Nedsättning av skadestånd - särskilt om jämkning Mårten Schultz www.martenschultz.wordpress.com

Utgångspunkt för ersättningens bestämmande Principen om full ersättning: Den skadelidande skall försättas i samma situation som om skadan inte inträffat Grundtanken brukar oftast diskuteras i samband person- och sakskada, men gäller även (får vi anta) vid ren förmögenhetsskada: Är man ansvarig så man i princip ansvarig fullt ut Nu: Undantag från principen

Grunder för frånsteg från principen om full ersättning (exempel) Kausalitetsargument - skadan kan delas upp på sådant sätt att enbart en del av skadan kan tillskrivas svaranden Nyttoargument - skadan innebar även fördel Skadan blev onödigt stor p.g.a skadelidandes agerande Begränsningar i ansvarsregeln Jämkning

Compensatio lucri cum damno Principens innebörd: Händelsen som medförde skadan innebar även fördelar, som kan berättiga att ersättningen sätts ned i motsvarande mån Tanke: S.L. skall inte försättas i en bättre situation till följd av skadan. Samröre med principen om obehörig vinst Författningsstödet vid personskada

Compensatio lucri cum damno Compensatio lucri cum damno i praktiken: Enbart uppenbara fördelar torde beaktas. Argument mot nedsättning: S.L. skall själv ha möjlighet att bestämma när ex. en investering skall göras Relevans i situationer av ren förmögenhetsskada: NJA 1990 s. 705 (radonfallet)

Skadebegränsningsplikten S.L. har en allmän skyldighet att begränsa sin skada. Normstödet för det? Innebörden av denna plikt i praktiken svårfångad. Torde ha större betydelse vid sak- och förm.skada än personskada Förhållandet mellan skadebegränsningsplikt och dess konsekvenser Effekt av underlåten skadebegränsning: Nedsättning av skadeståndet. Sker sällan i praxis.

Begränsningar i ansvarsregeln Vad avses: Vissa ansvarsregler innehåller begränsningar - i praktiken påminner bedömningen om jämkningsbedömningar Jmf. Person och sakskada: Barn- och ungdoms ansvar (2:2) resp psykiskt sjukas ansvar (2:3) Är reglerna i 2:2-3 ansvarsregler eller jämkningsregler?

Jämkningsreglerna

Jämkningsreglerna SkL 3:6: Jämkning för principaler och det allmänna SkL 6:1: Medvållande - S.L:s egen medverkan till sin skada SkL 6:2: Den allmänna jämkningsregeln (Jmf: 36 § AvtL) Regler kan finnas i speciallagstiftningen (ex. vid trafikskada)

SkL 3:6 Jämkning vid skadeståndsansvar för principaler (arbetsgivare) och det allmänna. I praktiken jämkas sällan ansvaret för det allmänna. Innebörden av regeln. Särskilt vid ren förmögenhetsskada

Jämkning p.g.a medvållande, SkL 6:1 Tanke bakom regeln: S.L har s.a.s. själv orsakat en del av sin skada - får då ta den delen av skadan själv Skyddstankar medför att medvållandejämkning inte sker i alla fall Viktigaste regeln i SkL 6:1 (men finns även i speciallagstiftning). Begränsning skulle i princip kunna ske även genom kausalitetsargument

Medvållande till sakskada (och förmögenhetsskada) Jämkning även vid “vanlig” vårdslöshet (jmf. Personskada) Jämkning vid uppsåtliga brott torde sällan förekomma om brottsoffret (eller dess företrädare) varit vårdslöst, jmf. HD I NJA 1989 s. 796 (osant intygande – se dock här även minoritetens avvikande mening) Identifikationsproblematiken: NJA 2006 s. 136 (revisors ansvar mot bolag – jämkning enl ABL – dåv. 15:4 - pga medvållande i bolaget?) Nedsättning i praktiken i kvotdelar

Den allmänna jämkningsregeln i SkL 6:2 Syftet bakom regeln Inverkan av försäkring Jämkning vid uppsåtliga brott Jämkning för barn och ungdom