En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov. 2010 Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper mindre risk att utveckla olika typer av problem och drogmissbruk. Det förebyggande arbetet bör därför handla om att skapa ett gott skolklimat och främja en god lärandemiljö

Hur kan vi skapa de bästa förutsättningarna för en god hälsa hos våra barn och unga? Systematiskt och medvetet arbete för att stärka skyddsfaktorerna och motverka riskfaktorerna runt barn och unga Insatser av många aktörer på olika arenor – skolan är en pusselbit Förebyggande/främjande insatser går hand i hand med skolans kärnuppdrag .

Exempel på riskfaktorer Samhället Tillgång till droger Avsaknad av lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, social utslagning etc. Skolan Otrivsel Låg kunskapsnivå Oordning Brist på struktur Låga förväntningar Familjen Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Individen/ kamrater Tidigt och långvarigt asocialt beteende Koncentrationssvårigheter Misslyckande i skolan Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger Under uppväxtåren utgör familjen den allra viktigaste risk- eller skyddsfaktorn. En god föräldraroll innebär framförallt att sätta gränser och att ha roligt och umgås med sina barn. Riskfaktorer under uppväxtåren är t.ex. antisociala vänner (vänner med problem) eller bristande kamratrelationer som gör att barn/unga att söker sig till kompisar som också är utanför. Skoltrivsel och skolklimat spelar också en betydande roll som antingen risk- eller skyddsfaktorer. På samhällsnivå lokalt, i närområdet, kan riskfaktorer handla om småbrott som inte åtgärdas, t.ex. cykelstölder, klotter och vandalism. Saker som visar att vuxna inte reagerar och som kan leda till en stor boendeomflyttning och färre vuxna som känner barnen. Positiva normer kring droger och kriminalitet kan uppstår i ungdomsgängen. På samhällsnivå nationellt kan det handla om lagar och normer som gynnar konsumtion av alkohol och droger. T.ex. låga priser och god tillgänglighet. Skyddsfaktorer är då god tillsyn enligt alkohollagen vad gäller utskänkningstillstånd, ökat pris och åldergränser vid köp. Observera att de flesta riskfaktorerna går att vända på och beskrivas som en skyddsfaktor. Ex. Skola - låga förväntningar, skyddsfaktorn är då höga förväntningar i skolan. Källa: En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber

Exempel på skyddande faktorer Skola Tydliga normer/regler Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Tydliga förväntningar från vuxna Ett gott socialt och emotionellt klimat Familj Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individ Social och kognitiv kompetens Intelligens Skolframgång Välanpassade kompisar Risk- och skyddsfaktorer finns på olika nivåer: individen, familjen, kamrater, skolan, närsamhället och nationellt. Källa: En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber

Viktiga hörnstenar i det ANDT-förebyggande arbetet Skolans sätt att möta föräldrarna  Lärarledarskapet, dvs lärarnas sätt att möta eleverna   Elevernas sociala och emotionella kompetens   Elevhälsans roll Motverka skolk Reducera förekomst av mobbning 

Lärarledarskapets betydelse alltmer i fokus Kungliga vetenskapsakademin: Den goda läraren är ovärderlig! Särskilt för de yngsta eleverna måste lärarutbildningen utformas så att den lockar våra allra bästa studenter. Lärare tenderar att abdikera från sitt ledarskap och lämnar elever till ”eget arbete” utan styrning, vilket är slöseri med resurser och värdefull tid….. Budskapet från symposiet var entydigt – satsa på läraren! /Från debattartikel i UNT av KVA sept. 2010

Visible Learning av John Hattie 2008 Drygt 800 metaanalyser Över 52 000 forskningsstudier Mer än 83 milj. elever

Lärarens ledarskap en av de viktigaste faktorerna för elevernas studieresultat Elevernas studieresultat påverkas mest om lärare systematiskt arbetar med att: utveckla sig själv som ledare och kontinuerligt utvärderar sin undervisning tillämpa insatser som minskar störande beteenden i klasrummet, är tydlig i sin undervisning, ger ”feed back” till sina elever, tillämpar principer för “ömsesidig undervisning” (vilket innebär att läraren lär eleven att ställa frågor, klargöra otydligheter samt att summera) samt bygger upp goda relationer till sina elever.