Miljö - nationellt och internationellt Hållbar utveckling Miljö - nationellt och internationellt

Hållbar utveckling >100 definitioner… “Hållbar utveckling tillgodoser våra behov utan att minska förutsättningarna för framtida generationer att tillgodose sina behov” (Brundtland, 1987) VAD INNEBÄR DETTA KONKRET??? Skriv ned 5-10 BEHOV som du har i ditt liv!

Fann du något liknande? Andas ren luft Dricka rent vatten Äta mat GRUNDLÄGGANDE BEHOV Andas ren luft Dricka rent vatten Äta mat Kläder Bostad Ha ett jobb/inkomst Använda bil Träffa familj/vänner KONFLIKTER mellan BEHOV

KONFLIKTER mellan BEHOV INOM mig själv Ska jag ta bilen? JA - det är enkelt, går snabbt NEJ - det ger utsläpp, borde ta bussen/cykla/gå istället Mellan Människor Ska jag ta bilen? JA - det är enkelt, går snabbt NEJ - det ger utsläpp, du/vi borde ta bussen/cykla/gå istället

KONFLIKTER mellan BEHOV MELLAN grupper MELLAN samhällen i ett land MELLAN länder

Brundtland 1987: FN-rapport “Our Common Future” “Hållbar utveckling tillgodoser våra behov utan att minska förutsättningarna för framtida generationer att tillgodose sina behov” KONFLIKT mellan BEHOV i TIDEN … behov idag → möjligheter i framtiden??? HÅLLBAR UTVECKLING ÄR… …EN UTVECKLING MED BALANS MELLAN OLIKA BEHOV

Definition ”hållbar utveckling”: “Hållbar utveckling tillgodoser våra behov utan att minska förutsättningarna för framtida generationer att tillgodose sina behov”

H.U består av tre delar: Ekologisk hållbarhet Bevara ekosystemens produktionsförmåga Social hållbarhet Bygga ett stabilt och dynamiskt samhälle Ekonomisk hållbarhet Hushålla med mänskliga och materiella resurser

HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGI: naturmiljöer i balans (artrikedom, giftfri miljö, stabilt klimat) EKONOMI: produktion och handel i balans (råvarutillgång, lönsamhet för produkter) SOCIOLOGI: samhällen i balans (demokrati,rättvisa) Diskutera minska växthusgaser ur de olika synvinklarna – ekologiskt – starkt stöd för att sänka dem rakt av! Ekonomiskt – hur mycket utsläpp ska tillåtas, kan man köpa sig fri? Socialt – ska fattiga länder behandlas lika som rika? Etc. Diskussionsuppgift kanske???

Ensidig prioritering leder till obalans EKONOMISK HÄNSYN EKOLOGISK HÄNSYN SOCIAL HÄNSYN SYMPTOM? Miljöproblem

Miljöproblem Vi känner till problemen… Tungmetaller Försurning Organiska miljögifter (DDT, PCB, dioxiner) Ozonhål Förhöjd växthuseffekt & klimatförändringar Regnskogsskövling Övergödning Utrotning av arter Vi känner till problemen…

Miljöproblem = symptom = varningsklockor för ”fel i systemet” Analogi/liknelse med den egna hälsan: TÄNK DIG FÖLJANDE: SYMPTOM: ”du är trött hela tiden” VAD GÖR DU?

Symptomet är TRÖTTHET Alt 1. Kör på som vanligt med lite extra kaffe utbränd inom ett år… Alt 2. Tar sömnmedel  sover kanske bättre  blir lite piggare men får biverkningar och blir darrhänt… mm… Alt 3. Tar reda på varför jag inte kan sova  åtgärdar orsaken  blir piggare PS. Det kanske inte är ENKELT att åtgärda orsaken…

Långsiktig lösning på miljöproblem Förstå orsaken till problemen (sök kunskap om hur planeten fungerar och orsakerna till problemen) Lyft fram nödvändiga åtgärder (koppla åtgärderna till problemets orsak) Följ upp och kontrollera att åtgärderna ger önskade effekter (ger motivation till fortsatta insatser)

Vad görs internationellt? 1970-talet: nationella och lokala miljörörelser startar. 1980-talet: krav på internationella lösningar på miljöproblem Brundtlandkommissionen För att analysera de viktigaste miljö- och utvecklingsproblemen tillsatte FN en kommission under Norges statsminister Gro Harlem Brundtland, 1983. Begreppet hållbar utveckling myntades 1987 i kommissionens rapport.

Agenda 21 Rio de Janeiro 1992: överenskommelse om åtgärder som skulle rädda klimatet, skogarna samt den biologiska mångfalden. Agenda 21 är den mest kända överenskommelsen från konferensen och är en handlingsplan för livet på jorden under 2000-talet. Många länder har förbundit sig att göra investeringar för en hållbar utveckling.

Kyotoprotokollet 1997 fastställdes detta protokoll. Industriländerna lovar att minska sina utsläpp av koldioxid. Trädde i kraft 2005. Länderna avgör själva hur de ska nå sina mål, bla genom handel med utsläpps-rättigheter. (U-länder står utanför, USA har vägrat skriva på, Australien skrev på 2007)

Millenniedeklarationen 2000 FN-toppmöte i NY 2000. Åtta mätbara millenniemål som varje land ska uppnå innan 2015: Halvera fattigdomen och hungern. Se till att alla barn får gå i grundskola. Öka jämställdheten och stärka kvinnors ställning Minska barnadödligheten med två tredjedelar. Minska mödradödligeheten med tre fjärdedelar. Stoppa spridning av HIV och AIDS. Säkra en miljömässig hållbar utveckling. Globalt partnerskap för rättvisare handelsregler, ökat bistånd och skuldavskrivning.

Hur har utvecklingen gått? Ett genomgående intryck av millenniemålsresultaten är att utvecklingen gått för långsamt. Utvecklingen har dessutom varit ojämnt fördelad – vissa regioner utvecklas väldigt väl och i en sådan takt att målen går att uppnå till 2015 medan andra regioner går långsamt eller till och med bakåt.

Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Det övergripande generationsmålet har fått några viktiga tillägg sedan juni 2010. Ett sådant exempel är att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder.