Affektiva Mottagningen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Advertisements

Att förstå när döden är nära Carl Johan Fürst
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1990
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Stresshantering stress-sårbarhet tidiga tecken
Patient fick fel läkemedel – hjärnskadades
Alkoholism.
Hälsa och Kondition.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
AU Digital samverkan LO Process
Qulturum Bergeling 2014 Frågor att besvara i varje steg av processen Vilken information behöver vi ha för att ta beslut om åtgärd i detta steg av processen?
Kriser.
Vad menar vi med begreppet behov?
Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
BIPOLÄR SJUKDOM Del I – Om sjukdomen
SBAR Modell för bättre kommunikation
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Systemisk Familjeterapi och Depression av Elsa Jones och Eia Asen
Pappa, därför är du viktig!!! Anknytning – ett band för livet
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
För dig som har typ 2-diabetes
Livsstilspyramiden Att kombinera e-utbildning med IRL -aktiviteter.
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN.
Det handlar om relation... Hur ser vi på dem?
Maria Löfgren - Margareta Brolin Hälsoenheten
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
Psykosomatiska syndrom
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Projekt Kortare Väntetider - mål Tillgänglighet till vård och behandling ska följa regionens vårdgarantier Patienterna ska erhålla överenskommen tid för.
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Vad är Hälsa? ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet.” (WHO)
Välfärdsrapport för Linköping 2010 Välfärdsrapporten ska  Ge kommuninvånare, förtroendevalda och anställda ökad kunskap om välfärdens tillstånd och utveckling.
SBAR utvecklades för; Verktyg för säkrare kommunikation
Hälsa.
Birgit Åberg Karin Petersson Mats Edward 2009 till 2013
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Ortopedavd 6 Karlskoga lasarett Vårt arbetssätt
Presentation av Folkhälsoplanerare Emma Hevelius
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Vad är god strokevård och rehabilitering ? Piteå, Älvsbyn, Arjeplog, Arvidsjaur Sluten vården, Primärvården, Kommuner Hög kompetens i hela vårdkedjan Tidig.
Hälsa och Kondition.
Vad är Hälsa? ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet” (WHO)
Palliativ vård De fyra hörnstenarna.
Förändring – hot eller möjlighet?
Migrän.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Klient- och närståendeutbildning Stöd till barn och syskon Kognitivt- beteendeinriktat familjearbete.
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
Syfte att öka kunskap som en del av Region Gotlands program för förebyggande av självmord, år Fakta, information och referenser:
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
När “omgivningsfaktorerna” går samman Modifiering av WHO ICF Biopsykosociala hälso modell Gunilla Forsberg-Wärleby, Personliga faktorer Omgivnings-
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Praktisk stressföreläsning
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten
Bättre liv för sjuka äldre i Dalarna
Ny Remissrutin till BUP
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
- Integrated Palliativ Care Outcome Scale
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Affektiva Mottagningen PPI III Tidiga tecken Affektiva Mottagningen

Diates – sjukdomsbenägenhet Risk för att i stressande situationer reagera med symtom på exempelvis Högt blodtryck Magbesvär Huvudvärk Hjärtbesvär Affektiva symtom

Stress- och sårbarhetsmodellen

Sårbarhetsfaktorer - personliga Ärftlighet Stressande livshändelser tidigare i livet Hög alkoholkonsumtion Droganvändning Oregelbundna sömnvanor Oregelbundna dagliga rutiner Komplicerade, konfliktfyllda relationer mm

Sårbarhetsfaktorer - miljömässiga Arbetslöshet Komplicerade relationer Ekonomiska bekymmer Utanförskap Bristande kunskaper hos närstående och omgivning m.m

Personliga skyddande faktorer Kunskap om sjukdom och behandling Kunskap om tidiga tecken på återinsjuknande Förebyggande medicinsk behandling Stöd av närstående och omgivning Kunna sätta gränser

Miljömässiga skyddande faktorer Struktur i vardagen; regelbundna vanor, sömn, motion, kost Lagom mycket aktivitet, balans arbete - fritid Kunnig familj - omgivning

Varför tidiga tecken? Insjuknanden oftast lika varje gång Individspecifika Tidig upptäckt tidigt insatt behandling snabbt tillfrisknande Förbereda sig när man är frisk

Krisplan/överenskommelse Samarbete mellan patient, närstående och vårdgivare för att förhindra återinsjuknande Risksituationer Förebyggande åtgärder Tidiga tecken Åtgärder vid tidiga tecken Vem gör vad – vem får ingripa?

Expressed emotion Hög grad av kritisk inställning Fientlighet / avvisande Hög grad av emotionellt överengagemang