Varför finns Ansvarskommittén? Demografiska och ekonomiska utmaningar Göteborg den 15 april 2005 Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting
Tilläggsdirektiven Fyra utpekade områden: Det samlade kommunala uppdraget Hälso- och sjukvårdens struktur och uppgiftsfördelning Regional utveckling och den regionala samhällsorganisationen Den statliga styrningen av samhällsorganisationen Definiera likvärdigheten Åtagandet prövas ständigt av alla nivåer Strukturella problem och andra problem Slutbetänkande 28 februari 2007
Den demografiska utmaningen
Andelen unga och gamla i förhållande till andelen 19-64 åringar
Förändring av antalet personer i olika åldrar Arbetskraftsutbudet i den mest yrkesaktiva gruppen 25-64 år beräknas öka med 61 000 personer 2003-2030
Kommunal styckkostnad, 2003
Genomsnittlig kostnad per person inom äldreomsorgen Ålder Kvinnor Män 65-74 10 700 10 200 75-79 36 700 27 900 80-84 81 400 56 000 85-89 165 400 115 700 90+ 304 200 228 000 Källa: Kommunförbundet
Födda 40-talisterna Dagens 80-åringar Baby-boom Baby-boom Kris i befolknings- frågan
Den demografiska utmaningen Befolkningsutveckling i lokala arbetsmarknader Andel sysselsatta inom äldreomsorgen Källa: SCB samt Svenska Kommunförbundets långtidsutredning
Befolkningsförändringar i riket 1960–1999 samt prognos 2000–2050
Kostnader per capita - sista levnadsåret
Äldreomsorg - beräknad behovsutveckling
Ökad återstående medellivslängd mellan 1980 och 2003 vid olika åldrar
Den ekonomiska utmaningen
Bruttonationalprodukten (BNP) 1950- Miljoner kr, 2000 års priser
Offentlig konsumtion 1950–2000 Källa: Långtidsutredningen
Är skattetaket nått?
Resultat före e.o. poster i kommuner och landsting åren 1997–2008, miljarder kronor
Det långsiktiga behovet av kommunalskatt Källa: Svenska Kommunförbundets långtidsutredning Kommunala framtider (år 2002)
Omfördelning av konsumtionsutrymmet
Offentlig och privat konsumtion per invånare 1950–2020 Källa: Långtidsutredningen
Prisutvecklingen på frisörstjänster jämfört med utvecklingen av konsumentprisindex
LU:s slutsatser Efterfrågan på välfärdstjänster kommer att öka snabbare än de offentliga resurserna På sikt krävs därför nya lösningar för finansiering av välfärdstjänster Fördelningseffekter uppkommer – inga enkla lösningar står till buds Välfärdsreformer tar tid – inled reformarbetet
Hur klara det framtida välfärduppdraget? Fler i arbete Begränsad skattehöjning Alternativ finansiering En effektivare verksamhet (strukturförändringar) Se upp med reformer och rättigheter! (skolsatsningen, LSS, friskoleproblematiken på vikande marknader, maxtaxor) Ett minskat välfärdsåtagande (ransonering, prioritering, ansvarsfördelning)
Sysselsättningsutvecklingen
Krympande real resursram Arbetade timmar per person i befolkningen 900 850 800 Oförändrad arbetstid 750 700 Trendmässigt fallande arbetstid 650 600 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030
Arbetskraftsdeltagande 20-24 år
Personer i arbete som andel av befolkningen i olika åldrar 1994-2004 Relativ förändring i procent mellan 1994 och 2004 Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU)
Antal sjukskrivna vid månadens slut
Sjuk- aktivitetsersättning(förtidspension) 1999 - 2003
Kostnader för ersättningar i sjukförsäkringen 2001 - 2003
Orsaker till sjukfrånvaro Arbetsplatser Samhälle Anställda Regelverk Grindvakt Om varken strukturförändringar, eller förändringar i anställdas hälsa kan förklara den höga nivån och väldiga variationerna i sjukfrånvaron i Sverige måste förklaringarna sökas någon annan stans (Ds 2003:63) Ett arbetsmarknadsproblem!!!! Attityder
Sjukfrånvarande och förtidspensionerade som andel av befolkningen (relativ förändring mellan 1994 och 2004) Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU)
Arbetslösa, förtidspensionärer och sjukpenningmottagare 1993-2002 (Båda könen. Procent av antal sysselsatta personer ) Källor: Riksförsäkringsverket (RFV) och SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), bearbetningar.
Totala ersättningar från socialförsäkringar (inklusive pensioner) i procent av total lönesumma. 2002
Utjämningssystemet – förtidspension och sjukfrånvaro
Huspriserna – förtidspensionen och sjukfrånvaron
Rättighetslagstiftning bidrar till att kostnaderna drar iväg
Statens styrningsproblematik Den politiska arenan Riksdagen: Lagar Förordningar Föreskrifter Tillsyn Verksamheten
Kommunerna klämda! KOMMUNEN Medborgarnas krav på individuell service Statlig reglering och önskan om likformighet Behov av personal Otillräcklig finansiell bas KOMMUNEN Medborgarnas krav på individuell service
Vad skall man grunda en ny regional indelning på? Kommunala samverkansmönster Pendlingsmönster (LA-regioner)? Infrastrukturella stråk? Regionstorlek (m.a.p. folkmängd)? Regionstorlek (m.a.p. geografi) Tillväxtcentrum (”lokomotiv”) Sjukvård Universitet/högskola? Känsla av samhörighet (politisk och människor emellan)? Befintlig administrativ indelning (kommun, län och landsting, vägverk, banverk, nutsområden, sjukvårdsregioner etc.)