Till steg 1 - utbildningen Välkomna! Presentation av Utbildarna. Till steg 1 - utbildningen

UTBILDNING I ORDENSKUNSKAP Som handledare har vi fått en genomgång och ett material från Storlogen, vilket inte är komplett utan spretar som vi tycker en hel del. I slutet av utbildningspasset vill vi höra era synpunkter på förbättringsområden. Kom ihåg att Steg 2 blir en fördjupning i februari, när ni har haft era första möten gunilla.gaerde@gmail.com lars.malmquist@hotmail.se Steg 1 och 2 ver 500

Program 2014-11-22 Utbildning i ordensadministration - Steg 1 09.00 Välkommen - Presentation 09.20 Ordens Etik 10.00 Ämbetsmännens uppgifter 11.00 Fikarast 11.30 Administration och regelverk 12.30 Bikupa Pliktkatalogen 13.00 Avslutning  Bensträckare (5 min) tas efterhand, då behov uppstår

Varför denna utbildning? Den gamla utbildningen har kommit för sent! Äntligen kommer den FÖRE ni har tillträtt. Denna utbildning syftar till att göra nytillträdande, ovana ämbetsmän tillräcklig insatta i ordenskunskap så att de på bästa och mest effektiva sätt kan bedriva och leda logearbetet under den kommande ämbetsmannaterminen och samtidigt känna sig trygga och säkra i sin ämbetsuppgift. Utbildningen syftar också till att köra ihop en logeledning, där man känner och förstår varandras uppgifter. Därför är det viktigt att vi har alla med på tåget. Även de som har gått tidigare utbildning i en annan roll. Detta är inte samma som den tidigare Administrationsutbildningen. Ämbetsmännens viktigaste redskap och hjälpmedel är Allmän lag ALL och Handbok för ämbetsmän i loger HB. Varför denna utbildning?

Att ge alla tillträdande ÄM en bra start Att ge alla samma basmaterial, som alla ska kunna och respektera Att klargöra vilken bas man ska stå på. Om/när man vill ta ut svängarna ska det vara utöver basmaterialet. Ej att ändra i det! Viktigast att komma ihåg i utbildningen: 11:e och 12:e budorden gäller inte! Inte heller det 13:e (Småland) Vi ser i utbildningen, som sagt ÄM-kretsen som EN enhet Kännedom om varandras uppgifter är viktigt 11:e budordet: Så har vi alltid gjort. 12:e budordet: Så har vi aldrig gjort 13:e budordet (Småland): ”Det kommer aldrig att fungera!”

Vad är Odd Fellow? Kort om organisationen  Odd Fellow är en sluten Orden, det betyder att bara medlemmar får tillträde till de ritualbundna sammanträdena.  Vår Orden vilar på religiös grund. Vi tror på ett hösta väsende men vår enskilda tro är vår privatsak. Ateism är helt främmande för vår Orden.  Odd Fellows mål är att sprida vänskapens, kärlekens och sanningens grundsatser bland alla medmänniskor  Odd Fellow syftar till att fördjupa våra medmänskliga egenskaper och utveckla vår karaktär samt bygger på syskonskap och människokärlek. Vi är INTE en välgörenhetsorganisation som ex.vis Lions. Eftersom vår Ordens syfte är att urveckla oss till goda medmänniskor blir det dock en naturlig handling för en Odd Fellowmedlem att arbeta för att hjälpa nödlidande och sjuka och vi lämnar därför stora bidrag till forskning och hjälpverksamhet.

LIVSLÅNGT MEDLEMSKAP INVIGNING LÖFTEN GEMENSKAP Livslångt medlemskap Medlemmen har en gång invigts vilket gäller livet ut. Man lovar vid invigningen att hemlighålla det man får kännedom om, även om man frivilligt eller tvunget lämnar Orden Invigning Man invigs ritualenligt i en Orden. En högtidlig invigning betonar att kandidaten/recipienden nu börjar ett nytt sätt att leva. Jämför riterna för att upptas som vuxen (initiationsriter) i olika kulturer eller att invigas i Svenska kyrkan (dopet). Löften I en Orden avges löften vid invigningen. Recipienden lovar att inte avslöja de hemligheter som tillhör Orden. Löftena gäller livet ut. Gemenskap (brödragemenskap/systragemenskap). Vi lär känna varandra inom den minsta enheten, logen, vid logesammanträdet och den efterföljande måltiden. Vi känner samtidigt stor samhörighet med Odd Fellows över hela världen. Avsikten med våra logemöten är att påverka medlemmarna med Ordens etiska budskap. GEMENSKAP Ordenskunskap 002 v50X 131221

