Ammoniakavgång från jordbruket

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Advertisements

Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Nedbrytning av plast i Naturen
Syror och baser Syror och baser.
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Blir man sjuk av luften här?
Syror och baser.
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Repetition inför NP i biologi
Framtida frågor Nytt från miljömålsarbetet
Internationell Utblick
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
MILJÖ.
Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Miljö och. Scientific America, 1899 Bild från Naturvårdsverket.
Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
2 Studien visar att…  Sverige ska minska kväveutsläppen – men inte lika mycket som andra länder.  Det går att få större effekt på Östersjön till samma.
Energikällor.
Mat och klimat.
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Kväve Almedalen 2013 Johanna Sandahl, vice ordförande.
LUFT.
Växthusgasförluster vid hantering av stallgödsel
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 16 oktober 2014.
Växthuseffekten Försurning Övergödning
Ingen övergödning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet 3 Miljömål 4 Problemområden Greppa Näringens moduler 1. Ammoniakavgång 2. Kväveutlakning 3.
Miljöproblem härrörande från energianvändning
- Orsaker , effekter, påverkan och förbättring!
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
FÖRSURNING I molnen bildar svavlet och vattnet svaveldioxid och ibland svavelsyra I röken från industrin finns det svavel-föreningar. Det sura regnet faller.
Film.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Miljömålen Linda Tollemark
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Ett exempel är den reaktion som vi tittat på under labbarna:
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Sveriges miljökvalitetsmål
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Kvävets kretslopp.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Cecilia Akselsson, Lunds universitet Gunilla Pihl Karlsson, IVL
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping.
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
När man talar om att någonting har försurats menar man att det har fått ett för lågt pH-värde. När någonting har försurats i naturen beror det på att.
Syfte: Att utveckla förmågan att värdera dina val och handlingar utifrån H E M Kunskapskrav: Konsekvensförståelse för att kunna göra smarta val samt kunna.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Miljö kemi.
Ammoniakavgång från jordbruket
Ammoniakavgång från jordbruket
Salar Valinia Naturvårdsverket
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Ammoniakavgång från jordbruket
Salar Valinia Naturvårdsverket
Presentationens avskrift:

Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Växtnäringsförluster

Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi ”En sparad krona är en tjänad krona” Miljö Hav Sjöar och vattendrag Grundvatten (brunnar m.m.) Biologisk mångfald Klimatsmart att hushålla med kvävet! Goodwill Internationella överenskommelser/krav Undvika tvingande regler

Ammoniakavgången i siffror Totalt 48 330 ton i Sverige 2009 enligt SCB (NV anger en något högre siffra - 51 370 ton 2012) Jordbruket står för nästan 86 % (44 050 ton) Djurhållningen svarar enligt SCB för 83 % av de totala utsläppen och 95 % av utsläppen från jordbruket Mellan 1995 och 2009 minskade ammoniakavgången från jord-bruket med 25 % (övriga sektorer ökade med 8 %)

30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Det innebär att… 30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Sveriges bönder förlorar kväve för 326 Mkr per år (räknat på kvävepriset 9 kr/kg) På gårdsnivå: 13,50 kr per ton stallgödsel 362 kr per hektar stallgödslad åkermark

Kväve – ett svårfångat näringsämne ”Försvinner” i form av: NH3 (ammoniak) NO3- (nitrat) NOx (kväveoxider) N2O (lustgas) N2 (kvävgas) Bidrar till: Övergödning, försurning, indirekt lustgasavgång Övergödning, (hav, grundvatten) Försurning, övergödning Växthuseffekten Ofarlig (78 % i atmosfären)

Vad händer i atmosfären? Utsläpp: Reagerar med: Omvandlas till: NH3 H2O NH4+ + OH- NOx O2, H2O HNO3  H+ + NO3- SO2 O2, H2O H2SO4  2H+ + SO42-  NH4NO3, (NH4)2SO4 Nedfall i form av: Torrdeposition (partiklar) Våtdeposition (löst i vatten) I marken: NH4+ +2O2  NO3- + 2H+ + H2O (nitrifikation)

Kvävenedfall i Sverige Total våtdeposition av kväve (NOx-N och NHx-N) per hektar 2011. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se Årligt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog, medel- värden 2003-2007 baserat på mätningar i krondropps- nätet. Källa: IVL, rapport B1980 (2011)

Mätning av kvävenedfall Mätningar inom Krondroppsnätet Mätnät för luftföroreningar: IM (Integrerad monitoring), EMEP, LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och KD-nätet (Krondroppsnätet). Källa: IVL, rapport B2030 (2012) Mätningar inom Krondroppsnätet Källa: www.krondroppsnatet.ivl.se

Ammoniakavgång – källor och trender Källa: Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till NEC och CLRTAP 2014 (SMED), www.naturvardsverket.se

EU:s takdirektiv (NECD) – Sveriges åtaganden Förorening Utsläppstak 2010, tusen ton Utsläpp 2011, tusen ton Ungefärlig utsläpps- minskning 1990-2011, % Svaveldioxid, SO2 67 30 71 Kväveoxider, NOX 148 146 46 Ammoniak, NH3 57 52 5 Flyktiga organiska ämnen, NMVOC 241 177 51 Källa: Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se

Ammoniakavgång – var sker utsläppen? Utsläpp av ammoniak till luft 2011 – fördelning mellan olika län. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se

Vad kan man göra för att minska ammoniakavgången? Anpassa fodret till djurens behov Ändra gödselns egenskaper Surgörning (sänkt pH genom syratillsats) Spädning med vatten Separering Bättre stallgödselhantering Stall Urinavskiljning Val av strömedel (mängd, typ) Temperatur (sänkt stalltemperatur, kylning av gödseln) Gödselyta (vid ny- eller ombyggnad) Lager Täckning av lagringsbehållare Behållarens utformning Val av strömedel Spridning Tidpunkt (lämplig väderlek) Myllning av flytgödsel och urin Snabb nedbrukning Reningsanläggningar Rening av frånluft från djurstallar

Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare 2 000 m3 Nötflytgödsel (90 kor, 12 mån) Svinflytgödsel (1000 slaktsvinspl) Nöturin (150 kor, 12 mån) Spänntak (15 års avskr.) Värdet av sparat kväve 6 583 6 853 17 010 Minskad spridningskostnad 3 300 Summa besparing, kr/år 9 883 10 153 20 310 Investeringsutrymme, kr 111 000 114 000 229 000 Flytande plastduk (10 års avskr.) Ökad spridningskostnad -1 650 4 933 5 203 15 360 41 000 43 000 126 000 (4 m djup behållare, N-pris 9 kr/kg, ränta 4 %, spridningskostnad 22 kr/m3)

7 tips för minskad ammoniakavgång… Anpassa fodret till djurens behov Vid ny-, till- och ombyggnad – välj i första hand flytgödsel-system Rensa urindräneringen regelbundet Sänk temperaturen i stallet Använd gärna torv som strö, särskilt i fastgödsel- och djup-strösystem Täck urinbehållaren Mylla eller bruka ned stallgödsel och andra organiska gödselmedel snabbt där det är möjligt