Genetik Intro

Vad är genetik? Genetik = ärftlighetslära Vetenskapen om genomets (arvsmassan) uppbyggnad & funktion

Genetik – Varför? Genetik besvarar frågor som berört människan i urminnes tider Varför liknar organismernas avkomma sina föräldrar?

Gener finns i alla levande organismer Gener finns i alla levande organismer. Vi provar att leta i elefantens snabel.

Du kom till en cell. Det är den minsta levande delen. Ser du cellkärnan?

Här inne i cellkärnan finns kromosomerna.

Kromosomerna innehåller arvsanlagen som också kallas gener Kromosomerna innehåller arvsanlagen som också kallas gener. Varje gen finns i två exemplar. Den ena kommer från elefantens mamma och den andra från pappan.

I kromosomerna finns elefantens gener I kromosomerna finns elefantens gener. Varje gen sitter på en speciell plats i ett kromosompar och de finns i två exemplar. .                                                                                                         I kromosomerna finns elefantens gener.

Gen - En del av DNA-spiralen i en cell. En gen fungerar som en ritning till ett speciellt protein. Beroende på i vilken ordning de olika byggstenarna sitter i genen sätts olika aminosyror ihop till olika proteiner.

Varför har vi liknande egenskaper som våra föräldrar?

Barnens arvsmassa bildas vid befruktningen Barnens arvsmassa bildas vid befruktningen. Kromosomerna i pappans spermie och kromosomerna i mammans äggcell bildar en ny cellkärna i den första fostercellen som sedan blir ett barn.

Ägg - Honornas könsceller. Ägg är mycket större än spermier (jfr t.ex. ett hönsägg) och kan inte röra sig själv. Att äggen är stora beror på att de bidrar med mycket näring.

Spermie - Hannarnas könsceller. Spermier är små och rörliga. De innehåller ingen näring utan endast arvsmassa, dvs DNA. De bildas oftast i mycket stort antal.

Könsceller Könsceller kallas även för gameter När gameterna sammansmälter bildar dem en befruktad äggcell, s.k. zygot

Sammansmältningen Alltså…

Könscellerna I könscellerna finns 23 st kromosomer. Bildas av kroppsceller (somatiska celler) i äggstockar och testiklar, en process som kallas meios

Kroppsceller Vanliga kroppsceller kallas för somatiska celler I varje kroppscell finns det 46 kromosomer fördelat på 23 par

DNA – Livets kemiska arbetsbeskrivning Molekylen DNA beskrevs första gången 1953 av forskarna…? James Watson & Francis Crick

DNA – Livets kemiska arbetsbeskrivning Molekylen som sådan har en struktur i form utav en dubbelspiral. Strukturen byggs upp av socker, fosfat & kvävebas (Nukleotid)

DNA – Livets kemiska arbetsbeskrivning

DNA – Livets kemiska arbetsbeskrivning Kvävebaserna i DNA molekylen är Adenin, Tymin, Cytosin & Guanin A – T C – G Dessa är förenade med vätebindningar

DNA – Livets kemiska arbetsbeskrivning Generna anger hur aminosyrorna skall sättas samman i proteinet En sekvens om 3 st kvävebaser (triplett) anger en aminosyra

DNA – Livets kemiska arbetsbeskrivning Ordningen av kvävebaserna i DNA-spiralen utgör själva genen T.ex. AAACGACGA - denna sekvens skulle kunna ange genen för insulin. Har man den så tillverkar kroppen insulin.

Kromosomer Alla kromosomer utom en är lika mellan hannar och honor, d.v.s. en kromosom är könsbundet Det 23:e kromosomparet anger om det är en pojke eller flicka, vilket kön har denna människa?

Kromosomer Kromosomerna förekommer som par där bägge kromosomerna i paret bär på anlag för samma egenskaper (1 från mamma 1 från pappa)

Alleler – ”varianter av gener” Gener som förekommer på samma plats i det homologa kromosomparet kan ha olika betydelse. T.ex. gen för insulin finns i vissa fall i dubbel upplaga i kromosomparet medan i andra fall förekommer endast ett sådant anlag alternativt bägge kromosomerna saknar genen. Generna har olika betydelse, det finns olika varianter av gener – Alleler

Förklara för varandra! Gener? Kromosomer? Cellkärna? Gameter? Zygot? Somatiska celler? Triplett? Nukleotid? Alleler?