Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun 28 oktober 2014 – Vi ska ha en god folkhälsa

Hållbarhetsperspektiven Hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt Verka innanför naturens kretslopp och ramar Ekologisk Social Ekonomisk Omfattar demokrati, yttrandefrihet, rättvis resursfördelning, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mångfald, kultur, delaktighet och inflytande, brottsföre-byggande arbete och folkhälsa Hållbar utveckling – Vi ska ha en god folkhälsa

Hälsans bestämningsfaktorer Det övergripande folkhälsomålet är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". För att uppfylla detta mål finns elva nationella folkhälsopolitiska målområden: Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Hälsans bestämningsfaktorer – Vi ska ha en god folkhälsa

Trender - Folkhälsa Vi håller oss friska högre upp i åldrarna Finns en stor medvetenhet om behovet av bra kost och motion Förväntningarna på livskvalitet ökar, det gäller även om man är gammal eller funktionshindrad På grund av rökning ser man nu ett uppsving av antalet lungcancerfall Fetmaepidemin har lett till en ökning av folk som insjuknar i diabetes Vi dör inte längre av för lite mat, utan av för mycket mat – Vi ska ha en god folkhälsa

Skillnader i hälsa Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper Lågutbildades livslängd kortare, drabbas oftare av hjärtinfarkt, stroke, olyckor, självmord, psykisk ohälsa jämfört med högutbildade Psykisk ohälsa ökar framför allt bland unga kvinnor och kvinnor mitt i livet Personer med utländsk bakgrund, homo-, bi- och transidentitet eller funktionsnedsättning upplever att de har en sämre hälsa än den övriga befolkningen Ökat utanförskap och segregerat samhälle – Vi ska ha en god folkhälsa

Levnadsvanor Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor De fyra levnadsvanorna är också de vanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige – Vi ska ha en god folkhälsa

Exempel på kostnader för samhället i miljarder kronor per år Ur Folkhälsopolitisk rapport 2010 – Vi ska ha en god folkhälsa

Övergripande sociala mål Ur Budget 2014 och planer för 2015-2016 Vi ska ha en god folkhälsa Vi ska öka andelen personer i egenförsörjning Vi ska ha en omsorg med kvalitet som ger gemenskap, trygghet och valfrihet – Vi ska ha en god folkhälsa

Utmaningar Arbetslösheten Psykiska ohälsan ökar Utjämna skillnader i hälsa Högre andel i befolkningen med fetma jämfört med rikets genomsnitt Sämre på sociala relationer i jämförelse med riksgenomsnittet Ökad samverkan Hög arbetslöshet!!!! Blekinge har högst arbetslöshet i landet. Karlskrona ligger väl bra till mellan oss fem kommuner. Det man kan ta med där är att många unga i Blekinge är duktiga på att anmäla sig arbetssökande när de samtidigt studerar. Vi har också förhållandevis stor andel med utomeuropeisk bakgrund.   Vi har i Karlskrona ca 3300 arbetslösa varav 900 är unga mellan 16-25. Karlskrona har också många lediga jobb men tyvärr råder en mischmasch på arbetsmarknaden då stor andel av jobben kräver eftergymnasial utbildning. Vilket många av de arbetssökande saknar. Hälsoskillnader: mellan kön, socioekonomiska faktorer, etnisk tillhörighet mm Arbetet för ökad social hållbarhet kan inte längre fokusera på ”lika till alla” utan på att göra skillnad, på att se människors behov och förutsättningar. Viktigt med generella insatser men de måste anpassas för att de bättre motsvarar olika människors behov Ökad samverkan mellan kommuner, landsting, regioner, länsstyrelse och andra aktörer i samhället. En bra start i livet: förutsättningar för egen försörjning och möjlighet att leva i hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen, Ett skolsystem som ser till att barn och unga går ut grund- och gymnasieskola med fullständiga betyg, en arbetsmarknad som tar hänsyn till individens behov och en samhällsservice som är tillgänglig i såväl glesbygd som storstad. – Vi ska ha en god folkhälsa

Pojkar tar mer plats men anstränger sig mindre Pojkar tar mer plats men anstränger sig mindre. Fler pojkar klarar inte godkända betyg jämfört med flickor. Fler flickor mår psykiskt dåligt jämfört med pojkar. Pojkar använder mer våld och riskerar hamna i dåliga gäng, ökad risk för kriminalitet. Av alla chefer i Sverige är drygt en tredjedel kvinnor. Under 2000-talet har trenden varit positiv om än svag. Andelen kvinnor som är chefer har främst ökat i offentlig sektor. Utvecklingen i privat sektor har också varit positiv, men inte lika stark. Vem är chefen? Män 63,5% Kvinnor 36,5% Kvinnliga Vdar ca 12% Ju högre position ju färre kvinnor. Snittålder 45 år Födda utomlands 7% Födda utomlands och/eller minst 20% en förälder född utomlands Källa: SCB och Ledarna BLT 14 februari 2014 – Vi ska ha en god folkhälsa

– Vi ska ha en god folkhälsa

BARNFATTIGDOM 􀀷􀁚􀁉􀁖􀁍􀁋􀁉􀀃􀁌􀁅􀁖􀀃􀁍􀁒􀁋􀁉􀁒􀀃􀁓􀁊􀂽􀁇􀁍􀁉􀁐􀁐􀀃􀁈􀁉􀂽􀁒􀁍􀁘􀁍􀁓􀁒􀀃􀁅􀁚􀀃􀁊􀁅􀁘􀁘􀁍􀁋􀁈􀁓􀁑􀀒􀀃 De barn som räknas som fattiga enligt Rädda 􀀦􀁅􀁖􀁒􀁉􀁒􀁗􀀃􀁈􀁉􀂽􀁒􀁍􀁘􀁍􀁓􀁒􀀃􀁐􀁉􀁚􀁉􀁖􀀃􀁍􀀃􀁉􀁒􀀃􀁊􀁅􀁑􀁍􀁐􀁎􀀃􀁗􀁓􀁑􀀃􀁅􀁒􀁘􀁍􀁒􀁋􀁉􀁒􀀃 har låg inkomststandard – alltså så låg inkomst att pengarna inte täcker nödvändiga kostnader – eller får försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. – Vi ska ha en god folkhälsa

Det finns en arbetsmarknad som är öppen 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, alla årets dagar och den tar emot alla – den arbetsmarknaden heter Kriminalitet och droger Peter Söderlund, X-Cons – Vi ska ha en god folkhälsa

E-post: eva.dahlberg@karlskrona.se Har du frågor? Kontakta gärna mig! E-post: eva.dahlberg@karlskrona.se Telefon: 0455-30 31 22 – Vi ska ha en god folkhälsa