Miljöfiske- stora miljövinster från små fiskar Gun Lindberg och Dennis Wiström, projektansvariga Västerviks kommun Niclas Svensson och Roozbeh Feiz, Linköpings Universitet
Presentationens huvudrollsinnehavare- Storspiggen (Gasterosteus aculeatus)
Intressanta fakta om spiggen Runt 4-8 cm Kraftig ökning i population sedan 90-talet Kort livscykel- föds vid kusten, lever i utsjön 2-3 år, fortplantning och död vid kusten Upp till 50% kan bestå av binnikemask (Subdivision, SD, notera att Västervik ligger i SD 27)
Koppling mellan spigg och övergödning Bestånd kopplat till trådalgstillväxt Lägre rovfiskbestånd- mer spigg- mindre betande kräftdjur- mer trådalger Mer spigg som dör vid kusten- förflyttning av näringsämne till kust från utsjön Spigg Aborre och gädda
Västervik kommun- Biogas från fiske av storspigg Projekt finansierat av Energimyndigheten Utreda möjligheter till selektivt fiske av spigg för biogasproduktion Samrötning av spigg i Västervik biogas anläggning Linköpings Universitet analysera miljö- och ekonomisk prestanda Bakgrund Övergödningsåtgärd- föra tillbaka näringsämne från Östersjön Stödja lokalt fiske Biogasproduktion/ substrattillgång
Det studerade systemet
Scenarier A: idealt fall B: mellan fångst och kostnad för fisk Hög fiskfångst (100ton/ dag) Låg kostnad för fisk (500kr/ ton) Ingen lagring Ingen hygienisering B: mellan fångst och kostnad för fisk Lägre fångst (50ton/ dag) Högre kostnad för fisk (1000kr/ ton) Lagring behövs Hygienisering behövs C: Låg fångst och hög kostnad för fisk Som B förutom Låg fångst (30ton/ dag) Hög kostnad för fisk (1500kr/ ton)
Klimatpåverkan
Ekonomi
Ekonomi-diskussion Nästan företagsekonomiskt försvarbart Se på det som en miljöåtgärd istället- ta betalt för övergödningsåtgärd Vad betalar samhället för att minska näringsläckage i andra sammanhang? Pris på fosfor och kväveåtgärder P: 1000kr/kg; N: 100r/kg För 1 ton Biogödsel = 17 800 kr (14 800 P + 3000 N) Beräkning från Biototal
Problematisering Vem betalar för miljöåtgärden? Beståndsuppskattning Foder eller biogas?