Sinnena.

En presentation över ämnet: "Sinnena."— Presentationens avskrift:

1 Sinnena

2 Våra sinnen är: Synen Hörseln Smaken Känseln Lukten

3 Vad gör sinnena? Sinnena samlar in information både från omgivningen och från din egen kropp. Informationen görs om till elektriska signaler. Signaler skickas med nerverna till hjärnan. I hjärnan ska signalerna sorteras, lagras och jämföras. Det är först när hjärnan bearbetat signalerna som vi faktiskt ser, hör, smakar, luktar och känner!

4 SYN Hur fungerar synen? Ljus från ett föremål träffar ögats hornhinna, bryts med hjälp av linsen mot näthinnan längst bak i ögat. Där omvandlar syn-nervcellerna ljuset till elektriska signaler som via synnerven skickar signalerna till hjärnans syncentrum. Du ser!

5 Ögat

6 Hornhinnan Hornhinnan är den yttersta hinnan i ögat, "ögats fönster mot omvärlden". Hornhinnans främsta uppgift är att skydda ögat mot skräp och beröring. Om något kommer flygandes emot hornhinnan eller lite skräp vidrör hornhinnan utlöses en reflex som stänger ögonlocket meddetsamma. 

7 Pupillen Ljuset kommer in i ögat genom pupillen.
Med hjälp av pupillen kan ditt öga reglera den ljusmängd som kommer in i ögat. När ljuset är starkt blir pupillen liten. När det är mörkt blir pupillen större.

8 Regnbågshinnan Runt pupillen ligger regnbågshinnan.
Regnbågshinnan kallas också för IRIS. Färgen på iris kan skifta från person till person. Vilken färg har dina ögon?

9 Linsen Linsen sitter bakom pupillen.
Linsen samlar ljusstrålarna mot gula fläcken, så att bilden som bildas i hjärnan blir skarp och tydlig.

10 Glaskroppen Glaskroppen är en genomskinlig geléklump som fyller utrymmet mellan linsen och näthinnan. Glaskroppen består till största del av vatten och fungerar som ett stöd åt näthinnan.

11 Näthinnan Näthinnan ligger längst bak i ögat och innehåller nervceller som är känsliga för ljus. Det finns två typer av syn-nervceller: Tappar som uppfattar färger, och stavar som endast uppfattar svart-vitt, men som i gengäld är mycket ljuskänsligare än tapparna. I svagt ljus ser vi därför inga färger utan endast gråtoner.

12 Gula och blinda fläcken
Gula fläcken: Det område på näthinnan där det finns flest syn-nervceller. Ljus som träffar gula fläcken ger den skarpaste bilden. Blinda fläcken: Det område på näthinnan där synnerven går ut till hjärnan. Där finns inga syn-nervceller och alltså ser vi inte ljus som träffar just där.

13 Synfel Normalt seende: Ljuset fokuseras
på gula fläcken. Bilden blir skarp. Närsynthet: Ögat är för långt. Ljuset fokuseras framför gula fläcken. Bilden blir oskarp. Översynthet: Ögat är för kort. Ljuset fokuseras bakom gula

14 Vad gör tårarna med ögat?
Tårarna håller ögat rent och fuktigt.

15 HÖRSEL Hur fungerar hörseln?
Ljudvågor som skapas när vi pratar eller spelar musik, fångas upp av ytterörat. Vågorna leds via mellanörat till innerörat, där hörsel-nervceller omvandlar ljudvågorna till elektriska signaler som via hörsel-nerven skickar signalerna till hjärnans hörselcentrum. Du hör!

16 Örat

17 Örats olika delar Ytterörat består av öronmusslan, hörselgången och trumhinnan. Mellanörat består av de tre hörselbenen: hammaren, städet och stigbygeln. Stigbygeln är din kropps minsta ben. Den är bara 5 mm lång. Innerörat består av snäckan och båggångarna. I snäckan finns hörsel-nervcellerna. Båg-gångarna är kroppens balansorgan.

18 Vad händer med ljudet? Den del av ditt öra som syns kallas för öronmusslan. Den fångar ljudet som en tratt och leder sedan ljudet vidare genom hörselgången och trumhinnan. När ljudvågorna träffar din trumhinna börjar den vibrera. Trumhinnans rörelser förs sedan vidare genom hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln). Till slut når vibrationerna fram till snäckan.

19 Snäckan I snäckan sitter hörsel-nervceller.
Hörsel-nervcellerna omvandlar ljudvågorna till elektriska nervsignaler. Från snäckan leds signalerna till hjärnans hörselcentrum genom hörselnerven. Din hjärna uppfattar dessa signaler som ljud. Ditt öra kan uppfatta ljud mellan Hz (bastoner – diskanttoner).

20 Balansorganet De tre båggångarna i innerörat är vårt balansorgan. De är fyllda med en vätska. När vi rör huvudet kommer vätskan i rörelse och påverkar balans-nervcellerna. Dessa skickar en signal till hjärnan via balansnerven, och du känner att du t.ex. håller på att ramla.

21 Varför blir du yr? Om du snurrar runt snabbt, hinner inte vätskan i båggångarna med. Den fortsätter att röra sig, fast du har stannat. Då får hjärnan fel signaler om vad kroppen gör: Syncentrum meddelar att du står still, medan balanscentrum meddelar att du snurrar. Du blir yr, mår kanske illa och har svårt att hålla balansen.

22 LUKT Vad behöver du din näsa för?
Du behöver din näsa när du andas och när du luktar. När du andas kommer lukterna in i näsan. I näshålans tak sitter ditt luktorgan. I luktorganet finns det 10 miljoner luktsinnesceller! Du kan faktiskt känna skillnad på ungefär olika dofter!

23 Vad händer när du luktar på något?
Lukt-nervcellerna i näshålan registrerar olika lukter, och skickar en signal till hjärnans luktcentrum. Luktsinnet blir lätt bedövat och tröttnar fort. Du kanske märker att det som nyss luktade mycket, tycks lukta mindre efter ett tag. Jämfört med många djur är människans luktsinne dåligt utvecklat. Vissa hundar har ca gånger bättre luktsinne än vi människor.

24 SMAK Med din tunga kan du känna fyra grundsmaker: sött, salt, surt och beskt. Du kan även känna en buljongsmak, umami. På tungan har du mer än 8000 smaklökar, som är specialiserade på att känna av dessa smaker.

25 Smaken är beroende av lukten!
Din upplevelse av smak är mycket beroende av hur det luktar. Om du håller för näsan är det svårt att skilja på smaken på en bit potatis eller en bit äpple. Det är därför vi oftast tycker att maten inte smakar någonting när vi är förkylda.

26 KÄNSEL Över hela din kropp finns miljoner känsel-nervceller som kallas känselkroppar. De flesta sitter i huden. Känselkropparna har olika uppgifter: de känner av förändringar i värme, kyla, tryck, smärta eller beröring. Flest känselkroppar för beröring finns i känsliga kroppsdelar, t.ex. i fingertopparna och runt läpparna. Alla känselkroppar skickar sin information vidare med nerverna till hjärnans känselcentrum.