1 Vad visar PISA -undersökningarna? KEFUDAGEN Den 4 juni 2013 Anita Wester, Skolverket OH-mallen

Vad är PISA? PISA betyder: Programme for International Student Assessment…. …. och är en OECD-studie som genomförs vart tredje år: 2000, 2003, 2006 och 2009 och 2012 ….och som mäter 15-åringars kunnande i läsning, matematik och naturvetenskap

Syftet med internationella studier Beskriva och jämföra resultat och inställning till skola och lärande mellan olika länder Förklara och förstå erhålla skillnader mellan länders resultat Ge trendinformation Ge ett mått på effektiviteten i länders utbildningssystem Göra jämförelser mellan länder…. ….och upptäcka egna systems svaga och starka sidor Fokusera på förmågor som krävs i ett modernt samhälle Ge goda empiriska underlag till beslutsfattare

Ett adekvat sätt att svara upp till utvärderingsuppdraget Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv Trendresultat i relation till andra länder Varför deltar Sverige i internationella studier?

5 Utmaningar vid genomförande av internationella studier Provens tillförlitlighet och relevans Standardisering (genomförande, rättning, poängsättning, laborativa uppgifter) Översättning Idiomatiska uttryck Kulturella skillnader (attitydfrågor)

Vad kännetecknar PISA?  Roterad design  Imputering, PV, viktning  Systemnivå – ej skol- eller elevnivå  Trend, men ej orsak-verkan  Traditionella ämnen…….  ….men också ”icke-kognitiva” förmågor (motivation, engagemang, inlärningsstrategier, problemlösning, CBA, ”samarbete” (2015) 

Resultatutveckling enligt PISA

Sveriges utveckling enligt PISA PISA 2000 Sverige presterade över OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden och hade ett skolsystem som var ett av de mest likvärdiga inom OECD PISA 2009 Sverige är ett genomsnittsland när det gäller både resultat och likvärdighet Förändringen beror inte på att andra länder kommit i kapp utan på att Sveriges resultat har försämrats

Lärdomar från PISA? Det finns ingen konflikt mellan goda genomsnittliga resultat och en hög grad av likvärdighet Finland, Kanada och Sydkorea är exempel på länder med mycket goda resultat och dessutom en hög grad av likvärdighet

Indikatorer på likvärdighet Total variation 2000: mindre än OECD 2009: större än OECD Variation mellan skolor 2000: betydligt mindre än OECD 2009: fortfarande mindre än OECD men fördubblats Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund 2000: mindre än OECD 2009: större än OECD Betydelsen av skolans socioekonomiska sammansättning 2000: mindre än OECD 2009: OECD-nivå

Sveriges deltagande i internationella studier *International Civics and Citizenship Education Studies FIMS - Matematik (13, 18) FISS - Naturvetenskap Six Subject Study (10, 14) 1980 SIMS - Matematik (13, 14, 18) 1983 SISS - Naturvetenskap 1985 Uppsats skrivning 1991 Läsförståelse (9, 14) IALS - Läsförståelse TIMSS - Naturvetenskap & Matematik 1996 ESLC Språkstudien 1999 Civics (15, 18) 2000 PISA 2001 PIRLS - Läsförståelse (9-10) 2003 PISA TIMSS PISA TIMSS 2006 PISA PIRLS PISA PIRLS 2002 ESLC Språkstudien 2007 TIMSS 2008 TIMSS adv 2009 PISA ICCS* PISA ICCS* 2011 TIMSS PIRLS ESLC TIMSS PIRLS ESLC 2012 PISA 2013 PIAAC TALIS PIAAC TALIS 2015 PISA TIMSS TIMSS adv PISA TIMSS TIMSS adv 2016 PIRLS ESLC

Sveriges deltagande i internationella studier och resultat:

Sveriges deltagande i internationella studier och resultat:

17 Vad kännetecknar länder som lyckas bra i internationella studier –enligt OECD? Sammanhållet skolsystem (icke-differentierat) Elever med högt engagemang för skolan generellt Höga förväntningar, lust till lärande, fasta regler, gott klassrumsklimat, goda relationer mellan lärare och elever Fokus på elevprestation i kombination med hög grad av självstyre på skolnivån

18 Hur har det gått för Sverige? Läsförståelse över genomsnittet Matematik under genomsnittet Naturvetenskap något över genomsnittet Könsskillnad i läsförståelse (flickor bättre) större i Sverige än genomsnittet Könsskillnad i matematik (pojkar bättre) mindre i Sverige än genomsnittet Oklart mönster i naturvetenskap