 Vilka är förutsättningarna i samhället för en välfungerande familjehemsvård - med tanke på att rekryteringsbehoven verkar vara stora?  Familjehemsvård.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
“Tänk över det här...” Klicka med musen för att se bildspelet...
Demensvård utifrån palliativ vårdfilosofi
Familjehemsvård i systemisk anda
Psykiatridelegationens arbetsgrupp för samverkan kring barn och unga.
Kompetensombudsträff
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Familjehem och föräldraskap
Stiftelsen 30 oktober 2008 Bergslagsgårdar.
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
EN RESA GENOM UTANFÖRSKAP, BEKRÄFTELSEJAKT OCH MISSBRUK
Stiftelsen 16 maj 2010 Bergslagsgårdar.
Centrala innehåll och kunskapskrav
Centrala innehåll och kunskapskrav
Livskunskap för de allra yngsta
15 februari 2010 Bergslagsgårdar Stiftelsen. Organisation HVB Familjeresursen Lägenheten Familjehemsvård Barn- och ungdom Familjehemsvård Vuxna Statistik.
Familjehemsenheten Angered
Styrgrupp Främlingsfientlighet Miljölobbying Fritidsgårdar/Aktiviteter Skolsamarbete Kollektivtrafiken Utveckla Södertälje Mohamed.
Ensamkommande flyktingbarn
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Karin Gisselman Utvecklingsledare Barn och föräldrastöd.
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Dessa bilder vill vi ha som ett bildspel, vi vill bara ha ett bildspel, som är stort. Där vi i nuläget har de 4 småbilderna. Ta bort det lilla bildspelet.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Målgrupp Barn och ungdomar i åldern 7 – 16 år i grundskola och grundsärskola. Låg Skolnärvaro Två delar i uppdraget -Tidiga insatser -”Problematisk skolfrånvaro”
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Parallella stödgrupper för barn och föräldrar
Vad förväntar sig den egna föreningen och specialdistriktsförbundet (SDF)? Att sprida kunskap om idrotten Att sprida kunskap om idrotten Att nyrekrytera.
Tillsammans fördubblar vi kollektivtrafiken
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
FÖR DEN JAG ÄR Om utbildning och utvecklingsstörning SOU 2003:35
Dokumentation från höstkonferensen på Clarion Sign, Stockholm, den oktober 2012 Tema Kommunen som motor i samhällsutvecklingen med medverkan av Roland.
Hälsofrämjande besöksnäring för ett hållbart samhälle Johan Hallberg, 21 mars 2012.
En arena för lek och kompisskap
Utvecklingsarbete! Om vi drar åt samma håll har vi chans att nå målet! Är alla överens åt vilket håll vi ska?
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Det -3 delade föräldraskapet
Forskning och Utveckling i Sörmland Forskning och Utveckling i Sörmland Kommuner och landsting i samverkan länsgemensam resurs olika.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Roligt att så många är här.
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Projekt SAM-verkstad - ett verktyg för samtal om livsstilsfrågor
Källängsråd Föregående protokoll, bordlagd punkt Internationellt samarbete 2. Skolans verksamhet Skola och föräldrar 3. Ekonomi och organisation.
Socialdepartementet. Bred delaktighet, samarbete och samråd.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT.
En trygg famn – om Anknytning och Familjerådgivning Christina Hänström Legitimerad psykolog och familjerådgivare.
Yvonne H:son Tapper. Ledarskap – en kommunikativ nyckelfunktion Vad är ledarskap? Personlighet / Egenskaper Talanger? En ”god” pedagog: ett demokratiskt.
Familjerådgivningen på familjecentralen Ett sätt att samarbeta Familjecentralen.
Älskade barn i skolan Ett EU projekt medfinansierat av
AUTISM och ASPERGER SYNDROM
SUHF:s & UK-ämbetes Rektorsprogram 1 - Ledningsgrupper
TRYGGA RELATIONER I KLASSEN
Så ska vi samverka vid utskrivning från sjukhus
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Vad är grupper och roller?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Erfarenheter som Ensamkommande barn
För föräldrar till barn 6-12 år
BoU-överenskommelsen i sitt sammanhang
”Förskolebarnens röst”
Ett teamarbete mellan socialpedagoger och specialpedagoger i förskolan
Kvalitetsanalys – förskola och skola i Nacka år 2017
Presentationens avskrift:

 Vilka är förutsättningarna i samhället för en välfungerande familjehemsvård - med tanke på att rekryteringsbehoven verkar vara stora?  Familjehemsvård för tonåringar – hur kan den organiseras?  Vad karaktäriserar en bra familjehemsvård för tonåringar?  Familjehem till tonåringar - vilka motiv finns?

 Historisk tillbakablick  Familjen i dagens samhälle  Familjehemmen  Lagstiftning och policy

 HVB-hem  Familjehem  Förstärkt familjehemsvård  (Olika former av stöd på hemmaplan)

 ”Vårdlandskapet” förändras:  Familjehem som blir HVB-hem  Från endast kommunal verksamhet till privata aktörer, bolagsbildning och samverkan mellan kommuner  Familjehemsprojektet, numera FiN:  placeringsbehov  ekonomi, öppenhet och tillit kommuner emellan

 Ny roll  Arbetets karaktär

 Teamarbete: Samarbete med många aktörer,  t ex skola, BUP  T känner sig trygg och bekräftad i fh  Stöd från biologiska föräldrarna att vara i fh  T vet att biol för kan få stöd  Låg stressnivå i fh  Fh får stöd när det behövs  TILLIT, KOMMUNIKATION, SAMSPEL

 Begreppet ´tonåring´  Uppdraget som familjehem  Vad säger familjehem?  ”Förlängning av föräldraskapet”  Utvecklande  Göra gott  Meningsfullt  T passar bäst i familjens situation  T kan samtala på annat sätt än små barn  Mindre konkurrens om föräldraskapet

 Glädje och stimulans  Påfrestningar och utmaningar  Det informella stödet  Det formella stödet

  Klicka på: Sök  Klicka på: Publikationer  Skriv in i rutan: Professionellt föräldraskap  och tryck på sök  Klicka vidare för att komma åt fulltextversionen