The Mammalian Nervous System: Structure and Higher Functions

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En PowerPoint om hur allt fungerar.
Advertisements

Nervsystemet.
Optik Läran om ljus.
Kroppens stressreaktion
Teman Samordna höger och vänster hjärnhalva Vad behövs för lärande?
Nervsystemet.
- Kroppens kontrollcentrum -
Hjärnan och nervsystemet
Respirationssystemet
TAKTILMASSAGE - en svensk originalmetod.
Tarmar, Levern, Njurar, Tänder, Hjärna, Nerver, Öga, Öra, Näsa, Tunga
Sinnena 4C Vt 2013.
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Att lära på mottagarens villkor
Nervsystemet och hjärnan
Kemisk & biologisk psykologi – Vad händer i vår kropp & hjärna?
PSYKOLOGINS BIOLOGISKA GRUNDER
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
NERVSYSTEMET.
Kroppens Nervsystem Nervsystemet Micke Sundström ©
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson
Hjärnan och nervsystemet
Av: Ludwig Karlsson & Sebastian Sverin
Våra sinnen!.
- hur fungerar det egentligen?
Pp som sinnesorgan, nervsystem, hjärna och hormoner
Signalsystemet forts hjärnan neuroner.
Nervsystemet.
Icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom
Minne.
NERVER OCH NERVSYSTEMET
Nervsystemet.
Ögat Del 2.
Idrottspsykologi.
Idrottspsykologi.
Neurovetenskap Studier av (centrala) nervsystemet
- Kroppens kontrollcentrum -
1 Computer Science & Communication Martin Rehn, CBN, KTH Hjärnan i datorn Martin Rehn CBN, CSC, KTH f.d. SANS, NADA, KTH.
Sinnesorgan, nervsystem, hjärna, hormoner
Anknytning –individuation- separation
NERVSYSTEMET Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Centrala och perifera nervsystemet
Nervsystemet 1. Tar emot olika typer av information från sinnesorgan och olika sinnesceller i kroppen. 2. Hjärnan behandlar informationen genom tolkningar,
Nervsystemet och hjärnan
Kognition och teknik Beata Terzis
En sammanfattning av boken s
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation.
Nervsystemet styr din kropp
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
Bra att veta om hjärnan. Hjärnan består av tre delar. 1.Stora hjärnan 2.Hjärnstammen 3.Lilla hjärnan Varje del har varsin viktig uppgift, men delarna måste.
Gyrus precentralis Gyrus postcentralis
Grafisk visualisering
SYNerGAIA - en tvärfacklig rehabilitering
Primära hörselarean Primära synarean Gyrus precentralis
Smärtbehandlingsenheten
Att träna på inför NO-provet
Örat och Hörseln.
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Sinnena.
HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET
NERVSYSTEMET.
Nervsystemet och hjärnan
Programmera dina klasskamrater
Att lära på mottagarens villkor
Hjärnan Hjärnan som är skyddad av kraniet och av hjärnhinnor, omges av vätska som hjälper till att dämpa eventuella stötar mot huvudet. Hjärnan är aktiv.
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Nerverna sitter ihop och bildar nervsystemet.
NERVSYSTEMET CNS centrala nervsystemet Hjärna och ryggmärg
Nervsystemet 1. Tar emot olika typer av information från sinnesorgan och olika sinnesceller i kroppen. 2. Hjärnan behandlar informationen genom tolkningar,
Presentationens avskrift:

The Mammalian Nervous System: Structure and Higher Functions CHAPTER 46 The Mammalian Nervous System: Structure and Higher Functions

Hjärnans embryonalutveckling Neuraltuben  CNS (hjärna och ryggmärg) Huvudändan  framhjärna, mitthjärna och bakhjärna Bakhjärnan utvecklas till lilla hjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen Mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen tillsammans kallas hjärnstammen Framhjärnan blir stora hjärnan

Lite latin Stora hjärnan = cerebrum, består av Mellanhjärnan = diencephalon Ändhjärnan = telencephalon (begreppsförvirring: ibland menas med stora hjärnan, cerebrum, endast telencephalon och diencephalon räknas till hjärnstammen) Lilla hjärnan = cerebellum Förlängda märgen = medulla oblongata Hjärnbryggan = pons

Telencephalon Vänster och höger hjärnhalva Det limbiska systemet Hjärnbarken Indelas i lober

Det limbiska systemet Runt hjärnstammen Finns också hos lägre vertebrater Styr instinkter och känslor T.ex. Välbehag, ilska och smärta Amygdala: rädsla Hippocampus: lagrar information i långtidsminnet

