eller tjänst är dess förmåga att tillfredsställa, och helst överträffa kundernas behov och förväntningar Def enligt Bo Bergman och Bengt Klefsjö

Kundbegreppet Kund är den eller de som en organisation finns tillför, de som verksamheten vill skapa värde för. Det är inte begreppet i sig som är intressant utan det förhållningssätt det uttrycker Källa: Bo Bergman

Upplevelsedimensionen Exempel: Bemötande Respekt Integritet Empati Delaktighet Information

Professionella dimensionen Resultat Effekter Kvalitet Risker och fel mm

Systemdimensionen Tillgänglighet Samverkan Kostandseffektivitet Väntetid Säkerhet Informationsöverföring

Vad är en process Inom kvalitetsområdet betyder process en serie sammankopplade aktiviteter som upprepas och skapar värde för någon. Källa: Bo Bergman

Varför processorientering Skapar en helhetsbild Arbeta faktabaserat Standardisering Integrerar arbetet med säkerhet och kvalitet Decentralisering av ansvar och befogenheter Tillvarata allas kompetenser i teamarbete Förtydliga ansvar och roller Utgår från kundens/patientens behov Källa:

Principer för processorienterat arbetssätt Think out of the box

Så här är det: Oavsett om man tror på ”processorientering” av sin verksamhet eller inte… …så finns processerna där; verksamheten är redan ”processorienterad”! Man har två alternativ: -Strunta i processerna och hoppas på det bästa. -Försöka förstå processerna och styra/utveckla dem.

En resa med fokus på resultatet Behov Hur Resultat Process

Resultatet blir aldrig bättre än dess process

Förståelse nödvändigt för förbättring

Undvik att tänka funktionellt Kund/flödesperspektiv, inte funktionellt perspektiv Identifiera hela flöden, inte enstaka arbetsuppgifter/aktiviteter

Processynsättet Källa Olle Rentzhog Qraft

Drastiskt mål ny ledtid Varför är det nästan alltid värdefullt att korta ledtiden i en process? ”Japanska Sjön” Ledtid (kalendertid start-stopp) Ursprunglig ledtid Problem kommer upp till ytan Omöjligt att nå målen om de inte åtgärdas ”MUDA” Drastiskt mål ny ledtid Grynnorna symboliserar störningar, tidsbovar, utbrändhetskällor, etc. i processen. Dessa är ofta kända men så länge vi accepterar en lång ledtid blir det inte tillräckligt tryck på att åtgärda dem. Sätter man ett ganska drastiskt mål typ halvering blir det omöjligt att nå dit utan att ge sig på de värsta störningarna. Eftersom huvuddelen av ledtiden är inaktiv tid finns det ingen chans att nå detta genom att arbeta fortare. ABB:s T-50 program är ett välkänt exempel på detta. Man satte där upp det generella målet att ledtiden skulle halveras i alla processer.

Ett eller flera lag Utgångspunkt - Helhetsansvar från start till slut Ibland måste helhetsansvaret delas mellan länkade flödeslag

Kund(patient)processer Inspirerad och modifierad från McGrath & MacMillan, 2000 Medvetandegörande av behov Sökande Val av vårdinstans Kontakt och bokning Logistik Betalning Finansiering Undersökning Diagnos Recept/ Remiss Brukande, användande Service, uppförljning Retunering återbesök Behandlad, Botad Källa Fredrik Nilsson LTH

Tre vårdgivande modeller Funktionsorienterad Process orienterad Patientprocess orienterad Metafor: Metafor: Den magra maskinen Metafor: Den levande, service inriktade versamheten Separata, fokuserade “silos” Verksamheten efter kundens process Verksamheten som en process Figur 1. Modeller för vårdgivande Källa: Fredrik Nilsson LTH

Processer skär ofta genom flera enheter och verksamheter PV Chef Enhet 1 Chef Enhet 2 Chef Kommun Chef Processen-logiskt sammankopplade aktiviteter

Processtyrning utifrån patientperspektivet… Tillfreds- ställd Bedömning Diagnos Behandling Uppföljning Behov Kliniska problem Nedsatt funktionellt hälsostatus Kostnader Ej till- freds- ställd Tillfreds- ställelse Kliniska resultat Funktionellt Stödsystem Källa: Claes Aren

Sammanhang Människor med behov Enheten och dess processer tillfredsställda Första kontakt Bedömning Diagnos funktionellt kliniskt nöjdhet Åtgärd Uppföljning kostnader Nya förutsättningar Nya behov Ny kunskap Efter Donabedian

Tillfreds- ställd Behov Resurser Information Stödsystem Källa: Claes Aren

Stödprocesser/-system Behov Tillfreds- ställd Stödprocesser/-system Patientadministration Information – patientjournal Ekonomi Kvalitet Medarbetare – kompetens Etc. Källa: Claes Aren

Patientens perspektiv HELHET Patientens perspektiv Nedsatt funktionellt hälsostatus Funktionellt hälsostatus Ej till- freds- ställd Första kontakt Bedöm- ning Diagnos Terapi Kliniska problem Kliniska resultat Tillfreds- ställelse Uppföljning Kostnader Kostnader Stödsystem Modifierad efter P. Batalden

Syfte och mål Vad vill vi uppnå ? Var är vi nu ? Hur kommer vi dit ?

