Gruvor i Sverige Blaikengruvan år 2006 Visar en bild av fördelningen av aktiva gruvor i Sverige. Man kan tydligt se att de flesta aktiva verksamheterna finns i Norr- och västerbottens län. Någon gruva i dalarna, örebro och uppsala län. Blaikengruvan år 2006

Tittar man närmare så är de flesta gruvorna i Norrbotten Järnmalmsgruvor medan Västerbotten har guld och andra Basmetaller, 7 st gruvor i drift. Olika problem och möjligheter mellan länen. Sulfidmalmsgruvor i AC med ett surt, metallhaltigt lakvatten medan planeringsfrågor, buller, damning och vibrationer i huvudsak är utmaningar för Norrbottensgruvorna (men även kväve o metaller ex. Aitik).

Blaikengruvan, lokalisering Blaiksjön 3 km bred, Storjuktan ca 2 mil lång. Sorsele kommun, Satelitgruvan Svärtträsk ligger i Storumans kommun. Båda recipienterna rinner så småningom ut i Umeälven. Umeå

Förutsättningar Miljötillstånd enligt miljöskyddslagen år 2000, driftstart sommaren 2006 Brytningen påbörjades av Blaikengruvan AB, ScanMining AB:s helägda dotterbolag Konkurs december 2007 Bryta och bereda 1,5 Mton malm/år, zink, bly, guld och silver Ekonomisk säkerhet på totalt ca 3,3 Mkr år 2007 - Faktisk ebh-kostnad år 2013 ca 80-200 Mkr Lappland Goldminers AB köpte verksamheten för 40 Mkr i augusti 2008. Drev verksamheten genom helägda dotterbolaget Lappland Goldminers Sorsele AB Utan att ha brutit någon malm gick dotterbolaget i konkurs år 2012

Evakueringsdamm, anrikningsverk och flygfoto Bilder på verksamheten. Närhet till sjön, villkorsförenad provpunkt V1 ligger i utskovet från den nedersta dammen. 100 µg/l Villkorsförenad provpunkt V1, 100 µg Zn/l (löst halt)

Miljöeffekter Stor miljöpåverkan på kort tid och dessutom på andra vattenförekomster än som fanns beskrivna i MKB, stora diffusa läckage. - Storjuktan, Juktån, Umeälven. (<5 µg/l bakgrundshalt Zn) - Vid vårfloden zinkhalter upp till 63000 µg/l år 2010 - Variation ca 20-80µg/l i recipientkontroll Juktån - Ingen reningsanläggning fanns – vatten renas med kalk och järnsulfat i anrikningsverket efter anmälan om mindre ändring år 2009

Slutsatser ang miljöeffekter Blaikengråberget innehåller 1,6 % sulfidsvavel, syraneutraliserande potentialen = 0,55. Ger en (hittills) konstaterad zinkhalt i lakvattnet nedan gråbergshögen på ca 490 000 µg/l (oxidation och vittring under 6 år). Villkor 100 µg/l. Även andra metaller. Miljöriskerna och effekterna har underskattats på ett betydande sätt mot vad som enligt den ursprungliga miljökonsekvensbeskrivningen skulle kunna hända i ett tusenårsperspektiv. Det har resulterat i för låg ekonomisk säkerhet och otillräckliga villkor om exempelvis behovet av reningsanläggning och successiv efterbehandling. mycket låg neutraliseringspotential (NP) och en betydande syrabildningspotential (AP). Kvoten mellan neutraliseringspotentialen och syrabildningspotentialen (NP/AP) är < 1, ska vara >3 och sulfidsvavel < 1 % för att anses vara inert. Gråberget är syrabildande men kan inte klassas som ett farligt avfall (Avfallskod saknas). Ger upphov till ett giftigt och ekotoxiskt lakvatten.

Efterbehandling MMD den 26 november 2013: Ej godkännande av befintlig efterbehandlingsplan och avslag på yrkande om delegationsmöjlighet till Länsstyrelsen Konkursbolagen ska utreda vad som behövs för en slutlig efterbehandlingsplan i samarbete med Länsstyrelsen till den 1 december 2014. Slutlig ebh-plan ska inlämnas för godkännande till MMD senast den 1 december 2015 Rening av gruv- och dränagevatten kostar i dagsläget ca 1 Mkr/månad (ca 25-30 Mkr fram till EBH). Åtgärder 2016-2018? Delegationsmöjlighet: Möjlighet att besluta om vilka utredningar och åtgärder som behövs i syfte att nå målsättningar.