Minne och inlärning Sinnesminne (sekunder) Korttidsminne (arbetsminne; minuter) Långtidsminne: (dagar –år, kräver bestående förändringar i synapser) Mycket ännu oupptäckt Långtidspotentiering (LTP): vissa nervbanor i hippocampus som stimuleras ofta får lägre tröskel för utlösning av aktionspotentialer Långtids”sänkning” (LTD): tröskeln blir högre då nervbanan blir kontinuerligt svagt stimulerad Minnena lagras inte i hippocampus, men hippocampus behövs för att lagringen ska ske

Hjärnbarkens lober Tinningloben (temporalloben) Pannloben (frontalloben) Hjässloben (parietalloben) Nackloben (occipitalloben)

Tinningloben Mottagning av ljudinformation vänstra hjärnhalvan analyserar och tolkar språkljud högra hjärnhalvan analyserar och tolkar musikljud Igenkänning av form och färg, namngivning av föremål och ansikten Skador i tinningloben kan förorsaka t.ex.: Agnosi = oförmåga att namnge saker Vissa former av afasi = oförmåga att förstå och/eller producera språk

Pannloben Personligheten Högre tankefunktioner Koncentrationsförmåga Socialt beteende Motoriska barken strax framför centralfåran kontrollerar medvetna muskelrörelser

Hjässloben Primära känselbarken strax bakom centralfåran får information från känselsinnet (beröring, tryck) I hjässloben samordnas sinnesintryck och hjärnan skapar en "inre bild" av omvärlden och den egna kroppens läge och rörelser i denna omvärld Vänster parietallob - högra omvärlds- och kroppshalvan Höger parietallob -vänstra omvärlds- och kroppshalvan

Nackloben Behandlar visuell information (form, position, rörelse, färg) Information från ett receptivt fält på näthinnan integreras till en signal Signalen går längs ögonmärgen till talamus och vidare till synbarken i nackloben Bildens olika delkomponenter, linjer och rörelse aktiverar specifika cellgrupper S.k. enkla celler stimuleras av stavformade ljusfält i en specifik vinkel S.k. Komplexa celler samlar information från flera enkla celler och kan uppfatta ljusfält i rörelse

Djupseende Nervbanorna från ögonen omfördelas i det optiska kiasmat, så att information från höger synfält (från båda ögonen) går till vänster hjärnhalva och vice versa Ju närmare ögonen ett objekt är, desto mer skiljer sig de två bilderna från varandra Binokulärceller reagerar på förhållandet mellan de två bilderna (vissa celler reagerar på ett visst förhållande)

Hjärnbarkens lober samarbetar T.ex. Tolkning av synintryck: Nackloben: tolkning av nervsignaler så hjärnan kan bygga upp en bild Tinningloben: bildanalys, minnen Hjässloben: rumsuppfattning Koppling till information från andra sinnen T.ex. språk

Mellanhjärnan Talamus Organiserar information från sinnesorganen Hypotalamus Reglerar fysiologiska funktioner ss

Lilla hjärnan Finjusterar rörelser på basen av Vilka kommandon som skickas från stora hjärnan till musklerna (vad ska göras?) feedback från musklerna (vad händer i praktiken?)

Hjärnstammen Kontrollerar autonoma kroppsfunktioner: andning, blodcirkulation, sväljning o.s.v. RAS (det retikulära aktiveringssystemet) alarmerar stora hjärnan när något händer i kroppen Många olika typer av neuroner i ett komplext nätverk Reglerar hjärnans aktivitet och sömncykeln

Ryggmärgen Förmedlar signaler till och från hjärnan Integrerar information från PNS Skickar reflex-signaler till muskler Inkommande signaler via dorsalroten och utgående signaler via ventralroten

Det autonoma nervsystemet Det sympatiska nervsystemet vs det parasympatiska nervsystemet Förmedlar signaler ut i kroppen  reglerar fysiologiska funktioner motverkar varandra Preganglionära nervceller acetylkolin som neurotransmittor Cellkropp i ryggmärgen eller hjärnstammen Synapser till postganglionära nervceller Postganglionära nervceller Cellkropp i nervknuta Synapser till målorgan

Det sympatiska nervsystemet Preganglioniska neuroner finns i ryggmärgens bröst- och ländregion Nervknutorna finns strax utanför ryggraden De postganglionära neuronernas transmittor är nodradrenalin

Det parasympatiska nervsystemet Preganglioniska neuroner finns i hjärnstammen samt ryggmärgens korssegment (sakralregionen) Nervknutorna finns nära målorganen De postganglionära neuronernas transmittor är acetylkolin