”Förlossningsrädda män” Sfpog´s symposium ’Mannen i reproduktionen’ Stockholm 2010 CAROLA ERIKSSON Barnmorska. PhD. Institutionen för folkhälso –och vårdvetenskap Uppsala Universitet

Förlossningsrelaterad rädsla En studie av kvinnors och mäns erfarenheter CAROLA ERIKSSON 2006

”män uppmuntras att delta under graviditet och förlossning men blir samtidigt på en mängd olika sätt införstådda med att fastän deras närvaro är önskvärd så är deras känslor inte det om dessa på något sätt skulle kunna uppröra kvinnan, oro, ilska, ledsenhet och rädsla är ovälkommet. Shapiro, 1987

Övergripande syfte Att undersöka, beskriva och belysa vad oro och rädsla inför förlossning kan innebära för kvinnor och för män, med särskilt fokus på stark rädsla

Procedur Våren 1999 besvarade 329 (60 %) svensktalande män som ett år tidigare fått ett friskt barn i Umeå en enkät om oro och rädsla inför förlossning 236 (72 %) män angav egna erfarenheter av oro och rädsla i varierande grad 194 (82 %) män beskrev kortfattat i en öppen fråga innehållet i sin rädsla 40 (17 %) män anmälde intresse av att delta i en öppen intervju 20 män med erfarenhet av stark rädsla intervjuades

Bakgrund Medelåldern var 34 år (22–58) varav 12 % var äldre än 40 år 95 % hade växt upp i Sverige varav 47 % i en stad 35 % hade universitets eller högskoleexamen 45 % hade ett barn 35 % två och de resterande 3-6 barn 42 % hade tidigare erfarenheter av en inducerad, instrumentell eller operativ förlossning 10 % hade mer än 5 år mellan det första och det andra barnet 14 % väntade barn igen vid tiden för enkäten

Experiential factors associated with childbirth-related fear in Swedish women and men – a population based study Eriksson C Westman G Hamberg K Journal of Psychosomatic Obstetric and Gynaecology 2005;26(1):63-72 Att undersöka förekomst och grad av förlossningsrelaterad rädsla samt att identifiera och jämföra personliga och sociala innebörder i förhållande till graden av rädsla

Män

Bakgrund i förhållande till graden av rädsla Män som rapporterade erfarenhet av stark förlossningsrelaterad rädsla var mer ofta äldre än 40 år Hade mer ofta 5 år eller mer mellan det första och det andra barnet Hade mer ofta erfarenhet av planerat kejsarsnitt Väntade mer ofta ett ytterligare barn vid tiden för enkäten

”Innebördsfaktorer” Förklarad variation (n 236) 1. ’Svårigheter att kommunicera om sin rädsla’ 21 % 2. ’Att känna sig utsatt och underlägsen’ 13 % 3. ’Förlossning, en osäker och farlig situation’ 9 % 4. ’Normativa förväntningar om harmoni’ 7 %

Innebörder i förhållande till graden av rädsla Samtliga ”innebördsfaktorer” utom ’Normativa förväntningar om harmoni’ rapporterades i betydligt högre utsträckning av män med erfarenhet av stark rädsla

Contents of childbirth-related fear in Swedish women and men – analysis of an open-ended question Eriksson C Westman G Hamberg K Journal of Midwifery and Women’s health 2006;51(2):112-118 Att beskriva innehållet i förlossningsrelaterad rädsla, samt att undersöka om innehållet skiljer sig i förhållande till graden av rädsla

Rädslans innehåll Barnets liv och hälsa 32 (91) 121 (76) 0.044 Stark Lätt/måttlig P Barnets liv och hälsa 32 (91) 121 (76) 0.044 Kvinnans liv och hälsa 25 (71) 70 (44) 0.003 Förlossningsprocessen 11 (31) 60 (38) 0.483 Egna förmågor och reaktioner 5 (14) 41 (26) 0.148 Kvinnans förmågor och reaktioner 3 (9) 12 (8) 0.735 Personalens kompetens och bemötande 2 (6) 7 (4) 0.666

Men’s experiences of intense fear related to childbirth investigated in a Swedish qualitative study Eriksson C Salander P Hamberg K Journal of Men’s health & Gender 2007; 4(4):409-418 Att utifrån mäns egna berättelser undersöka och belysa vad stark förlossningsrelaterad rädsla inneburit för dem