Zn, medelhalter. Maxhalter Zn på upp till 60-80 µg/l Zn, medelhalter. Maxhalter Zn på upp till 60-80 µg/l. Lst förordar att pp juktandammen i detta fall kan fungera som en indikator för målsättningar eftersom verksamheten är ensamt bidragande till föroreningssituationen. Lst anser att MKN ska vara uppfyllt senast år 2021, dvs bakgrundshalten + 8 µg/l för zink = 13 µg/l

Mark- och miljööverdomstolens dom om ansvarsfrågan Länsstyrelsen Västerbotten förelade de tre konkursbona i juni år 2012, att ensamt eller i samarbete med varandra: upprätthålla rening av vatten från gruvområdena, upprätthålla egenkontrollen genom provtagning och upprätta en efterbehandlingsplan. Beslutet överklagades av ScanMining AB:s och Blaikengruvan AB:s konkursbon MMD avslog deras överklaganden i april 2013 ScanMining AB:s och Blaikengruvan AB:s konkursbon överklagade då även detta och den 6 november 2013 beslutar även MMÖD om avslag

Vad innebär domen Gruvverksamhet ses som en integrerad helhet med ingående delmoment såsom åtgärder för underhåll, hantering av avfall, skötsel av dammar, rening av dränagevatten osv. Det räcker att ett konkursbo upprätthållit ett delmoment i verksamheten för att det ska anses vara verksamhetsutövare enligt 10 kap miljöbalken. Då gruvverksamheten under den tid konkursbona varit verksamma bidragit till föroreningsskadan var de att anse som verksamhetsutövare enligt 10 kap 2 § miljöbalken. Det som konkursbona förelagts att göra i det överklagade beslutet ansågs inte oskäligt och föreläggandet står därmed fast i sin ursprungliga form.

Framtid Reningsanläggningen kommer att flyttas ut från a-verket Konkursbona arbetar gemensamt för en försäljning av a-verket, enligt uppgift under första kvartalet 2014 Pengarna från försäljning, ca 40 miljoner, kommer att gå till efterbehandling av Svärtträsk och fortsatt arbete i Blaiken Efter ett föreläggande om rättelse på felandes bekostnad pågår utredningar med anledning av metalläckagen från Blaiksjön. Syftet är att kartlägga orsaken till de förhöjda metallhalterna och att finna åtgärder som kan sänka utläckaget. Ansvar för dammsäkerheten i Blaiksjön behöver utredas och förtydligas mellan ägare och nyttjanderättshavare

Framtid forts. Lst har tittat på möjligheten att finna ansvar hos moderbolaget (Lappland Goldminers AB), men den ekonomiska situationen hos moderbolaget har medfört att arbetet för tillfället inte är prioriterat Konkursbona (3 st) ska vidta utredningar i samråd med lst, lst överväger att förelägga om avhjälpande åtgärder efter den 1 dec 2014 MKN för vatten överskrids i vattenförekomsterna (Blaiksjöbäcken, Smakarbäcken, Storjuktan och Juktån) Länsstyrelsen överväger att överklaga MMD:s beslut (om godkännande av ebh-plan) pga att åtgärder försenas i onödan (49 kap 7 § rättegångsbalken)

robert.erixon@lansstyrelsen.se emma.a.johansson@lansstyrelsen.se Tack! robert.erixon@lansstyrelsen.se emma.a.johansson@lansstyrelsen.se

Tillsyn - villkorsefterlevnad Punkt Riktvärde Halt, intervall Kommentar 2008 V1 100mg/l 62-5600 mg/l Höga halter maj och juni 940-5600 mg/l 2009 420-9000 mg/l Avser perioden jan-maj, då anläggningen fortfarande saknade rening.   Höga halter klarade dock bolaget mängdvillkoret under år 2009. Från V1 släpps sammanlagt 67,2 kg zink under den aktuella perioden. Renings installerades och utsläppet via V1 upphörde. V10 5-79 mg/l Klarade gällande riktvärde 2010 24000-63000 mg/l Avser en bräddning i maj. Inget flöde i V1 under övriga delen av året. Avvikelsen lämnas till åtal. Bolaget klarar inte gällande mängdvillkor för året. 8-71 mg/l (276-4900 mg/l) Klarar gällande riktvärde, dock med två undantag. Ett den 15 december 4900 mg/l och en avvikelse i mars 276-769 mg/l 2011 - Inget flöde 12-46 mg/l Dock med en avvikelse den 31 maj 230 mg/l. 2012 7-36 mg/l Klarar gällande riktvärde 2013, Q1 9-45 mg/l Klarar gällande riktvärde under perioden 2013, Q2 5-28 mg/l Utsläpp från gruvområdet Till höger redovisas utsläpp avseende zink i jämförelse med gällande riktvärde P5   Nedan redovisas summan koppar, bly och zink i jämförelse med gällande riktvärde, P5 År Punkt Riktvärde, mängd Mängd 2008 V1+V10 500 kg/år 3127 kg 2009 137,69 kg 2010 1780,8 kg 2011 87 kg 2012 43,72 kg