Tobias Hedkvist Annika Stark Arbetsmarknadsförvaltningen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Projekt. Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla.
Advertisements

Från idé till lönsamt företag. 2. Från idé till lönsamt företag 3. Definitionen av Mentorskap för ALMI •Mentorskap är en ömsesidig relation där båda.
Verktyg för samverkan mellan civilsamhället och den offentliga sektorn
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
- nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv
Lars Sandberg Företagares synpunkter på systemet Kreativa grupper, upplägg och resultat.
Den nationella ungdomspolitiken
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Utvärderingar av föregående programperioder visar:
Flödesschema Unga in Inflöde Start Individuell anpassning Utflöde Uppföljning Jobb Studier Annan känd planering Okänd orsak 1.
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Integration och mångfald –
Länets kommuner i samverkan
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 RKG 2 juni 2010.
Projekt. Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 EU 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration.
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
Arbete med unga som varken arbetar eller studerar Studie av arbetet med unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar 21 kommuner och 38.
Sydsvenska Industri- och Handelskammaren - Infrastruktur i Skåne Februari 2014 Toivo Sjörén Freja Blomdahl.
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
Vård- och omsorgscollege Kronoberg
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
Vägen mot handlingsprogrammet… Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet, SOU 2010:11 Litteraturutredningen, SOU 2012:65.
Ett samverkansprojekt finansierat av §37 i syfte att utveckla folkhögskola som alternativ för ensamkommande ungdomar.
OECD Territorial Review of Sweden
Mervärden och aha-upplevelser
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Bäckedals folkhögskola Uppdaterat: Långa och korta kurser inom olika gamla.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Regional Överenskommelse 4/ De sex principerna i den nationella Överenskommelsen Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet.
Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projekt finansierat.
Regional utvecklingsstrategi för Skåne
Akademin och samhälle Ett universitet - Fyra samverkanskontor.
Vilken roll har de idéburna organisationer Kärt barn har många namn – idéburna, ideella, non-profit, kooperativ och sociala företag Unikt inte komplement.
Intern kommunikation och externa påverkansstrategier
Balanced Scorecard Processen steg för steg
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Projektet Bli företagare – Ett exempel på samverkan med det lokala näringslivet för att bidra till generationsskiften i småföretag HSS Karlstad
Strategiska perspektiv på verksamheten
Rädda Barnen Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Besöks- och leveransadress: Fiskartorpsvägen 15A, Stockholm Telefon växel: E-post:
Elin Ståhl Johansson och Ulla Lindström
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Temagrupp Bild och form 20 september 2013.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Långsiktighet samverkan dialog process relation insyn mångfald respekt medverkan utveckling ansvarsfördelning partnerskap tydlighet självständighet oberoende.
Demografiska utmaningar – vad gör vi på landstinget?
Förstudie om gemensam insatsmarknad i Nacka. Bakgrund och syftet med förstudien Nacka kommun och Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö har under flera år har.
Regional Digital Agenda för Gotland. Bakgrund och syfte En digital agenda för Sverige, november 2013 Konkretisering av EU:s mål för Europa Syftet med.
Tobias Hedkvist Ulf Wallin Linköping 1 juni. Utveckling av folkhögskola för ensamkommande ungdomar Start i Skåne 2012 Samverkansprojekt Drivs med nationella.
Gustav Lidén och Jon Nyhlén, Mittuniversitetet Kommunalt flyktingmottagande - bosättning och integration.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Strategisk kapacitet i den attraktiva regionen 31 maj 2016 Jacob Witzell Doktorand, avd. för Urbana och regionala studier.
BOSS uppstartskonferens
VÄLKOMNA! Lärandekonferens 2017 LEVEL UP.
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Fokus Yrkesutbildning VO
Bild av esf-projektets tänkta process och målgrupp
Vad är Folkhögskolespåret?
Erfarenheter som Ensamkommande barn
Nätverksmöte rektorer IM Skaraborg 6 september 2018
Samverkansprojekt för bättre hälsa
Planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola
Utveckling av aktörssamverkan på lokal nivå
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Presentationens avskrift:

Ett samverkansprojekt i syfte att utveckla folkhögskola som alternativ för ensamkommande ungdomar Tobias Hedkvist Annika Stark Arbetsmarknadsförvaltningen Trelleborgs kommun

Vad innebär Folkhögskolespåret? Möjlighet att bo och studera på folkhögskola Utvidgat kontaktnät Bli självständig Utmanas till nya insikter Trygg studiemiljö

Projektets mål och syften Utsluss av ensamkommande ungdomar i åldrarna 18-21 år Minst 1 pilotskola per län Lösa strukturella hinder på lokal, regional och nationell nivå Synliggöra folkhögskola som ett alternativ Skapa förutsättningar för en bred samverkan Arbeta fram en värdegrund för projektet

Processarbete Utvecklingsgrupper i fyra län 12 kommuner och 15 folkhögskolor Lokala dialoger Processtöd till folkhögskolorna Ramförslag om vad folkhögskolorna kan erbjuda Strategisk påverkan

Varför ett Folkhögskolespår? Utveckling av flexiblare boendeformer Skapa fler alternativ till utsluss från HVB Nya krav för att antas till gymnasiet Den idéburna sektorn kan bidra till ökad integration Bidra till ett nytt tänk kring ensamkommande ungdomars potential och resurser

Projektets ramförslag Studier på folkhögskolans allmänna kurs (grund/gy-nivå) Utslussboende på folkhögskolans internat Fritid och mentorskap genom övriga deltagare Kontaktskapande och etablering 18-21-åringar med PUT Folkhögskolan förstärker med personal Enskilda avtal med närliggande kommuner 1100 – 1400 kr/dygn 5-8 ungdomar/folkhögskola

Eslövsprocessen Uppbyggda kontakter mellan folkhögskolan och kommunen En egen ”Eslövsmodell” Folkhögskolan - pådrivare och entusiast Kommunen – försiktigt nyfiken ”Stark” gymnasieskola Svårighet med skolpeng

Österlens folkhögskola Inledande stort intresse från kommunerna runtomkring Långt steg till genomförande Behov av avtal för att komma igång Utmaning att nå ut med information till ungdomar Motivera en flytt Positivt för de ungdomar som bor på skolan Ta tillvara på genuina berättelser

Lärdomar Viktigt med tidig dialog Låg kunskap om folkhögskola som studieform Processen tar oanade vägar Svårt att få kontinuitet Det går att skapa samsyn mellan skilda sektorer Synliggör och övervinn ”stuprör” Erfarenhet och utbyte ger kunskap och nyanserad bild Många aktörer runt ungdomarna

Vart leder Folkhögskolespåret? SOU 2014:3 föreslår ny placeringsform för unga Ersättningsreglerna underlättade Fler valmöjligheter för ensamkommande ungdomar Folkhögskolespåret implementerat i kommunen Idéburen - offentlig samverkan ”på tapeten” Landets 150 folkhögskolor tar sig an en ny målgrupp

Mer information www.folkhogskolesparet.se Tobias Hedkvist Processledare 0410-73 35 33 tobias.hedkvist@trelleborg.se Annika Stark Processledare 0410-73 35 91 annika.stark@trelleborg.se Ulf Wallin Senior Advisor 0410-73 35 31 Ulf.wallin@trelleborg.se www.folkhogskolesparet.se