Stuprör och hängrännor

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En attraktiv Östgötaregion Där stad och land är med på tåget?
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Ett projekt som leder Ulricehamns kommun in i en lärande organisation - en organisation som är flexibel, tar till vara erfarenheter och utvecklas i takt.
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Ledning & Styrning i Samverkan UTKAST FÖR VIDAREUTVECKLING Reflektioner och summeringar från intressentdialog den 25/9 på St Gertud i Malmö.
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Ett arbete med att etablera
Case Aneby Vilka är vi?.
Länets kommuner i samverkan
Samordnad individuell plan
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
En resa från 2010 till 2013 Feelgood FHV och SDF Fosie (Malmö Stad) 2010: -Fokus på efterhjälpande individ -Traditionellt samarbete -Kund/leverantör förhållande.
VAD ÄR ETT LYCKAT UTVECKLINGSARBETE?
Forskning och utveckling/innovation i Norrbottens kommuner
i kommuner, landsting/regioner
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Att skapa vägar in – arbete, utbildning och unga i utanförskap Leif Klingensjö Sveriges Kommuner.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Vad det handlar om Malmö stad satsar på att göra Malmö till en trygg och bra stad att leva, bo och arbeta i. Tillsammans med Malmöborna, företag, fastighetsägare,
Välkommen till ESF:s seminarium
Lära Använda Testa 1 september 2013 – 31 augusti 2014 Offentliga tjänster - Lokalt - Regionalt - Nationellt Internetfonden – Regionförbundet Kalmar län.
VÄLKOMNA till seminarium om Business Health – ett modernt synsätt på hälsa som utgår från affären
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Västra Götaland.
Värdegrund, Vision och Verklighet.
UNOS UNO FÖRÄNDRINGSARBETE NULÄGE.
Utvärdering – av vad, för vem och varför? SPARC-konferens 16 maj 2014
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Förankring för hållbar utveckling Age Management i landstinget i Kronobergs Intervjuer med 9 personer Projektledare.
© APeL Några iakttagelser – generella mönster och möjliga tolkningar Enkätundersökning KNUT II 2009.
Tillsammans fördubblar vi kollektivtrafiken
Stöd till införandet av nationella riktlinjer om sjukdoms- förebyggande metoder Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Vilken roll har de idéburna organisationer Kärt barn har många namn – idéburna, ideella, non-profit, kooperativ och sociala företag Unikt inte komplement.
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Kunskapsskolan Helsingborg Rektor Joakim Andersson
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Region 2015 Välkomna! Workshop 2 och 4 april 1. Välkommen Magnus Persson Vad säger intervjuerna? Tommy Larserö Styrning av en politisk organisation Anders.
Varför omvärldsbevakning?
Bra Akutmottagning Mål Tillgänglighet 30- och 180 min Etablera trygg och säker vård likvärdigt akut omhändertagande med likartade riktlinjer för vården.
Attraktiv Hemtjänst Ökat inflytande och självbestämmande för brukarna
Välkommen till Mötesplats social hållbarhet
Lars-Görans utmaning - och er! Vad är på gång? Det politiska läget 2010 års budget Förtroendemannaorganisation Förvaltningsorganisation Många.
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
Västerås stad Medarbetarundersökning 2007 Konsult och service Västerås stad:Anneli Jansson Synovate Sweden:Christer Siwertz Anna Fransas Projektnummer:S
Uppdraget är framtiden, barnen och eleverna. Information om ny organisation av förskolorna i Tyresö kommun.
Mittuniversitetet Om viljan att göra gott Följeforskning av projekt Make sense – social inkludering och egenmakt för utsatta EU-medborgare i norra Sverige.
Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Magdalena Brasch.
Jämställdhet i kommuner och landsting SKL:s stöd till jämställdhetsintegrering.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Samhälle Mål: ”Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka.
Attraktiv Hemtjänst - Ökat inflytande och självbestämmande för brukarna - Attraktiv arbetsplats för medarbetarna Information till funktionshinderråd.
Så styrs Nacka. Öppenhet och mångfald Bild människor Ex. bild finns på äldre som pratar med yngre på bibliotek.
Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i styrning och ledning är det möjligt?
Hälsofrämjande ledarskap
SUHF:s & UK-ämbetes Rektorsprogram 1 - Ledningsgrupper
Förändrade stadsdels-förvaltningar 1 juli 2018
David Mattsson Hälsopedagog på Sociala omsorgsförvaltningen, Borås stad.
Strategi för patient- och brukarmedverkan
Heby kommuns kvalitetspolicy
Strategi för Bästa Heby
Omställningen av hälso- och sjukvården
Överförmyndar-nämnden
ArtDatabanken Till styrmodell .
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Verktyget Utmärkelsen….
Introduktion till processen för balanserad styrning
Park- och naturförvaltningen
Kommundirektören och digitaliseringen
Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (SVU)
Presentationens avskrift:

