Njursjukdomar Anneli Jönsson sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand 2014 höstterminen Termin 3

Era valda omvårdnadsdiagnoser Risk för ineffektiv cirkulation i njurvävnad. Vätskevolym: överskott. Risk för vätskebalansrubbning Risk för elektrolytbalansrubbning. Viktuppgång Näringsintag: mindre än kroppsbehovet Fatigue/utmattningssyndrom Förvrängd kroppsuppfattning. Förändring av hälsotillstånd r/t eventuell transplantation eller dialys. Ängslan/oro Helt adekvatat diagnoser som belyser patientens problem, behov och risker.

Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) ”En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation” (Abassi et al.,2010)

Akut njurskada (AKI) En snabb försämring av njurfunktionen som inträffar under dagar eller veckor som en reaktion på en mängd olika orsaker (McHough, 1997) Nästan 50% av akut njursvikt uppstår vid en sjukhusvistelse och kan därför i viss mån förebyggas. Drabbar oftast patienter utan tidigare känd njursjukdom. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur och varför akut njursvikt uppstår. AKI = Acute Kidney Injury

Njursjukdom Glomerulonefrit (30 %) Diabetesnefropati (20 %) Cystnjuresjukdom (13 %) Nefroskleros (11 %) Övriga SNR = Svenskt njurregister Patienter med typ 2 diabetes har ökat sedan början av 1990-talet. Glomerulonefrit har sedan registret startades varit den vanligaste diagnosen bland patienter i aktiv uremivård. Långsamt har dock andelen patienter med denna diagnos sjunkit mot bakgrund av ett större inflöde av patienter med annan diagnos, framför allt diabetes och nefroskleros. Diabetes typ I är numera den vanligaste enskilda diagnosen bland patienter i behandling och IgA-nefrit den vanligaste specificerade typen av glomerulonefrit SNR 2012

Glomerulonefrit Kliniska symptom: Akut nefritsikt syndrom Kroniskt nefritiskt syndrom Nefrotiskt syndrom Glomerulonefrit SNR = Svenskt njurregister Patienter med typ 2 diabetes har ökat sedan början av 1990-talet. Glomerulonefrit har sedan registret startades varit den vanligaste diagnosen bland patienter i aktiv uremivård. Långsamt har dock andelen patienter med denna diagnos sjunkit mot bakgrund av ett större inflöde av patienter med annan diagnos, framför allt diabetes och nefroskleros. Diabetes typ I är numera den vanligaste enskilda diagnosen bland patienter i behandling och IgA-nefrit den vanligaste specificerade typen av glomerulonefrit SNR 2012

Glomerulonefrit Indelas i 7 undergrupper: IgA-nefrit är den vanligaste Primärskada i glomerulos eller sekundärt till annan sjukdom Tecken: Proteinuri Hematuri Molvärk i ländrygg – kan förekomma

Nefrotiskt syndrom (nefros) Kraftig albuminuri, > 3,5g (< 0,2g) Hypoalbuminemi, < 30g (35-45g) Ödem Hyperlipidemi Oftast bibehållen GFR NSAID: Prostaglandinhämmare Sänker prostaglandinsyntesen – konstriktion av afferent – minskad njurgenomblödning – minskat GFR – risk för kaut njursvikt

Stadier av kronisk njursjukdom - CKD Delas in i 5 stadier, med utgångspunkt i GFR-nivå (Glomerular Filtration Rate) Stadium GFR 1. Njurskada utan påverkan på njurfunktionen ≥ 90 ml/min 2. Njurskada med lätt nedsättning av njurfunktionen 60-89 ml/min 3. Måttlig njursvikt – asymtomatisk 30-59 ml/min 4. Avancerad njursvikt 15-29 ml/min 5. Njursvikt – terminal njursvikt < 15 ml/min GFR mäts genom att injicera ett ämne t ex kontrast (Iohexol) i.v och efter 4 timmar ta ett blodprov för attt se hur mkt kontrast som finns kvar i blodet.

