En ångestreaktion har fyra delar. Hur känns ångest? En ångestreaktion har fyra delar. Känslan av ångest. Lätt oro till panik   Kroppsliga symptom. Hjärtklappning, svettning, magbesvär osv Speciella tankar som följer med ångesten. Yttre beteende en människa visar i en ångestsituation.

Panikångest/Ångestattacker När ångesten kommer plötsligt och intensivt. Drabbas man av panikångest blir man oftast rädd för den situation som utlöser ångesten. Man förändrar sitt beteende: man vågar inte åka buss på grund av rädsla att drabbas av panik. Paniksyndrom är när man har plötsliga och återkommande panikattacker utan någon anledning.

Råd till personer med panikattacker Informera dig om begreppet paniksyndrom. Ge dina attacker ett namn. För bok över dina attacker och försök förutsäga dem. Lär dig att medvetet framkalla panikattacker. Lär dig snabbt slappna av. Utvidga ditt revir.

6 procent av befolkningen drabbas av panikångest/ångestattacker Många barn drabbas redan före tio års ålder Insjuknandet är mellan 15 och 20 år Det visar sig att i de flesta fall har paniksyndromet gått direkt i arv från barnets mor eller far

Fobier Ordet fobi kommer från grekiskans phobos som betyder skräck En fobi definieras som en obefogad stark rädsla för en situation, aktivitet eller sak.

Det finns tre olika typer av fobier Enkla fobier: Föremål för rädsla: spindlar, ormar, hundar, katter, getingar, osv. Social fobi: (Situationer) Rädsla för att tala inför publik, träffa nya människor eller andra sociala situationer. Agorafobi: (platser) – handlar om rädsla för att vistas på platser där det skulle vara svårt att fly eller snabbt kunna få hjälp vid en hastigt påkommande ångestattack. Hissar, bussar, klassrum, torg, osv.

Ailurofobi - katter   Akarofobi - insekter   Akrofobi - höjder   Algofobi - smärta Androfobi - Män  Grafofobi - skriva, skrivning   Gymnofobi - nakenhet   Gynofobi - kvinnor   Harpaxofobi - rånare   Hedonofobi  -nöje   Hematofobi - blod, blöda

Tvångstankar är tankar, fantasier, impulser eller oro, som återkommer och uppfattas som påträngande, störande, och ibland helt outhärdliga. Vanliga tvångsritualer: kontrollera att spisplattor är avstängda eller att ytterdörren är låst, tvätta händerna eller duscha extremt ofta, sortera saker enligt vissa mönster, upprepa vissa rörelser, göra saker om och om igen tills det känns ”rätt”.   Tvångssyndrom: om flera tvångssymtom förekommer samtidigt. För att man ska uppfylla diagnosen tvångssyndrom ska tvångstankarna och/eller handlingarna uppta minst en timma per dag, upplevas som väldigt påfrestande eller göra att man fungerar sämre i vardagslivet.

Olika sätt att se på ångestattacker, fobier och tvångshandlingar  Det beteendeperspektivet: Symtomen orsakade av felaktig inlärning. Vissa personer lär sig att kontrollera sin ångest genom tvångshandlingar eller ritualer. Ångesten minskar. Beteendet blir självförstärkande. Det psykodynamiska perspektivet: Omedvetna konflikter som dyker upp. Försvarsmekanismerna misslyckas.  

Olika sätt att se på ångestattacker, fobier och tvångshandlingar Det biologiska perspektivet: Arv. Obalans i hjärnans signalsystem. Det kognitiva perspektivet: Symtomen orsakade av ett visst sätt att tänka. Yttre faktorer som till exempel stress kan utlösa eller förvärra tvångssyndromet.

Beteendeterapi Desensibilisering Patienten lär sig avslappning. Patienten föreställer sig en lätt form av den farliga situationen. Patienten tänker på något farligare, osv. Patienten möter de verkliga situationerna. Exponering in vivo Patienten möter de verkliga situationerna från början tillsammans med terapeuten.

Flooding (översvämning) Psykologen och patienten går direkt på den allra mest ångestframkallande situationen. Exponering med responsprevention (mot tvångssyndrom) Först exponerar man patienten för den situation som brukar utlösa tvångsbeteendet och därefter hindrar henne från att genomföra sina vanliga ångestlindrande ritualer.

Kognitiv beteendeterapi KBT Beteendeterapi med kognitivt inslag. Används mot paniksyndrom. en benägenhet att få panikattacker. KBTs förklaring till panikattacker Patienten först känner vissa kroppsliga symtom, t.ex. hjärtklappning. Patienten gör en katastroftolkning av symtomen. Tolkningen leder till rädsla. Symtomen förvärras. En verklig panikattack kommer.

KBT: Metod Patienten framkallar hjärtklappning genom hyperventilation. Patienten vet att det är han som framkallat hjärtklappning. Möjligheten till andra tolkningar ges. Patienten berättar hur mycket ångest han/hon känner på en skala 1-10 (1- 100). Utgångspunkt för en diskussion.