Neuroekonomi – studier av hur människor fattar beslut 2017-04-08 Neuroekonomi – studier av hur människor fattar beslut Daniel Västfjäll Professor i Kognitiv Psykologi Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande LiU Center för Beteende- och NeuroEkonomi & Decision Research, Eugene, Oregon Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiU:s grafiska profil. Du skriver in din rubrik och eventuell underrubrik i det blå fältet på sid 1. Det blå fältet kan justeras för att stämma överens med rubrikens längd. Namn och institutionstillhörighet ersätter den svarta texten. Börja sedan skriva in din text på sid 2. För att skapa nya sidor, tryck Ctrl+M. Sidan 3 anger placering av bilder och grafik. Titta gärna på ”Baspresentation 2011” för exempel. Den sista bilden är en avslutningsbild som visar LiU:s logotype och webbadress. Om du vill ha fast datum, eller ändra författarnamn, gå in under Visa, Sidhuvud och Sidfot. Linköpings universitet

Hur fattar vi beslut? Traditionell syn: väga för- o nackdelar; nyttomaximera Integrerar all information och väljer ”det bästa alternativet” (PPM-val?) Homo Economicus

Känsla mot analytisk(rationell) kognition Frontalkortex Parietalkortex mPFC mOFC vmPFC Mesolimbic dopamin belöningssystem

Många beslut kräver självkontroll (exekutiva funktioner) Köpa nu – betala (mer) senare, smslån etc Analytisk kognition utvecklas under hela livet, Känslomässig kognition (erfarenhet) också!

Förnuft och Känsla: Ett två komponents-system Rationella: Analytiskt Logiskt Medvetet Långsamt Ganska nytt (kognitiva) (rätt-fel) Känslomässiga: Affektivt Intuitivt och holistiskt Erfarenhetsbaserat Snabbt Omedvetet (emotionella) (bra-dåligt) Epstein, 1994, Kahneman, 2003 Slovic mfl 2002, Peters, Västfjäll, Slovic & Gärling, 2006

Intuition och reflektion En boll och ett slagträ kostar 110 kr tillsammans. Slagträt kostar 100 kr mer än bollen. Hur mycket kostar bollen?

Intuition och reflektion En boll och ett slagträ kostar 110 kr tillsammans. Slagträt kostar 100 kr mer än bollen. Hur mycket kostar bollen? Intuitivt, men felaktigt, svar: 10 Kr (mellan 50-80% av deltagare svarar detta) Rätt svar: 5 kr

Balans mellan systemen Situationella faktorer Tidspress/belastning, relevans, typ av bedömning, fokus på känslor Individuella skillnader Ålder, erfarenhet, utbildning osv…

Experiment på balansen mellan känsla och förnuft Västfjäll mfl, 2011

Experiment på balansen mellan känsla och förnuft Västfjäll mfl, 2011

Numerisk förmåga Förmåga att använda grundläggande matematiska och statistiska koncept Ungefär hälften av alla vuxna Amerikaner saknar grundläggande mattekunskaper för att förstå information i en dagstidning (Peters mfl, 2006) Mäts med mattetest Read slide. Even highly educated people have difficulty with relatively simple numeracy questions (Lipkus et al., 2001) Kirsch et al. (2002) suggest that about half of Americans lack the minimal math skills needed to use numbers embedded in printed materials like newspapers.

Numeracy Scale (Lipkus, Samsa, & Rimer, 2001) Vilket av följande siffor innebr den största risken att få en sjukdom? 1 på 100, 1 på 1000, 1 på 10 % correct Many choices involve numeric information. The data I’ll present today suggest that information processing and decisions will differ depending upon numeric ability. We’ve run a series of studies at Decision Research with different groups of people, ranging from college undergraduates, to employed age adults with more than HS degree and those with a high school degree or less education, and finally older adults who are 65 and above. We asked numeracy questions like the one here and find that people vary quite a bit in their numerical ability. This is a fairly easy question, but not everyone answers it correctly and fewer people answer it correctly with less education and older age.

Risken att insjukna i en viss typ av sjukdom är. 0005. Av 10 Risken att insjukna i en viss typ av sjukdom är .0005. Av 10.000 människor, hur många förväntas bli sjuka? % correct Here’s a somewhat harder numeracy question. Fewer than half of our employed age adults with a high school education or less answered this correctly. Lipkus et al. developed an 11-item scale to measure numeracy; we also have 15 items in a modified version of the scale. In each study that I’ll present today, we used a median split on one of these scales based on the number of total items they answered correctly and identify subjects as being either lower or higher in numeracy.

Numeracy scores Mindre analytiska Mer analytiska Less Numerate High Numerate % who receive this score What does this say about what even educated decision makers understand and don’t understand with respect to the numbers such as risks that are presented? Eleven items in the Numeracy Scale (Lipkus et al., 2001). Mean (median) score in Study One=8.4 (9) out of 11 possible. We defined the high numerate as getting 9-11 of these items correct; the less numerate got fewer correct. Most, if not all of the people in this room, are highly numeric. Number correct (out of 11 possible)

Attribut-inramning “Emily,” har 74% rätt på sitt prov (positiv inramning) eller 26% fel (negativ ram) Försöksdeltagare uppdelade på hög-låg numerisk förmåga fick bedöma kvaliten på Emilys arbete The impact of frames seems to be due to people relying on information in the form it was given. It may be however, that people who have greater number ability may be more likely and/or more able to transform numbers from one format to another in which case they will show less of a framing effect. In this experiment, we described college students such as Emily as receiving either 74% correct on her exam (a positive frame) or 26% incorrect (a negative frame) and asked subjects to rate their quality of work based on this information. Peters, Västfjäll et al. (2006) Psychological Science.

(Frame, p<.001; Numeracy, n.s.; Interaction, p<.05) Numerisk förmåga och inramning : Individer med hög numerisk förmåga är bättre på att översätta siffror In the figure I show low numerates on the left and high numerates on the right. The bars represent the mean rated quality of work depending on whether the information was provided in the positive frame (the green bars) or a negative frame (the red bars). A bigger framing is represented by a larger difference between the green and red bars. As you can see, the low numerate show a much larger effect of frame compared to high numerates, suggesting that the high numerates may not rely on information in its given form as much as low numerates. (Frame, p<.001; Numeracy, n.s.; Interaction, p<.05)

Känslor är Ibland bra, ibland dåligt…. Bild används med tillåtelse av Paul Slovic

Donationer till individer Forskningen visar att man väljer att donera baserat på de känslor man känner – oro, sympati, ledsamhet, stolt (om man ger) etc Vilka känslor man känner beror på hur individen beskrivs ”Identifierat offer” mot ”statistiskt offer” Ett barn Behov av rent vatten Rokia, 7 år från Mali. Behov av rent vatten

Rokia

Rokia Moussa

Västfjäll, Peters & Slovic, 2006; Slovic, 2007 Positiva Känslor Donationer

Hjärnavbildningstudier av donationsbeslut Foto: CMIV, LiU

Genevsky, Västfjäll, Slovic & Knutson (2012)

Sammanfattning Känslor, som tankar, finns i hjärnan och utvecklas hela livet Både känslor och tankar påverkar våra beslut –ibland på ett bra sätt och ibland på ett dåligt sätt Emotionell rationalitet = känslor ofta ett effektivt, snabbt och bra sätt att fatta beslut. Utan känslor ofta sämre beslut. Analytisk kognition viktigt för självkontroll, förståelse av information och ”informerade beslut”. Analytisk kognition kan tränas!

Tack! daniel.vastfjall@liu.se