Stuprör och hängrännor Sektorövergripande planering för attraktiv och hållbar livsmiljö Eva Hägglund Sveriges Kommuner och Landsting

Stuprör och hängrännor Nya frågor med andra perspektiv än de sektorbetonade har kommit i fokus, kvalité, jämställdhet, attraktivitet, livsmiljö osv Det ställer högre krav på samordning och tydlighet i både verksamhet och politik. Skrift framtagen utifrån att vi tror på att samverkan lönar sig i längden. Vi försöker hitta nya samverkanformer inom kommuner, mellan kommuner - näringsliv - medborgare. Men också mellan alla sektorer som finns inom kommunens förvaltningar. Skriften bygger på goda exempel och de framgångsfaktorer som presenterar i varje objekt.

Samverkan kräver goda förutsättningar Ledarskap Lerum: Rullande översiktsplanering i projektform Växjö: Politisk enighet om fossilbränslefri kommun Budget Aneby: Omorganisation ledde till bättre ekonomistyrning Umeå: Årshjul och styrhjul för nödvändig förändring Organisation Härryda: Organisation utan facknämnder gynnar samverkan Örebro: Omorganisation för tydlig styrning och resurseffektivitet Botkyrka: Organisation med medborgaren i fokus Ledarskapet har stor betydelse för gränsöverskridande samverkan ska fungera., samverkan måste vara legitimerad, ledningens attityd, det är stor skillnad på att leda och att administrera en verksamhet. Politisk eller tjänstemän förstå beslut som är entydiga ska kunna genomförs beslut /resurser ska vilja genomföra Budget, ekonomiska incitament för samverkan är starka, mycket budgetarbete bygger dock på kortsiktigt revirtänkande, t ex bara det att ha ett budgetsystem som tillåter överföringar av anslag till nästa år. Det är viktigt att tänka besparing istället för kostnad, en isatt kr kan ge två tillbaka. Nu finns ju olika typer av bokslut t ex välfärdsbokslut som breddar arbetssättet. Organisation måste gynna sektorövergripande arbete både på politisk och tjänstmanna nivå. Problem med revirtänkande och brist på helhetssyn. Finns ju många olika organisationer, lika många som kommuner. Härryda - utan nämnder och au Örebro – från kommundelar till sektorsnämnder program och drift Botkyrka – traditionell organisation men med medborgaren i fokus

Samverkan kräver goda förutsättningar Metoder och verktyg Helsingborg: Tillit till partner – recept för lyckat resultat Landskrona: Cultural planning – metod med kultur i vidare mening Malmö: Tematiska frågor för samarbete Individuella incitament Utvärdering och uppföljning – Forskning och utveckling Uthållig kommun Den Goda Staden Partnerskap för hållbar samhällsutveckling Metoder och verktyg ambitionen att räkna upp olika metoder men det blev för många, ”Lär känna din ort”. Återkommer till det! Individuella incitament, det måste var roligt och givande inte som en belastning och plikt. Uppskattning vid initiativ till samverkan Uppföljning och uppskattning av goda resultat i samverkan Ordentligt avsatt tid för samverkan Legitimering från ledningen att samverka Kunskapsutbyte mellan professioner som ger ett mervärde Den egna yrkesrollen måste tas på allvar – allas lika värde En sorts lagkänsla måste skapas Utvärdering och uppföljning Tittat på utvärdering av tre projekt som syftar till bättre samverkan

Reflektioner Vilja och uppdrag Det måste finnas en vilja och ett tydligt uppdrag från ledningen, den politiska och / eller förvaltningsledningen, att samarbeta och att samverka. Långsiktigt arbete Precis som i många andra frågor måste det finnas en långsiktighet, en trygghet i att spelreglerna håller över tid. Vilja och uppdrag Det måste finnas en vilja och ett tydligt uppdrag från ledningen, den politiska och/eller förvaltningsledningen, att samarbeta och att samverka. Kommer initiativet underifrån måste det i vart fall finnas acceptans hos ledningen för ett sådant arbetssätt. Det är viktigt att det finns en dialog mellan politiker och tjänstemän och att de går i takt. Långsiktigt arbete Precis som i många andra frågor måste det finnas en långsiktighet, en trygghet i att spelreglerna håller över tid. Det kan till exempel innebära ett långsiktigt ledarskap och en tydlig politisk vision. Även om majoritetsförhållandena i kommunen växlar kan det finnas en gemensam uppslutning kring arbetsformerna. Det kan finnas fördelar med att inte omorganisera i onödan. En stabil organisation kan ge arbetsro och trygghet och därmed möjliggöra andra kreativa lösningar.

