Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livsmedelsverket om fisk och hälsa
Advertisements

Tips när du planerar måltider
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Kim Thorsen Docent, överläkare, Utbildningschef, Örebro läns landsting
Hälsa ur olika perspektiv
Energigivande näringsämnen
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Det svenska kulturarvet
Ät rätt För att träna lätt.
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009)
kunskap och inspiration
Näring och individuella behov åk 8
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Näringsämnen i kroppen
Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
För dig som har typ 2-diabetes
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Hem- och konsumentkunskap
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Mat och hälsa åk 6.
matsmältningssystemet
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Hälsa.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Sveriges matkultur.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Få mer energi efter jobbet!
Träningslära ÅK8.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Repetition av näringslära
Goda resultat inom idrott bygger på en bra balans mellan att ÄTA, TRÄNA och VILA.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
Barnfetma: Hur kan vi påverka? Betydelsen av - matvanor - fysisk aktivitet Claude Marcus Rikscentrum för Barnfetma Karolinska Universitetssjukhuset 2005.
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Energi och Näringsämnen
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Vitaminer.
Träff 2 Välkommen!.
Det är eftermiddag och Wilma och Hugo har precis kommit hem ifrån skolan. De ska snart iväg till sin träning, men måste göra sin läxa först. – Vi måste.
Det är eftermiddag och Wilma och Hugo har precis kommit hem ifrån skolan. De ska snart iväg till sin träning, men måste göra sin läxa först. – Vi måste.
Diabetes.
Tipspromenad.
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Presentationens avskrift:

Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa: www.fyss.se

Fysisk aktivitet vid artros ger ungefär lika god effekt som behandling med antiinflammatoriska läkemedel. Källa: www.fyss.se

Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: www.fyss.se

Hur aktiv är du? Mindre än 5 000 steg/dag = Stillasittande 5 000-7 499 steg/dag = Lågaktiv 7 500-9 999 steg/dag = Måttligt aktiv 10 000-12 499 steg/dag = Aktiv Mer än 12 500 steg/dag = Mycket aktiv

Fysisk aktivitet tre gånger i veckan tillsammans med förändrade kostvanor är lika effektivt som att påbörja en insulinbehandling vid typ 2 diabetes. Källa: www.fyss.se

Det du tappat i styrka på 20 år kan hämtas igen på två månader Det du tappat i styrka på 20 år kan hämtas igen på två månader. Källa: www.fyss.se

En promenad på 30 minuter om dagen kan sänka ett lätt till måttligt förhöjt blodtryck. Källa: www.fyss.se

Den som motionerar tre timmar i veckan är biologiskt tio år yngre i kroppen än den som inte motionerar. Källa: Lynn F Cherkas et al, Archives of Internal Medicine 2008

Frukt och grönsaker har en skyddande effekt för olika cancersjukdomar, högt blodtryck hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Källa: www.slv.se

Välj gärna nyckelhålsmärkt Nyckelhålet står för: Mindre och/eller nyttigare fett Mindre socker Mindre salt Mer kostfiber och fullkorn Källa: www.slv.se

Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Om vi i Sverige åt 400 gram varje dag skulle cancersjukdomarna minska med 20 procent. En ökning till 600 gram per dag skulle minska hjärt-kärlsjukdomarna med 10-20 procent. Källa: www.slv.se

Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Fisk och skaldjur är rikt på vitaminer, mineraler och omega 3-fett. Därför är det bra att äta fisk och skaldjur ofta.   Det är också bra att välja olika sorters fisk, för både hälsans och miljöns skull. Källa: www.slv.se

Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Personer som äter mycket fullkorn löper lägre risk att få hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och eventuellt också cancer. Källa: www.slv.se

Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. Enkelomättat och fleromättat fett kan sänka halten av det skadliga kolesterolet i blodet och därmed minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Källa: www.slv.se