Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Växtnäringsförluster

Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi ”En sparad krona är en tjänad krona” Miljö Hav Sjöar och vattendrag Grundvatten (brunnar m.m.) Biologisk mångfald Klimatsmart att hushålla med kvävet! Goodwill Internationella överenskommelser/krav Undvika tvingande regler

Ammoniakavgången i siffror Totalt 48 330 ton i Sverige 2009 enligt SCB (NV anger en något högre siffra - 51 370 ton 2012) Jordbruket står för nästan 86 % (44 050 ton) Djurhållningen svarar enligt SCB för 83 % av de totala utsläppen och 95 % av utsläppen från jordbruket Mellan 1995 och 2009 minskade ammoniakavgången från jord-bruket med 25 % (övriga sektorer ökade med 8 %)

30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Det innebär att… 30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Sveriges bönder förlorar kväve för 326 Mkr per år (räknat på kvävepriset 9 kr/kg) På gårdsnivå: 13,50 kr per ton stallgödsel 362 kr per hektar stallgödslad åkermark

Kväve – ett svårfångat näringsämne ”Försvinner” i form av: NH3 (ammoniak) NO3- (nitrat) NOx (kväveoxider) N2O (lustgas) N2 (kvävgas) Bidrar till: Övergödning, försurning, indirekt lustgasavgång Övergödning, (hav, grundvatten) Försurning, övergödning Växthuseffekten Ofarlig (78 % i atmosfären)

Vad händer i atmosfären? Utsläpp: Reagerar med: Omvandlas till: NH3 H2O NH4+ + OH- NOx O2, H2O HNO3  H+ + NO3- SO2 O2, H2O H2SO4  2H+ + SO42-  NH4NO3, (NH4)2SO4 Nedfall i form av: Torrdeposition (partiklar) Våtdeposition (löst i vatten) I marken: NH4+ +2O2  NO3- + 2H+ + H2O (nitrifikation)

Kvävenedfall i Sverige Total våtdeposition av kväve (NOx-N och NHx-N) per hektar 2011. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se Årligt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog, medel- värden 2003-2007 baserat på mätningar i krondropps- nätet. Källa: IVL, rapport B1980 (2011)

Mätning av kvävenedfall Mätningar inom Krondroppsnätet Mätnät för luftföroreningar: IM (Integrerad monitoring), EMEP, LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och KD-nätet (Krondroppsnätet). Källa: IVL, rapport B2030 (2012) Mätningar inom Krondroppsnätet Källa: www.krondroppsnatet.ivl.se

Ammoniakavgång – källor och trender Källa: Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till NEC och CLRTAP 2014 (SMED), www.naturvardsverket.se

EU:s takdirektiv (NECD) – Sveriges åtaganden Förorening Utsläppstak 2010, tusen ton Utsläpp 2011, tusen ton Ungefärlig utsläpps- minskning 1990-2011, % Svaveldioxid, SO2 67 30 71 Kväveoxider, NOX 148 146 46 Ammoniak, NH3 57 52 5 Flyktiga organiska ämnen, NMVOC 241 177 51 Källa: Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se

Ammoniakavgång – var sker utsläppen? Utsläpp av ammoniak till luft 2011 – fördelning mellan olika län. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se

Vad kan man göra för att minska ammoniakavgången? Anpassa fodret till djurens behov Ändra gödselns egenskaper Surgörning (sänkt pH genom syratillsats) Spädning med vatten Separering Bättre stallgödselhantering Stall Urinavskiljning Val av strömedel (mängd, typ) Temperatur (sänkt stalltemperatur, kylning av gödseln) Gödselyta (vid ny- eller ombyggnad) Lager Täckning av lagringsbehållare Behållarens utformning Val av strömedel Spridning Tidpunkt (lämplig väderlek) Myllning av flytgödsel och urin Snabb nedbrukning Reningsanläggningar Rening av frånluft från djurstallar

Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare 2 000 m3 Nötflytgödsel (90 kor, 12 mån) Svinflytgödsel (1000 slaktsvinspl) Nöturin (150 kor, 12 mån) Spänntak (15 års avskr.) Värdet av sparat kväve 6 583 6 853 17 010 Minskad spridningskostnad 3 300 Summa besparing, kr/år 9 883 10 153 20 310 Investeringsutrymme, kr 111 000 114 000 229 000 Flytande plastduk (10 års avskr.) Ökad spridningskostnad -1 650 4 933 5 203 15 360 41 000 43 000 126 000 (4 m djup behållare, N-pris 9 kr/kg, ränta 4 %, spridningskostnad 22 kr/m3)

7 tips för minskad ammoniakavgång… Anpassa fodret till djurens behov Vid ny-, till- och ombyggnad – välj i första hand flytgödsel-system Rensa urindräneringen regelbundet Sänk temperaturen i stallet Använd gärna torv som strö, särskilt i fastgödsel- och djup-strösystem Täck urinbehållaren Mylla eller bruka ned stallgödsel och andra organiska gödselmedel snabbt där det är möjligt