Svar på arbetsuppgifter

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KLIMAT.
Advertisements

Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Atomen Vad finns inuti en atom? En liten atomkärna som består
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
-Värme.
Energi och energiomvandlingar
Värmelära.
Atomer Det finns lite över hundra olika sorters atomer. Av dessa atomer kan det bildas nästan hur många ämnen som helst.
Jordens processer som formar jordytan
De tre aggregationsformerna
Ellära.
ELLÄRA Kapitel 3. Efter avsnittet ska du:  veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat  kunna förklara vad elektricitet är  veta vad.
Vad menas med statisk elektricitet?
Fysik.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Meteorologi Läran om vädret.
Värme och väder del 2.
Meteorologi Läran om det som svävar i luften
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
Meteorologi Läran om vädret.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Fysik Materia Rosita Järsäter, Bålbro skola, Rimbo –
ELLÄRA.
Väder och oväder Vad är väder?.
Tre demonstrationer... 1.”Skiftnyckel”-gem 2.Magneter i kopparrör 3.Gausskanon Bilda grupper 3-5 pers, välj en demontration, diskutera er fram till en.
Energi Vad är energi?.
Tryck
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Fysik Materia Del 2.
Värme och väder del 1.
Olika energiformer Energiprincipen
Värme.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Ljusets färger.
TRYCK.
Ellära.
Kraft och tryck Sid
Väder.
Elektricitet Vad är det egentligen?.
Åska Moln Nederbörd Fronter Vind 1pt 1 pt 1 pt 1pt 1 pt 2 pt 2 pt 2pt
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Repetition.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är alltså en form av energi.  En viss temperatur hos ett.
KEMI Vad är det egentligen?.
Meteorologi Vad bli det för väder?.
Genomgång 1: mål Känna till hur ljud bildas och hur det sprids i luften 2. Känna till att ljud kan beskrivas som en vågrörelse 3. Veta vilken.
OPTIK Läran om ljuset.
Hur kan det blåsa? Varför svalnar en kopp choklad när den får stå? Hur kan vi spara värmen i husen? Vad är dimma?
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Meteorologi Väder är en kombination av lufttryck, temperatur, luftfuktighet, molnighet, nederbörd och vind.
Klimat och väder. Nästan all energi på jorden kommer ifrån solen. Det är solen som är motorn i hela vädersystemet. Nästan allt ljus passerar atmosfären.
Vad finns det för anledning till att det regnar och snöar?
Elektriska urladdningar
Väder.
Syns inte men finns ändå
Luft och Vatten.
Atom och kärnfysik.
Meteorologi Läran om vädret
Fysik Materia Rosita Järsäter, Bålbro skola, Rimbo –
- Luften är en blandning av gaser
Elektricitet ELEKTRICITET.
Elektricitet ELEKTRICITET.
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Ellära Elektricitet. Vad kommer laddningarna ifrån?
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Ytspänning Detta ger upphov till ytspänning.
Väder.
Presentationens avskrift:

Svar på arbetsuppgifter Väder Svar på arbetsuppgifter

DIMMA Är mycket små vattendroppar som svävar i luften och som det är svårt att se igenom. Varm luft kan innehålla mer vattenånga (vatten i gasform).

DIMMA Kan bildas på olika sätt: Variant 1: Varm luft från land åker ut över en vattenyta (sjö eller hav). Luften kyls ner. Vattenångan KONDENSERAR. Det betyder att vattnet i gasform omvandlas till flytande form. Det beror på att kall luft inte kan innehålla lika mycket vattenånga Då bildas små vattendroppar i luften = DIMMA

DIMMA Kan bildas på olika sätt: Variant 2: Under en klar, kall natt kan luften närmast marken kylas ner. Vattenångan kondenserar.

DIMMA Kan bildas på olika sätt: Variant 3: Vattenånga från varmt vatten stiger upp i kall luft och kondenserar över vattnet.

