Ersättning för ren förmögenhetsskada 3: Orsaks- och adekvansaspekter Kurs i kommersiell skadeståndsrätt, Stockholm Mårten Schultz 2009 Ersättning för ren förmögenhetsskada 3: Orsaks- och adekvansaspekter

Adekvat kausalitet och ren förmögenhetsskada Kravet på adekvat kausalitet särskilt viktigt ur rättspolitisk synvinkel vid ren förmögenhetsskada eftersom det är inom denna bedömning som avgränsningarna görs Framför allt adekvanslärans utsätts för prövningar vid ren förmögenhetsskada Adekvanslärans komplement

Orsakskriteriets status och enhetlighet: Samma orsaksbegrepp vid ren förmögenhetsskada som vid andra skadetyper Orsaksbegreppet ur teoretisk synvinkel agnostiskt i förhållande till vad bedömningen görs emellan

Distinktioner och förutsättningar Orsaksbegrepp och orsaksvärdering (adekvans) Orsaksbegrepp och bevisning

Skiljelinjen kausalitet / adekvans Fråga 1: Har A orsakat B:s skada? En faktisk (empirisk) fråga: Vad har – faktiskt – hänt? Fråga 2: Är orsakssambandet (rättsligt) relevant (adekvat)? En rättslig fråga: Är det konstaterade orsakssambandet av sådant slag att det framstår som rimligt att lägga det till grund för skadeståndsansvar.

Närmare om orsaksbedömningens skadeståndsrättskonceptuella inramning Flera slags orsaksbedömningar: Orsaksbedömning som grund för ansvar och orsaksbedömning som grund för betalningsskyldighet. Orsaksbedömningar med andra syften: Compensatio lucri cum damno, underlåten skadebegränsning, medvållande, etc. Underlåtenhet

Orsakskravet

Orsakskravets innebörd Teoretiska analysen i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor Betingelseläran: Svensk rätt och annan rätt Den skeptiska hållningen till orsaksläror i HD (och lagstiftning

Orsakskravets innebörd definierad Om den ansvarsgrundande faktorn (t.ex. den vårdslösa handlingen – säg kommunicerad felaktig information) är en beståndsdel, oavsett hur liten, i en förklaring om hur skadan inträffade så är den kausal En inkluderande orsaksbestämning Lägger tyngden på adekvansläran och bevisrätten Jmf. ren förmögenhetsskada vid masskommunikation, prospektansvar och liknande

Magert med praxis på förmögenhetsskadornas område NJA 1996 s. 224 (Clinic, revisorsansvar): HovR:n fann det […vilket HD följde] klarlagt att det varit en förutsättning för Bankens långivning till Försäljningsbolaget att de till detta bolag överlåtna rättigheterna haft uppgivet värde. […] Detta innebär alltså att den vilseledande värderingen av tillgångarna i Clinics och det pris som fastställdes för överlåtelsen av vissa rättigheter från Clinics till Försäljningsbolaget måste anses ha påverkat Bankens kreditbeslut. Härav följer att det fanns ett orsakssamband mellan Bengt J:s handlande och kreditgivningen. Hur tolkar vi det ur ett kausalitetsperspektiv?

Adekvanskravet

Kausalitetsvärderingen Efter att orsaksbedömningen gjorts (eventuellt implicit) och övriga kriterier för ansvar konstaterats kan skadevållaren undgå ansvar om orsakssambandet var inadekvat Adekvansläran en stark ställning i svensk rätt – det dominerande verktyget för kausalitetsvärdering Grundtanke: Slumpmässiga effekter skall inte grunda skadeståndsskyldighet

Adekvansläran Några typiska adekvansuttryck: om skadan var ”påräknelig”, ”närliggande”, ”sannolik”, ”förutsebar”, ”direkt”, eller ”i farans riktning” var den adekvat. Adekvanskravet i princip absolut = om skadan inte var en adekvat följd föreligger inte ansvar oavsett hur vårdslös skadevållaren var (i teorin)

Adekvansläran Adekvansläran känd för att vara vag, sin starka ställning till trots Adekvansresonemang som ”fasadlegitimation”?: Typiska” adekvansfall talar snarare emot de traditionella adekvansformuleringarna: ”Man får ta den skadelidande som man finner henne” Ovanligt värdefull egendom Mellankommande handlingar av tredje man MEN: Naturkatastrofer

Avsteg från adekvanskravet Casus mixtus cum culpa Perpetutatio obligationis (kontraktuella ansvarssituationer) Närliggande fall

Adekvans och ren förmögenhetsskada Gäller särskilda adekvanskrav vid ren förmögenhetsskada? NJA 1998 s. 893: Länsbostadsnämnden försinkade ansökan Hovrätten: Det framstår närmast som slumpmässigt om tidpunkten skulle leda till högre eller lägre ränta Hellner kritisk mot hovrättens formulering

HD i 1998 års fall HD: Kravet på adekvat kausalitet innebär att skadan för en person med kännedom om alla föreliggande omständigheter skall framstå som en beräknelig och i viss mån typisk följd Biföll Klassiska adekvansfrågor som aktualiseras: Uppsåtliga handlingar med osannolika resultat som inträffar; objektiv/subjektiv; sannolikhet och ”beräknelig och i viss mån typisk” – håller HD:s formulering för fallet i sig?

Begränsningsmodeller utöver adekvansläran Den befogade tillitens princip Normskyddsresonemang Andra modeller?

Tillitsprincipen Vilka områden? Under specialreglering? Innebörd? Hur förhåller den sig till övriga skadeståndsrättsliga begrepp – adekvans, kausalitet, etc?

Normskyddsresonemang Allmänt om läran om det skyddade intresset och normskyddsläran Status Särskilt om krav mot det allmänna Särskilt om krav från det allmänna Skadestånd pga brott: Falskt larm, exemplet bortrövade barn, etc.

Andra begränsningsmodeller? Lagstadgade begränsningar? Caps? Subsidiaritet Ansvars- eller kostnadsallokeringar