MEDLEMMARNA SKA UTVECKLAS MEDLEMSKAPET SKA PÅVERKA SYMBOLER REGALIER OCH TECKEN EGNA LOKALER MEDLEMMARNA SKA UTVECKLAS Symboler En sluten Orden använder sig av symboler och symbolspråk som endast har mening för den invigde. Hjärtat i handen är ett exempel. Regalier och tecken Vanligen använder en Orden regalier och tecken. Inom Odd Fellow har vi t.ex. regalierna (”kragarna”) och lägerringarna. Hos Rebeckorna finns även rebeckaringen. Egna lokaler Det är vanligt att en Orden har egna lokaler som är anpassade för ritualerna. Odd Fellow behöver två typer av rum, Ordenssalar och sällskapsrum/matsalar. Medlemmarna ska utvecklas. En Orden förväntar sig att en medlem ska utveckla sin personlighet under sin gradvandring. Medlemskapet ska påverka medlemmens dagliga liv. En effekt av personlighetsutvecklingen inom Orden ska förhoppningsvis genomsyra medlemmens dagliga liv. ”Jag är alltid en Odd Fellow och handlar som en sådan.” MEDLEMSKAPET SKA PÅVERKA Ordenskunskap 002 v50X 131221

ODD FELLOW ORDEN ÄR DEN ETISKA ORDEN Storsiren har för storlogeperioden 2012 – 2016 velat inpränta att Odd Fellow Orden är den etiska Orden. Ordenskunskap 002 v50X 131221

Etik Moral Ethos Ethikos Storsiren har för storlogeperioden 2012 – 2016 velat inpränta att Odd Fellow Orden är den etiska Orden. Låt oss därför titta på de båda knepiga begreppen ETIK och MORAL, varifrån de kommer, deras betydelse och innebörd. Ordet Etik kommer från två grekiska ord. Det äldre av dessa ETHOS, betyder sedvänja, seder och bruk. Ordet avser principerna hur man beter sig i sociala sammanhang, jämför med det svenska ”etikett”. Det andra, ETHIKOS, går djupare än till de yttre sederna, man kan uttrycka det med ”något som har med karaktären att göra”. Ordet MORAL kommer från det latinska MORES, som helt enkelt betyder ”seder”, alltså en direkt översättning av det grekiska ethos fast i pluralis. Rent språkligt skulle alltså de två termerna kunna sägas betyda detsamma. Kanske med en liten nyans… Ethos Ethikos Mores

Etik skulle kunna sägas vara = Den etiska Orden Etik skulle kunna sägas vara ”läran om moralen” d.v.s. den teoretiska delen (karaktären) Etik skulle alltså kunna sägas vara ” läran om moralen”, eller förenklat, etik är den teoretiska delen, moral gäller vårt handlande i praktiken. Mer förståeligt: Etik är vad man borde göra Moral är vad vi egentligen gör När dessa två begrepp får överensstämmelse uppnår man det komplexa begreppet SANNING Det som ger Orden dess etiska betydelse är att den ställer ett bestämt krav på sina medlemmar, att de skall leva efter dess lära och att den genom tilldelningen av de skilda graderna, lite i taget för sina medlemmar på den väg som leder mot Ordens mål. Moral gäller vårt handlande i praktiken (socialt beteende)

I logen utvecklar vi tre ledord: Vänskap Kärlek Sanning Dessa handlar om vår moral Alltså vad vi i verkligheten gör/ska göra

I lägret utvecklar vi de tre ledorden: Tro Hopp Barmhärtighet Dessa handlar om vår etik Alltså vad vi borde göra = den sanna vägen Närmare fördjupning om barmhärtighetsverken och dess betydelse återkommer vi till i steg 2.

Etik och moral handlar helt enkelt om vårt sätt att umgås och relatera till varandra. Etik, etiska regler, budord som att besöka de sjuka, hjälpa de nödställda, begrava de döda och uppfostra de föräldralösa, det är också stora utmaningar. Det är ord och utmaningar som vi tillsammans måste och skall ge innehåll och inte minst utföra i våra handlingar. Oftast handlar vi som vi tänker. Därför är det viktigt att vi noga analyserar våra innersta tankar och anstränger oss att ta de riktiga besluten innan vi handlar. Ordens etiska lära är i detta hänseende en god vägledare. Det är alltså något som vi bör känna ansvar för och ständigt diskutera.

Vår ledstjärna – Den Gyllene Regeln  judendomen: Det du inte vill att människor skall göra mot dig, det skall du inte heller göra mot dem.  kristendomen: Allt vad ni vill att människor ska göra för er, det ska ni också göra för dem.  Islam: Ingen av er är troende förrän han önskar för sin broder, det han önskar för sig själv.  Konfucianismen: Gör icke mot andra vad du icke vill att de skall göra mot dig.  Taoismen: Betrakta din nästas vinst som din egen vinst, och din nästas förlust som din egen förlust.  Buddisterna: Skada inte andra med sådant som skulle skada dig själv.  I hinduismen: Om man ser sig själv i alla och alla i sig själv kan man inte skada någon, ty det skulle betyda att skada sig själv. Judendomen Kristendomen Islam Konfucianismen Taoismen Buddismen Hinduismen