FASÖVERGÅNGAR Ett ämne kan befinna sig i tre olika faser (ha olika former) beroende på vilken temperatur de har. FAST, FLYTANDE & GAS När ett ämne omvandlas från en form till en annan kallas det för fasövergång. Namnen på fasövergångar står i bilden till vänster.

VÄRME & TEMPERATUR TEMPERATUR VÄRME Är en form av energi Kan delas in som två saker: Värmestrålning = värmestrålning (elektromagnetisk strålning) Värme i ting. Hur varmt ett föremål är beror på hur atomerna/ molekylerna i föremålet uppför sig. TEMPERATUR Molekylernas genomsnittliga rörelseenergi = medelhastigheten hos molekylerna.

ELEKTROMAGNETISKT SPEKTRUM Microvågor Ultraviolett Röntgen- Gamma- Radiovågor Synligt ljus Strålning Infraröd strålning VÄRME & TEMPERATUR Ovan ser ni ett exempel på de olika typerna av elektromagnetisk strålning som finns. Infraröd strålning är värmestrålning.

BLIXT & ÅSKA En blixt är en elektrisk urladdning. Åskan är dundret som uppstår efter urladdningen. Urladdningarna uppstår mellan positivt (+) och negativt (-) laddade partiklar när det blir många fler laddningar av den ena sorten. För att jämna ut skillnaderna sker urladdningen = blixten.

BLIXT & ÅSKA Åskmolnets "städ" med starka positiva laddningar. Område med negativa laddningar där även nederbörden förekommer. Varma uppvindar med vattenånga och luft sugs upp i molnet från markytan. (varm luft stiger). Kalla virvlande nedvindar från åskmolnet följt av regn och/eller hagel. Blixten slår oftast uppifrån och ned till marken men kan även slå inom molnet. Träffpunkten på marken. Där kan strömstyrkan vara hundra tusen ampere och spänningen 1 miljon volt. (Vägguttag hemma = 230 V. Kraftledningar vid järnväg = 16 000 V) Städ, används som underlag när man t.ex. smider järn.

BLIXT & ÅSKA I den övre delen av molnet finns iskristaller. I mellandelen finns iskristaller och vatten (som är väldigt nedkylt) I nedre delen finns vattendroppar. Att laddningarna delar upp sig kan man säga beror på att luftmassorna/ molnmassorna gnider mot varandra (uppåtgående luft mot nedåtgående luft. Ex. gnugga ballong mot hår).

BLIXT & ÅSKA När en blixt uppstår hettas luften runt den upp. När luften hettas upp expanderar (utvidgas) den kraftigt och rör sig då bort från blixten. Det uppstår då en kraftig tryckvåg (ljudvåg) som gör att det uppstår ett muller = åska. En ljudvåg är förtätningar (många molekyler = hög densitet) och förtunningar (få molekyler = låg densitet) av luft.

BLIXT & ÅSKA Två varianter: Värmeåskväder – uppstår ur moln som blir större och större under en sommardag. Kallas också luftmasseåskväder. Frontåskväder – uppkommer i anslutning till kallfronter. Kan vara långvariga (10 timmar) och finnas över ett stort område.

REGNBÅGAR Det är ett optiskt fenomen i atmosfären som uppstår då solljus bryts och reflekteras i vattendroppar. Färgerna syns eftersom de bryts olika mycket. Rött ljus bryts minst och violett bryts mest. Egentligen bildas två bågar – en är starkare än den andra. Detta beror på att ljuset kan åka på flera sätt genom droppen.

REGNBÅGAR Ljusbrytning Att ljus bryts betyder att ljuset ändrar riktning när den åker från ett material till ett annat. Ex. Från luft till vatten.

Isobarer och tryck Ordet isobar kommer från grekiskan och betyder ”av samma vikt”. En isobar är en linje på en väderkarta där lufttrycket är detsamma – ungefär som höjdlinjerna på en topografisk karta. När isobarerna ligger närmare varandra blåser det mer – precis som tätare höjdlinjer innebär en brantare sluttning.