Reflektioner Förankrat arbetssätt I ett samverkansarbete är det viktigt att få med sig alla berörda. Det gäller därför att förankra arbetssättet hos såväl politiker som förvaltningsorganisationen. Metoder och verktyg Det finns många olika metoder och verktyg. Vilka man använder beror på situation och utgångsläge, vilken fråga som ska lösas, kommunstorlek eller organisation, etc. Förankrat arbetssätt I ett samverkansarbete är det viktigt att få med sig alla berörda. Det gäller därför att förankra arbetssättet hos såväl politiker som förvaltningsorganisationen. Det handlar också om att skapa en dialog med näringslivet, civilsamhället och medborgarna och att förankra frågorna där. För att samarbetet ska fungera och bli effektivt krävs en kultur av öppenhet och tillit, där man känner sig trygg att ställa frågor – även dumma – och där det finns utrymme för att utbyta erfarenhet och information samt att vara lyhörd för andras perspektiv. Det är viktigt att skapa en sorts lagkänsla med gemensam plattform och målbild, där olika professioner och värderingar respekteras. Metoder och verktyg Det finns många olika metoder och verktyg. Vilka man använder beror på situation och utgångsläge, vilken fråga som ska lösas, kommunstorlek eller organisation, etcetera. Av exemplen framgår att man bland annat kan använda sig av styrdokument som balanserade styrkort eller budgetarbetet som samarbetsarena. Andra sätt att främja samverkan är utbildning och tvärsektoriella nätverk av såväl informell som formell karaktär. För att försäkra sig om att processerna varit framgångsrika är det viktigt att utvärdera och följa upp arbetet. En omvärldsanalys är betydelsefull för att få en gemensam bild av kommunen i förhållande till omvärlden, kunskap om vilka yttre faktorer som påverkar eller kommer att påverka kommunen de närmaste åren, liksom kunskap om egna styrkor och svagheter. Erfarenheter visar att svåra problem och tuffa utmaningar i många kommuner har bidragit till att skapa och få respons på kreativa lösningar.

Reflektioner Tillräcklig tid Samverkansprocessen måste få ta tid! Ledningen och individen får inte uppleva att samverkan stjäl tid det uppfattas som en naturlig del av arbetet. Effektivitet leder till vinst Ett gott samverkansarbete resulterar ofta i effektiviseringsvinster. På sikt kan det resultera i att organisationen arbetar smartare – inte mer. Det gäller att hitta sin förbättringspotential. Tillräcklig tid Samverkansprocessen måste få ta tid. Det måste finnas utrymme för att förankra processen och att prata sig samman. Ledningen och individen får inte uppleva att samverkan stjäl tid från ordinarie arbetsuppgifter. Däremot ska den uppfattas som en naturlig del av arbetet. Effektivitet leder till vinst Ett gott samverkansarbete resulterar ofta i effektiviseringsvinster. På sikt kan det resultera i att organisationen arbetar smartare – inte mer. Det gäller att hitta sin förbättringspotential. Många försöker hitta lösningen genom en total omorganisation, men det är inte alltid det mest effektiva sättet. Ibland kan en mindre projektgrupp utifrån en specifik fråga vara en enkel och framgångsrik lösning. Många små steg kan vara att föredra framför ett stort språng.

Reflektioner Personlig vilja Hos den enskilde individen måste det finnas en vilja att samarbeta. Därtill måste det finnas en legitimitet och uppskattning från chefen. Personlig vilja Hos den enskilde individen måste det finnas en vilja att samarbeta. Därtill måste det finnas en legitimitet och uppskattning från chefen. Samverkansarbetet måste uppmärksammas och belönas i samma utsträckning som specialistuppgifter. Det är viktigt för den enskilde att det även i samverkansgrupper finns tydliga roller och en tydlig ansvarsfördelning. En viktig framgångsfaktor kan vara eldsjälar som lägger ner ett stort personligt engagemang. Men ett arbete som i allt för hög grad bygger på enskilda personer är sårbart och det behövs en struktur som möjliggör kontinuitet.

Det är inte nödvändigt att gå från stuprör till hängrännor Det är inte nödvändigt att gå från stuprör till hängrännor. Ett bra resultat kräver båda!