MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand

Under 2014 anmäldes 94 nya MRSA-fall vilket är en ökning jämfört med 2013. I sex fall bedöms personen vara transient bärare*. Två personer bedöms vara smittade i vården. Ett av dessa fall är vårdpersonal och hade vårdat en patient som var bärare av MRSA. Vårdpersonalen blev bara transient bärare. Det andra fallet hade vårdats både på sjukhus i Östergötland och på sjukhus i annat län, var smittan kan ha skett är därför svårt att fastställa. *personer utan anamnes på tidigare MRSA-infektion med positivt MRSA-prov i näsa och/eller svalg vid ett enstaka tillfälle, och negativa prover vid uppföljande MRSA-provtagning av näsa, svalg, perineum och eventuella hudlesioner definieras som transienta bärare.

Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand Geografisk spridning Flest MRSA-fall påvisas i centrala länsdelen. Den klinik där flest fall påvisas är infektionskliniken (Norrköping 14 fall och Linköping 13 fall). En av anledningarna till det är att nyupptäckta MRSA-fall remitteras till infektionskliniken i Linköping och Norrköping, där det finns MRSA-ansvariga sjuksköterskor, för smittspårning av familj/närstående. Då är det ofta fler familjemedlemmar som påvisas positiva. Dessa anmäls då från infektionskliniken där de provtas, trots att de kanske bor i annan del av länet. Övriga fall är spridda på avdelningar, mottagningar och vårdcentraler i länet. Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand

MRSA halvårsstatistik 2014 Kön och ålder Fördelningen mellan könen var 40 kvinnor respektive 54 män. Könsfördelningen har under tidigare år varit relativ jämn med svag övervikt åt fler män (totalt under 2010-2014: 200 män, 190 kvinnor). Medianåldern för män var 35 år och för kvinnor 24 år. Flest fall har påvisats i åldersgruppen 0-9 år (20 fall) följt av åldersgruppen 20-29 år (15 fall). Även detta är en trend som följer tidigare års mönster. Vid smittspårning i barnfamiljer hittas ofta fler fall. Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand

Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand Orsak till provtagning Orsak till provtagning är i de flesta fall utredning av sjukdomssymtom. Fördelningen var ungefär densamma 2013. Tre av de kliniska odlingarna har under 2014 isolerats i blod. Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand

Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand

Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand Smittland. För att få någon uppfattning om det är en inhemsk- eller utlandssmitta gör behandlande läkare/Smittskyddsenheten en bedömning av var det är mest sannolikt att personen blivit smittad. Den definition vi utgår från är den som finns i SmiNet*-anmälan: Annat land än Sverige väljs om patienten varit utomlands de senaste sex månaderna och exponerats för något av följande: Vård/Arbete på sjukhus, Annan relevant risk. Om inte ska Sverige väljas. Behandlande läkare, vårdpersonal och Smittskyddsenheten gör, efter de uppgifter de får fram, en så rimlig bedömning som möjligt över vilket de anser vara det mest sannolika smittlandet. Det kan vara flera orsaker som påverkar bedömningarna och siffrorna ska tolkas med försiktighet. *SmiNet är det elektroniska system där behandlande läkare gör en anmälan av smittsamma sjukdomar enligt smittskyddslagen Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand

Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand Smittväg Den vanligaste smittvägen är samhällsförvärvad smitta. Av de sjukhussmittade är det två fall som bedöms ha smittats i sjukvården i Sverige, de andra 12 fallen har antingen arbetat inom vård utomlands eller vårdats utomlands. Under rubriken Smittland beskrivs svårigheten med att bedöma var någonstans en person blivit smittad. Samma svårighet gäller när smittvägen ska bedömmas. Finns det en känd smittspridning inom ”sjukhus” eller inom ”vård och/eller omsorg utanför sjukhus” så bedöms personen smittad där. Men ofta är det sporadiska- eller familjeanknutnafall där det inte går att bedöma var personen blivit smittad. Bedömningen blir oftast då ”annan samhällssmitta”. Behandlande läkare, Vårdhygien och Smittskyddsenheten gör, efter de uppgifter de får fram, en så rimlig bedömning som möjligt. Det kan vara flera orsaker som påverkar bedömningarna och siffrorna ska tolkas med försiktighet. Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand

Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand Spa-typer 2014 typades alla 94 isolat. Det förekom 37 olika spa-typer. De vanligaste spa-typerna i Östergötland totalt 2009-2014 är t002, t008, t019, t044 och t437. Dessa spa-typer har också varit bland de tio vanligaste spa-typerna nationellt de senaste åren. 2014 var 51 st. stammar PVL-negativa och 43 st. PVL-positiva. PVL-toxin produceras av vissa MRSA-stammar och orsakar oftare djupa infektioner i form av bölder. Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand

Smittskyddsenehten, 2015-02-19, Karin Strand