Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Här hittar du EESK
EESK:s plats bland institutionerna Europeiska kommissionen
Vilka är ledamöter i EESK? Romfördraget 1957: Företrädare för olika grupper inom det ekonomiska och sociala livet Nicefördraget 2000: Företrädare för de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället Lissabonfördraget 2009: Företrädare för organisationer för arbetsgivare, löntagare och andra företrädare för det civila samhället, särskilt inom socioekonomiska och medborgerliga områden, fackområden och kulturella områden.
Vad är EESK? EESK är en församling med 344 ledamöter från EU:s 27 medlemsstater. Ledamöterna utnämns för fem år. Detta mandat kan förnyas. De utnämns av rådet från listor med kandidater som nominerats av medlemsstaternas regeringar.
Ledamöterna är indelade i tre grupper Grupp I – Arbetsgivare Industri, handel, finans etc. inom offentlig och privat sektor (storföretag) Grupp II – Arbetstagare Nationella fackliga organisationer Grupp III – Övriga intressegrupper Jordbrukare, konsumenter, den sociala ekonomin, hantverkare, små och medelstora företag, frivilligorganisationer inom sociala området och miljöområdet, fria yrkesutövare m.fl.
EESK:s beslutsfattande organ Ordförandeskapet Väljs för en period om två och ett halvt år. Presidiet Väljs för en period om två och ett halvt år. Plenarförsamlingen Väljs för en period om fem år.
EESK:s arbetsorgan Sex facksektioner… Inre marknaden, produktion och konsumtion – INT Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället – TEN Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö – NAT Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning – ECO Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna – SOC Yttre förbindelser – REX
EESK:s arbetsorgan …och fem andra organ Rådgivande utskottet för industriell omvandling – CCMI Observationsgruppen för inre marknaden – SMO Observationsgruppen för hållbar utveckling – SDO Observationsgruppen för arbetsmarknaden – LMO Observationsgruppen för Lissabonstrategin – LSO Ledamöterna och de olika arbetsgrupperna och organen bistås av generalsekretariatet
EESK:s verksamhet Kommitténs huvuduppgift är att avge yttranden (ca 150 per år). Romfördraget 1957 Rådet och kommissionen kan rådfråga kommittén. Amsterdamfördraget 1997 Rådet, kommissionen och Europaparlamentet kan rådfråga kommittén. Rådfrågningen kan vara obligatorisk eller frivillig.
EESK:s verksamhet EESK kan dessutom avge yttranden på eget initiativ, avge förberedande yttranden, arbeta för att underlätta och främja den civila dialogen.
Arbetsmetoder För att utarbeta yttranden inrättar facksektionerna oftast studiegrupper med en föredragande. Man söker ständigt en ”dynamisk kompromiss”. En konstruktiv debatt äger rum grundad på sakkunskap. Omröstning sker först i facksektionen och sedan i plenarsessionen.
Arbetsrytm Nio plenarsessioner äger rum per år. Varje facksektion sammanträder i regel en gång per månad. Studiegrupperna sammanträder en till tre gånger.
Kommittén som katalysator för den civila dialogen EESK har regelbundet samarbete och kontakter med de nationella ekonomiska och sociala råden och det civila samhällets organisationer på EU-nivå, i medlemsstaterna och andra europeiska länder, inom partnerskapet EU–Medelhavsländerna, i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), i Mercosurländerna och andra länder i Latinamerika, i Indien, Kina m.fl.
Framtidens utmaningar… Optimera kommitténs roll som samrådsorgan för parlamentet, rådet och kommissionen genom ett intensivare samarbete. Förbättra EESK:s representativitet och trovärdighet som institution med uppgift att företräda det civila samhället. Göra EESK:s stämma starkare hörd i debatten om Europas framtid.
EESK:s mervärde En stor bas av sakkunskap. Strävan efter samförstånd (dynamisk kompromiss). En länk mellan det civila samhället och institutionerna. Ett verkligt inflytande på EU:s lagstiftningsprocess.
Samrådsfunktionen och dialogen med det civila samhällets organisationer … …gör kommittén till en av de mest aktiva förkämparna för… … DELTAGARDEMOKRATI.
Ordförande Vice ordförande Mario Sepi Italien Arbetstagargruppen (II) Irini Pari Grekland Arbetsgivargruppen (I) Seppo Kallio Finland Övriga intressegrupper (III)
Gruppordförande Henri Malosse Frankrike Arbetsgivargruppen (I) Georgios Dassis Grekland Arbetstagargruppen (II) Staffan Nilsson Sverige Övriga intressegrupper (III)
Sektionsordförande Bryan Cassidy INT (Storbritannien) Leila Kurki SOC (Finland) Filip Hamro-Drotz REX (Finland) Krysztof Pater ECO (Polen) János Tóth TEN (Ungern) Hans-Joachim Wilms NAT (Tyskland)
Rue Belliard 99, 1040 Bryssel Tfn.: Fax: