Riktvärden för jord - NVs generella - beräkning av platsspecifika Maria Carling, SGI

Riktvärden för förorenad mark Vad ska de skydda? Skydd av människors hälsa Skydd av markmiljön Skydd av grundvatten Skydd av ytvatten Hälsa: hela den tolerabla exponeringen får inte komma från marken Markmiljö: höga krav på skydd av markmiljön GV: allmänna krav på skydd av grundvatten. Skilj på skydd av gv (allmän) och exponering via dricksvatten YV: haltökning av metaller ska vara begränsad, haltökning av organiska ämnen ska inte medföra några negativa miljöeffekter

NVs generella riktvärden – vilka begränsningar finns ? Ej direkt avsedda för - Miljökvalitetsmål för storskalig påverkan Bedöma påverkan från luftburna diffusa föroreningar Nivå upp till vilken det är acceptabelt att förorena Kriterier för återanvändning av avfall Mätbara åtgärdsmål Andra typer av media, t ex sediment, byggmaterial Inte avsedda att användas som miljökvalitetsmål för storskalig påverkan o inte heller f a bedöma luftburna diffusa föroreningar Anger inte en nivå uppt ill vilken det är acceptabelt att förorenad. Har inte heller tagits fram i syfte att användas som kriterier för återanvändning av avfall el industriella restprodukter. Särskilda kriterier håller på att tas fram för detta. Bör inte automatiskt användas som mätbara åtgärdsmål. Åtgärdsmål för ebh – ska också ta hänsyn till teknik, ekonomi o allmänna o enskilda intressen Inte direkt användbara f a typer av förorenade media, t ex sediment el förorenad betong. Används dock ofta även för detta, i brist på annat jmf-material

Generella riktvärden – viktiga förutsättningar Baserar sig på förekomstform i jord och störst risk Tar ej hänsyn till synergieffekter Baserar sig på normaltäta jordar och mark ovan gvy Vissa ämnen - stor andel i ångfas ►analys av luft ►riskbedömning Vissa ämnen – stor andel i grundvatten ►analys av grundvatten ►riskbedömning De baserar sig på den kemiska form i vilken ämnena förekommer i jorden o som förväntas ge de största riskerna. Vissa ämnen, t ex As, Cr o Hg förekommer ju i olika kemisk form o med olika hälso- och miljörisker. Eftersom omvandling sker mellan formerna har man tyckt att det är olämpligt med separata riktvärden för olika förekomstformer. Undantag Cr där den främsta omvandlingen sker fr mer toxisk till mindre toxisk. Tar inte hänsyn till samverkanseffekter - normaltäta jordar o beräknade f öroreningar som ligger i mark ovan gvy. . Kan användas fö andra förhållanden om dessa inte nämnvärt påverkar förutsättningarna för spridning. Om en stor andel förorening finns under gvy – kan förutsättningar för förorening i gvy o yv vara större. Om betydande förorening under gvy – bedömning av spridningsrisken utifrån halterna i gv lösn medel, bensen, toluen, etylbensen, xylen, MTBE- mark o/el inomhusluft bör analyseras Vissa ämnen (se ovan) – förekommer i stor omfattning även i gv – svåra att detektera i jordprov – även gv bör analsyeras o resultaten ingå i en riskbedömning

Två generella scenarier KM – Känslig Markanvändning MKM- Mindre Känslig Markanvändning Skyddsobjekt KM MKM Människor Vistelse heltid Vistelse deltid Markmiljö Skydd av ekologisk funktion Begränsat skydd av ekologisk funktion Grundvatten Skydd invid området Skydd 200 m nedströms området Ytvatten Skydd Markmiljö: KM skydd för 75% av marklevande arter, MKM 50 % av marklevande arter MKM GV tagits bort

Maximal exponering från förorenat område Riktvärdena baserar sig på: 50 % av TDI för flertalet ämnen 20 % av TDI för Pb, Cd, Hg 10 % av TDI för dioxiner, PCB

När kan generella riktvärden användas? Riktvärde finns för aktuell förorening Halten organiskt kol i jorden > 2 % Markens pH mellan 5-7 Mark ovan grundvattenytan ”normal” skyddsvärde och känslighet Markanvändning MKM el KM Om ovanstående ej är uppfyllt ►PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN

Platsspecifika förhållanden Spridningsförhållanden (jordart, hydraulisk konduktivitet, över/under gvy) Exponeringsvägar Lokala bakgrundshalter Grundvattenskydd Storleken på förorenat område Även Kd-värden – utlakning Platsspecifika krav – markmiljön, hänsyn till skyddsvärde Olämpligt att ha olika skydd av markmiljö på olika djup, i olika delområden (risk f spridning bl a)

Hälsoriskbedömning – exponeringsvägar i NV-modellen Exponeringsvägar som beaktas i riktvärdesmodellen Matematiska modeller för varje exponeringsväg När platsspecifika riktvärden tas fram – genomgång av relevanta exponerings- och spridningsvägar Ändra relevanta exponeringsvägar (försiktiga, men rimliga uppskattningar) Ändra exponeringsparametrar, finns både platsspecifika (t ex dygn) o ej platsspecifika (t ex mängd jord/dag) OBS! LÅNGSIKTIGHET!! För varje exponeringsväg – långtidsexponering barn (15kg), långtidsexponering vuxen (70 kg), livstidsmedelvärde

Naturvårdsverkets modell för riktvärden Modellen svarar på frågan: Hur mycket förorening kan finnas i jord utan att hälso- eller miljörisken blir oacceptabelt hög? Beräkningsverktyget (EXCEL) finns på NVs hemsida: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5976-7_Nv_beräkningsprogram%20rv%20mark_version%201%2000.xls Finns möjlighet till viss teknisk support via mail

Beräkning av riktvärden Sammanvägning av hälsobaserat riktvärde och miljöbaserat riktvärde (markmiljö o spridning), d.v.s. integrerat riktvärde – lägsta av dessa Hälsobaserat: - sammanvägning av exponeringsvägar, justering för exponering fr andra källor, justering för akuttoxicitet Justering för bakgrundshalt och fri fas OBS! Osäkerheter indata, beräkningsmodeller

NVs beräkningsmodell Vad kan man få ut? Platsspecifikt riktvärde! Styrande för riktvärde – hälsa alt. miljö? Vilka exponeringsvägar är styrande? Exponeringsvägarnas påverkan på hälso-riktvärdet Inmatning faktiska halter i jord - transportmodell – beräkning av halter i andra media Plocka upp beräkningsmodellen och visa hur man gör, hur olika parametrar kan justeras och vilka konsekvenser det får…..Osäkerheter – kan ev göra känslighetsanalys Styrande för riktvärdet – har betydelse för riskbedömning och ev. åtgärdsförslag

Exempel – platsspecifikt riktvärde Konceptuell modell Inmatning av ämne, exponeringsvägar, exp. parametrar, jord- och gvparametrar, transportmodell (ånga, gv), storlek förorenat område

Beräkningsverktyg Excel Finns handledning för beräkningsverktyget (bilaga 4 i NV rapport 5976) Nio olika kalkylblad: inmatning - uttagsrapport Färgkoder i olika celler: Vita celler – celler för inmatning Brungula celler – data för jämförelse Gula celler – presentation av beräkningsresultat Röda celler – varning för orealistiska värden på inmatad data Cerise celler – ändringar sker i bladet ”konceptuell modell”

Lessebo – konceptuell modell

Exempel Lessebo Andra geohydrologiska förhållanden: Hydraulisk konduktivitet, 5*10-6 m/s Grundvattnets gradient 0,005 Akvifärens mäktighet 5 m Annan exponering: intag av grönsaker/bär ca 400 g/år

Resultat – hälsoriktvärde resp. miljöriktvärde Av tabellen framgår tydligt att det i vissa fall är effekterna på miljön (markmiljön eller ytvatten) som är styrande för det sammanvägda riktvärdet, och i andra fall är det hälsoriskerna. Genom att studera vilken exponeringsväg eller riskfaktor som är dominerande, kan man optimera åtgärderna så att riskreduceringen blir så effektiv som möjligt.

Lessebo – resultat platsspecifika riktvärden

Vilken exponeringsväg är viktigast? Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde   Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Arsenik 45,3% 14,2% 0,8% 0,0% 39,8% Krom tot 78,1% 3,9% 7,6% 10,4% Koppar 0,7% 27,5% 57,5% Kadmium 28,6% 0,1% 4,4% 66,9%