Varför kartlägga processer? Dokumentera på rätt nivå Varför kartlägga processer? Skapa gemensam förståelse Ge stöd till utförare & kvalitetssäkra Analysera och förbättra Håll isär!

Metodiken bygger på 4 nivåer med två övergripande syften Nivå 1-2 Översiktlig modell av vad processen skall åstadkomma samt huvudstegen i värdeskapande Nivå 3-4 Arbetsgång och hjälpmedel. Fokus på kritiska moment Syfte: Gemensam bild för ökad kundfokusering och konstruktivt förbättringsarbete Syfte: Ge stöd till utförarna för att underlätta arbetet och undvika fel

Traditionell förändring Identifiera problemet Samla data Värdera alternativ Välja lösning Implementera Beslut Förändrat omgivning/miljö Feed back ” Sidoeffekter” Andra agerar Ny viljeinriktning hos andra Vilja/insikt

Beslut Beslut ” ” Sidoeffekter” Sidoeffekter” Vilja/insikt Förändrat Förändrat Feed back Feed back omgivning/miljö omgivning/miljö Andra agerar Andra agerar Ny viljeinriktning Ny viljeinriktning hos andra hos andra

Beslut Förändrat omgivning/miljö Feed back ” Sidoeffekter” Andra agerar Ny viljeinriktning hos andra Vilja/insikt

Berörda medarbetare behöver kunskap om: Vem är processens kund. Vilka behov och krav ska processen möta. Hur processen är avsedd att fungera. Vad som ska mätas och varför. Hur mätning av resultatet ska ske och rapporteras. Hur avvikelsehantering och förbättringsarbete ska göras.

Roller i processen Linjechef Processägare Utförare Rollernas innebörd i korthet Utförare Svarar för att båten når sitt mål inom utsatt tid Processägare Trimma kanalen. Se till att det är tillräckligt med vatten och inte några hinder. Ev. rita sjökort om det skulle behövas. Utföra muddring vid behov. Uppdragsgivare Ansvarig för helheten och därmed personal, pengar och utrustning

Resultat Fel Vårdprocess Svante Lifengren SkaS 37

Offensiv verksamhetsutveckling Resultat Fel Offensiv verksamhetsutveckling Resultat P D S A P D S A Vårdprocess Toyota sannolikt bäst i världen på offensiv verksamhetsutveckling Når kvalitetsnivåer på 20-40 defekter på en miljon möjligheter Har tagit decennier P D S A PM P D S A SVP Svante Lifengren SkaS 38

Huvudprocesskarta för primärvården Befintligt hälsotillstånd Friskare befolkning Bibehållen hälsa Förebygga Behandla Komplexbeh. (inkl rehab) Ta emot, diagnosticera, direktbeh Frisk Pat. med symptom Standrardbeh. (inkl rehab) Lindrad Remitterad Följa och stödja Komplexbeh. Ökad livskvalitet Motverkade komplik. Patienter med kronisk diagnos Standardbeh. Baskompetens Utbilda Ökad primärvårds- kompetens Utvecklingsbehov Leda och utveckla vårdkedjor Förbättrade vårdkedjor. Strategisk ledning Operativ ledning Kompetens- utveckling Försörjning Kommuni- kation Forskning & utveckling

Nyckelområden att mäta 1. Ändamålsenlighet (Effectiveness) ” förmågan att producera rätt resultat” 2. Effektivitet (Efficiency) ”förmågan att producera rätt resultat effektivt” Men mät bara det som används!! Gör det enkelt!!

Mäter man inte så förstår man inte. Förstår man inte så kan man inte styra rätt. Kan man inte styra så kan man inte förbättra.

Standardisering Remisshantering Inskrivningsprocessen Vårdprogram Läkemedelshantering Operationsplanering Utskrivningsprocessen mm

Koncept som är relaterade till varandra Revision/ utvärdering Tillämpning av Processledningsprinciper Hög-motiverad personal Förbättrings- Arbete, Six Sigma,Kaizen, 8D,… LEAN Risk Hantering Certifieringskrav t.ex. ISO 9001, ISO 14001, Kunder, Myndigheter … SKF Folke Höglund

Tankar om processer En organisation blir inte effektivare än dess processer Processer är flöden av åtaganden mellan människor Processer består av en samling människor som arbetar tillsammans för att skapa värde för kunden Processer kan endast förbättras om människans agerande förstås och tas som utgångspunkt för utveckling av utrustning, material och information Värde för en kund uppstår när en verksamhet uppträder på ett samordnat sätt för att tillgodose kunden behov. Kultur/ värderingar Struktur Makt Människor/ medarbetare Källa: SIQ