En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Folkhälsoarbete i Munkedal
Advertisements

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Hälsa ur olika perspektiv
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Länsresultat.
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
ERGONOMI Vad är det?.
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Kapitel 12 November 2008/Leif Carlsson Sjukskrivning Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och
Kapitel 12 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Sjukskrivning Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Kapitel 7 November 2008/Leif Carlsson Trygghet och sociala relationer Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000,
Kapitel 4 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Kapitel 1 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Kapitel 4 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
Kapitel 2 November 2008/Leif Carlsson Användning av läkemedel Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Landstingsfullmäktiges beredningar
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Kapitel 6 November 2008/Leif Carlsson Behov av stöd och hjälp Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Resultat för utvalda frågor från LIV OCH HÄLSA UNG 2013 Uppsala län.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008 Margareta Lindén-Boström
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Kapitel 1 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Presentation till Hälsobokslut 2008
Svarsfrekvens Oktober 2011 Liv & hälsa ung 2011 Gymnasieskolan År 2 Svarsfrekvens och antal svarande elever.
Hälsa på lika villkor? I vår får personer som bor i Västra Götaland enkäten Hälsa på lika villkor? hem i brevlådan. Om du är utvald att besvara.
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
10 år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare i Sörmland? Källa: ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare.
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Källa: ”Alkohol Narkotika Dopning Tobak resultat ”
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom.
Kapitel 2 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Användning av läkemedel Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor.
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Liv och Hälsa i Västernorrland 2014 Folkhälsoenheten i samarbete med Forskning och Utveckling.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
Skolår 7, 9 och år 2 gymnasiet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
– tobakskonsumtionen i siffror
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Presentationens avskrift:

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Hälsa på Lika Villkor ? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid.

Varför svarar inte alla? Samhällstrend? Unga killar svarar mer sällan än äldre kvinnor. Korrigering! Kan vi lita på siffrorna? Det är det bästa vi har!

Andel med diabetes fördelat på kvinnor, män, län och riket Andel med högt blodtryck fördelat på kvinnor, män, län och riket

Andel med mag/tarmbesvär fördelat på kvinnor, män, län och riket Andel med huvudvärk eller migrän fördelat på kvinnor, män, län och riket

Andel med svåra besvär av diabetes som haft eller inte haft kontakt med sjukvården Andel med svåra besvär av högt blodtryck som haft eller inte haft kontakt med sjukvården

Andel med svår oro eller ångest som haft eller inte haft kontakt med sjukvården Andel med svår övervikt som haft eller inte haft kontakt med sjukvården

Andel med sjukdom eller besvär som använt sina läkemedel

Andel som avstått från att köpa medicin som man fått på recept Andel som ansett dig vara i behov av läkarvård men ändå avstått från att söka vård Andel som under de senaste tre månaderna ansett sig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård

Andel med rörelsenedsättning som upplever hinder i det dagliga livet och sämre allmänt hälsotillstånd

Övervikt och fetmautvecklingen i regionen bland kvinnor och män samt andelen övervikt och feta i riket

Andel kvinnor och män i regionen och i riket med övervikt och fetma

Andel kvinnor och mäns förtroende i regionen för institutioner/politiker i samhället

Andel med stort förtroende för sjukvården och med olika utbildningsnivåer i norrland

Fysiskt aktiva 30 min eller mer per dag Hela regionen

Äter frukt o grönt 5 ggr per dag. Riket, regionerna och länen

Tobaksbruk. Länen och riket. Män

Tobaksbruk. Länen och riket. Kvinnor

Röker dagligen. Riket och regionen. Trend

Snusar dagligen. Länen och riket. Trend

Tobaksbruk. Regionen. Åldersgrupper, kvinnor och män

30% av dagligrökarna vill ha hjälp att sluta röka. Uppskattat antal per län

Riskabel alkoholkonsumtion. Regionen. Åldersgrupper Kvinnor och män.

Riskabel alkoholkonsumtion. Länen, regionen och riket. Kvinnor och män.

Andel som råkat ut för en olycka som leder till besök hos sjuk- eller tandvård

Att drabbas av olycka skiljer sig i grupper efter yrke, utbildningslängd men också hur man mår.

Självrapporterat fysiskt våld eller hot om våld har inte ökat under de senaste tio åren men rädslan för våld har ökat, Norrland

Andel som utsatts för fysiskt våld eller hot om våld bland män och kvinnor.

De vanligaste platserna där fysiskt våld förekommer

Andel män och kvinnor som inte brukar gå ut ensam i rädsla för att bli överfallen, utsatt för rån eller annat övergrepp

Andelen bland män och kvinnor som litar på andra människor

Andel som litar på andra i grupper efter utbildningslängd och arbete

Vanligaste orsakerna: kön, utseende ålder Vanligaste orsakerna: utseende ålder En av fem pga ålder Andel bland män och kvinnor som känt sig kränkt åren 2006 och 2010

Andel som känt sig illa bemött (kränkt) i olika grupper av befolkningen

Ju lägre status desto sämre levnadsvanor och hälsa. Varför? Därför att nyttan med att jogga, fimpa och äta morötter är helt enkelt inte lika mycket värd för den som redan lever ett utsatt liv.