Vår ledstjärna – Den Gyllene Regeln Vi kan tolka regeln utifrån två synsätt; Först har vi ett jag-du förhållningssätt som är lätt att förstå, men ändå inte så lätt att följa. Att det inte är lätt bekräftas av verkligheten. I umgänge med våra närmaste har vi goda möjligheter att förbättra oss, så att vår själviskhet inte går överstyr. När vi på våra logemöten citerar den gyllene regeln, är det inte menat som ett uttryck, en klyscha, utan som en allvarlig uppmaning till var och en av oss. Det andra är vår hållning i en vidare krets, inte bara jag-du, utan till hela mänskligheten – människan i allmänhet, alla folkslag, alla samhällsklasser, alla religioner. I FN:s människorättsförklaring, artikel 1 står det: ”Alla människor är född fria och med samma människovärde och människorätt. De är utrustade med förstånd och samvete och skall handla mot varandra i broderskapets anda.” Vår ledstjärna – Den Gyllene Regeln Tolkning från två synsätt

Vad är målet och hur arbetar vi för att nå det? Ömsesidigt bistånd besöka de sjuka hjälpa de nödställda begrava de döda uppfostra de föräldralösa Detta är våra fyra stora budord, som det är vår plikt att utföra, efter bästa förmåga och med förenade krafter. Vi har våra sjukutskott, vi har fantastiska systrar och bröder som gör besök, vi hjälper nödställda och det behöver ju idag inte alltid vara någon som är utan mat och husrum, utan kan faktiskt vara en syster eller broder som behöver någon att prata med, en axel att luta sig mot Vi begraver de döda genom att ställa upp på systern eller broderns begravning och hedrar deras gärning och minne, Vi uppfostrar de föräldralösa, vi bryr oss om barnen, det finns idag många barn med föräldrar men som ändå är föräldralösa Men dessa handlingar är inte vår ordens yttersta mål.

Detta är Odd Fellows mål! Ordens yttersta mål: I samma mån som vi verkar i människokärlekens tjänst ska vi alltmer bli, vad vi efter vår eviga bestämmelse bör vara Målet vi strävar efter är: = Vi ska bli SANNA människor Den sanning vi strävar efter och alltid pratar om – tyvärr få har förstått Detta är Odd Fellows mål!

Ordens gemensamma kunskapsbank finner vi i: Även om våra mål är ideella måste vårt arbete att nå dessa mål skötas med största omsorg av ämbetsmän med stora kunskaper. Ordens gemensamma kunskapsbank finner vi i:

ALLMÄN LAG FÖR LOGER – ALL HANDBOK FÖR ÄMBETSMÄN I LOGER – HB Oktober 2013 Ny gemensam lag som ersätter den gamla lagtexten för Brödraloger och Rebeckaloger Dessa ska vara din huvudkudde. Ju bättre förtrogen du är med Lag och Handbok desto säkrare kommer du bli i din roll som Ämbetsman. Det är med din användning av Handboken vi kommer att koncentrera oss på i fortsättningen av Steg 1 och Steg 2 HANDBOK FÖR ÄMBETSMÄN I LOGER – HB November 2013

ALLMÄN LAG FÖR BRÖDRALÄGER ALBL RESP. REBECKALÄGER ALRL Här har man inte kommit lika långt i sammansmältningen av ordensgrenarna ännu. Arbetet pågår. HANDBOK FÖR ÄMBETSMÄN I BRÖDRALÄGER RESP. REBECKALÄGER HBBL RESP. HBRL

Organisation Världen Suveräna Storlogen USA IARA Internationella Rebeckarådet International Council Storlogen i Europa Jurisdiktion med egen storloge Varje delstat i USA och Kanada Oberoende jurisdiktioner med egen storloge Australasien Latinamerika Oberoende jurisdiktioner med egen storloge Brödraloger Rebeckaloger Loge i land utan egen storloge Hawaii, Puerto Rico, Chile, Mexico, Uruguay, Venezuela

Organisation Sverige Svenska Storlogen Utskott Storsiren Övriga Stor- Storlogemöte vart fjärde år Utskott Storsiren Övriga Stor- ämbetsmän Distrikt Ansvarig: DSS Distrikt Ansvarig: DSS DiN DiN Loger Läger Loger Läger Föreningar Klubbar Övrigt Föreningar Klubbar Övrigt

Organisation logen Storlogens kontaktorgan DSS StRepr Beslutande organ Logens medlemmar Beslut fattas på logesammanträden Remissorgan Nämnder och utskott Ingen befogenhet att fatta egna beslut Förklara bilden Beslutande organ Hjälpande organ=remissorgan Verkställande organ Kontrollerande Stödjande Total demokrati! Beslut fattas BARA av medlemmarna. Kontrolle- rande organ Revisorer. Både ekono- misk som adm kontroll Utförande organ ÖM biträdd av övriga valda ämbetsmän (ej beslut)