Tekniska försörjningssystem

Kontaktade myndigheter/organisationer

Klimat och sårbarhetsutredningen  Den ökade skogstillväxten kombinerat med blötare mark och mindre tjäle leder till ökad stormfällning av skog, vilket drabbar system med luftledningar, detta oavsett stormarnas intensitet och frekvens.  Den ökade nederbörden leder till förutsättningar för ökad vattenkraftproduktion, framförallt i landets norra delar, med uppskattningsvis 15-20%.  Högre flöden och ändrat tillrinningsmönster riskerar att minska dammsäkerheten, särskilt vid mindre dammar.  Temperaturförändringarna leder till ett minskat uppvärmningsbehov. Beräkningar visar på en minskning med cirka 30%. Samtidigt ökar kylbehovet cirka fem gånger.

Ny kunskap  Förstärk kunskapsbild  Metodik för klimatanpassning av dimensionersberäkningar för dammar  Vid flödesdimensioneringsberäkningar bör minst tre olika antaganden om utvecklingen av framtida koncentrationer av växthusgaser användas.  Minst tre olika globala klimatmodeller bör utnyttjas, om möjligt för vart och ett av de olika antagandena om framtida koncentrationer av växthusgaser.  En vetenskapligt förankrad och dokumenterad metod bör användas förnedskalning till den regionala skalan. För närvarande rekommenderas dynamisk nedskalning.”

Saknad kunskap Mer forskning om:  Extrema väderfenomen med is- och vind.  Närmare kartläggning av nedisningsfenomen avseende bl.a. återkomsttid, intensitet och förväntat geografiskt område.  Analys av framtida maximal byvindshastighet över årets månader.

Saknad kunskap  Förändrade produktionsförutsättningar: Hur påverkas produktionspotentialen för bioenergi och vindkraft?  Förändrad energianvändning: Hur kommer det framtida värme- och kylbehovet att se ut?  Extrema väderhändelser: Hur kommer extrema väderhändelser att påverka och hur kan klimatdata och scenarier sammanställas för att underlätta identifiering av sårbarhet?  Anpassningsåtgärder: Vilka anpassningsåtgärder kommer att behöva vidtas för att hantera långsiktiga successiva klimatförändringar respektive kortsiktiga och plötsliga förändringar?

Kommunikationer

Kontaktade myndigheter/organisationer

Vägar och järnväg Klimat- och sårbarhetsutredningen sammanfattade:  Översvämningsrisken i sjöar och vattendrag ökar främst i västra Götaland och västra Svealand samt i delar av Norrland. Bebyggelse och teknisk infrastruktur, särskilt vägar, järnvägar och dagvattensystem drabbas.  En ökad temperatur innebär att skador förskjuts från tjälerelaterade till värme- och vattenbelastningsrelaterade samt minskade underhållskostnader för betongbroar.  Den ökade temperaturen under vintern minskar risken för rälsbrott, medan den under sommaren innebär ökat underhåll.

Ny kunskap - Vägar och järnvägar Kunskapsbilden har förstärkts och förtydligats.  Ökad belastning på dräneringssystem  Saltanvändandet kommer totalt sett att minska på grund av det varmare klimatet  Plogningstillfällena kommer antagligen minska  Vinterväghållningens insatser väntas flyttas norrut  De mer extrema tillfällena kommer att öka  Fler temperaturväxlingar runt noll i söder → ökad problem med blockering av tunga fordon i samband med dåligt väglag.  Databas över risker på väginfrastrukturen

Sjöfart Klimat- och sårbarhetsutredningen sammanfattade:  En minskad förekomst av havsis, både vad gäller säsong och utbredning, är positivt för sjöfarten. Ett högre vattenstånd kan påverka hamnverksamheten negativt längs Sveriges sydligaste kuster. En eventuell ökning av extrema vindar skulle kunna medföra problem för sjöfarten.

Ny kunskap - Sjöfart  Ökad kunskap av skred och ras som kan påverka sjöfarten  Djupmodell över Östersjön, BSBD, är framtagen.

Flyg Klimat- och sårbarhetsutredningen sammanfattade:  Ett varmare klimat kan påverka tjäldjupet med konsekvenser för flygfältens bärighet. Ökade nederbördsmängder belastar flygplatsernas dagvattensystem och kan föranleda en tidigareläggning av planerade ombyggnader. Behovet av avisnings- och halkbekämpningsmedel minskar i de södra delarna av landet, men ökar i stället i norr.

Ny kunskap - Flyg  Bärigheten på rullbanor anses vara tillräcklig

Saknad data  Mer kunskap om vägkonstruktionens påverkan av ett förändrat klimat  Fler verktyg, exempelvis hydrologiska modeller, som bedömer effekter på avrinningens volym och intensitet  Vilka flöden som i framtiden ska tappas genom Göta Älv