Symtomgivande njursvikt, GFR 15-29 ml/min Hud och nerver Klåda Torr och skör hud Förändrad pigmentering Domningar i fötter CNS Trötthet Koncentrationssvårigheter Huvudvärk Muskler och leder Restless leg Muskelatrofi Gikt Minskad diures Vätskeretention Ödem Andfåddhet Högt blodtryck Mage och tarm Aptitlöshet Illamående Kräkningar Lös avföring Obstipation Blodbilden Renal anemi Blödningsbenägenhet Patientfallet Niklas symtom Elektrolyter Hyperkalemi Metabolisk acidos Hypocalcemi

Behandling vid kr njursjukdom Konservativ behandling Förebygga/minska symtom Förbereda för kommande dialys/TP Minska progressen till terminal njursvikt Aktiv uremivård Dialys (bloddialys eller peritonealdialys) Transplantation 31/12 enligt SNR: Aktiv uremivård: 8029 patienter i behandling TP: 4462 HD: 2719 PD: 848 Ökning sedan 1991 med i genomsnitt 4,36%

Konservativ behandling Tecken/symtom Behandling Hypertoni ACE-hämmare, angiotensin-II-receptorblockerare, diuretika Acidos Natriumbikarbonat Anemi Järn, Erytropoesstimulerande läkemedel Ödem Loopdiuretika, begränsa saltintaget i kosten, vätskekarens Hyperkalemi Minska kaliumrika födoämnen, Jonbytare, Insulin -Glukosinfusion Calcium-fosfat balansen Fosfatrestriktion, fosfatbindare, D-vitaminbehandling, kalciumkarbonat Malnutrition Adekvat protein och energiintag, dietist Uremi Proteinintaget minskas till 08, g/kg, Dietist

Uppmuntra patienten till livsstilsförändringar Regelbunden motion, aktivitet Rökavvänjning Minska alkoholintag Bra kost - näringsintag BMI mål 18,5-24,9

Orsaker (AKI) Renal Prerenal Njurparenkymskada Hypoperfusion av njuren: Hypoperfusion av njuren: Vätskebrist ( brännskador, blödningar, förluster via magtarm kanalen) Hypotension: sepsis, chock intrarenal vasokonstriktion: ACE-hämmare, epinefrin, högdos dopamin, A II A Genomblödning av njurarna: 1200ml/timma Om inte njurgenomblödningen upprätthålls (otillräckligt för den autoreglerande funktionen) så leder det till minskning av GFR L/T minskad urinproduktion L/T minskad utsöndring av slaggämnen Njurparenkymskada: Skador på glomeruli, tubuli, kärl pga cellnekros pga schemi eller pga bakterier, virus, toxiner Postrenal Avflödeshinder:

Risk för ineffektiv cirkulation i njurvävnad Abdominellt kompartmentsyndrom Beh.relaterad biverkningar Bypass-operation Diabetes mellitus Drogmissbruk Dålig syresättning av blodet Exponering för nefrotoxiner Glomerulonefrit Hjärtkirurgi Hög ålder Högt blodtryck Infektion (sepsis) Interstitiell nefrit Låg blodvolym Malignitet Multitrauma Vaskulit Syrebrist Olika riskfaktorer för ineffektiv cirkulation i njurvävnad Definition: Risk för ineffektiv genomblödning i njurarna som kan äventyra hälsan. Beh.relaterade biverkningar: läkemdel, kirurgi

Risk för ineffektiv cirkulation i njurvävnad Abdominellt kompartmentsyndrom Beh.relaterad biverkningar Bypass-operation Diabetes mellitus Drogmissbruk Dålig syresättning av blodet Exponering för nefrotoxiner Glomerulonefrit Hjärtkirurgi Hög ålder Högt blodtryck Infektion (sepsis) Interstitiell nefrit Låg blodvolym Malignitet Multitrauma Vaskulit Syrebrist Olika riskfaktorer för ineffektiv cirkulation i njurvävnad Definition: Risk för ineffektiv genomblödning i njurarna som kan äventyra hälsan. Beh.relaterade biverkningar: läkemdel, kirurgi

Faser vid akut njursvikt Oligurisk fas Urinproduktion < 400ml/dag - varar i 1-2 veckor (kan vara längre) Några patienter kommer inte i denna fas och de har bättre prognos (Campbell, 2003) Anuri har sämre prognos och kräver ofta dialys (Merherny, 2000) Diures fas När njurarna börjar återhämta sig Hypoton urin (okoncentrerad urin) Viktigt med vätskebalans och elektrolytmätning Återhämtningsfas Njurarna börjar få normal funktion Om reversibel akut njursvikt

Hemodialys Blodet renas utanför kroppen Kräver tillgång till blodbanan – blodaccess AV-fistel CDK (central Dialyskateter) Femoraliskateter (vid akut dialys) Behandling: 3-4 ggr/vecka, á 4-5 timmar

AV-fistel CONTACT A CAREGIVER IF: You have a fever. Your skin is itchy, swollen, or has a rash. You have questions or concerns about your surgery, or medicine. SEEK CARE IMMEDIATELY IF: Your AVF site has blood, pus, or a foul- smelling odor. You have more pain in the area where the AVF was made. You have trouble breathing all of a sudden. Mass = ANNA, 2012

CDK

Peritoneal dialys (CAPD)

Njurtransplantation