Intervjupersoner Männen var 28-57 år. De hade växt upp både i stad och på landet och varierade i utbildningsnivå från gymnasie till universitetsexamen Sex hade 1 barn medan de resterande hade 2-4 barn Av dem med fler än ett barn hade sju män tidigare erfarenheter av en medicinskt komplicerad förlossning Alla hade varit med vid sina barns födelse. Vid tiden för intervjun var två av männen inte längre sammanboende med modern till det barn som fötts närmast före studien

Metod En berättande intervjuform valdes utifrån teorier om att berättelser inte bara återspeglar personliga erfarenheter utan också säger en hel del om sociokulturella processer och rådande könsinnebörder Intervjun spelades in på band och inleddes: Berätta vad rädsla inför förlossning inneburit för dig? Under intervjuns gång följdes berättelsen upp med förtydligande och utvidgande frågor som t.ex. hur menar du när du säger? eller hur tänker du då? Intervjuerna skrevs sedan ut ordagrant till text och analyserades med en ansats i Grounded Theory

Teman Dimensioner av rädslan Sätt att hantera rädslan Skäl till att hålla rädslan inom sig själv Motiv till att närvara vid förlossningen

Sätt att hantera rädslan Öka känslan av kontroll över situationen Reducera den direkta känslan av rädsla

Öka känslan av kontroll över situationen Noggranna förberedelser “jag vände bilen varje kväll så att den stod utåt gatan så att vi snabbt skulle komma oss iväg” Restriktioner “jag hade hört att ridning kunde försvåra förlossningen och till slut så la hon ju av men då hade jag tjatat länge” Förespråka ökad medicinsk kontroll ”vi var upp till förlossningen och kollade två gånger innan, och det var jag som insisterade på att vi skulle göra så” ”vi diskuterade ju kejsarsnitt, men det var nog mest jag, min fru var som aldrig inne på det”

Reducera den direkta känslan av rädsla Sysselsätta sig med annat “jag jobbade och tränade mer, springer man en mil så försvinner lite oro” “på slutet gick jag ofta ut och tog en öl, för vad skulle jag göra, jag klättrade ju på väggarna, jag höll ju på att gå åt, Undvika situationer där förlossningen kunde komma på tal ”det kommer ju alltid folk på besök och då ska det ju pratas om vad roligt det ska bli och nu är det inte långt kvar och så, och det där stod jag bara inte ut med då var jag tvungen att gå därifrån” “att sitta hos barnmorskan och prata om allt som kan hända var väl ingen situation som jag längtade till precis, så på slutet följde jag inte med dit så ofta”

Skäl till att hålla rädslan inom sig själv Hänsyn till partnern Ingen mening med att tala om rädslan Sociala konstruktioner av ”manlighet”

Hänsyn till partnern Inte skrämma ”det fanns som ingen anledning att ta upp det med henne, och då kanske få henne att börja känna samma sak” Inte belasta ”man inser ju att kvinnan har nog med sitt eget och då vill man ju inte ta plats med sånt, så att hon då ska börja känna att hon måste ta hand om mig också” Inte göra henne besviken ”jag tror att i den situationen vill hon att jag ska vara stark, och hade jag då sagt att jag var rädd då hade hon nog känt sig väldigt utelämnad”

Ingen mening med att tala om rädslan Inte av intresse för någon ”jag kan inte minnas att jag på mödravården eller i något annat sammanhang heller blivit tillfrågad om jag var rädd” Inte gjort saken bättre ” jag tror inte att det hade hjälpt hur mycket jag än hade pratat om det, det är nog bara att försöka stå ut med den där ångesten att någonting kan hända” Kanske gjort det värre ”man ska nog undvika att söka upp rädslan, att hålla på och prata om sin oro tror jag bara gör att det blir ännu värre”

Sociala konstruktioner av ”manlighet” Inte i mäns natur ”det är helt enkelt inte en killgrej, jag tror inte att det ligger i mäns natur att prata om rädsla” Normer och förväntningar ”det är ju så att man vill ju inte framstå som svag, man måste ju vara kompetent och inte visa att man är rädd” ”som man förväntas du ju vara stark och stödja din kvinna, och att då i det läget börja prata om sin egen rädsla ses nog inte som särskilt passande”

Slutsatser Stark förlossningsrelaterad rädsla förekommer inte bara hos kvinnor utan också hos män Sociala normer och förväntningar på vad som anses passande att känna och uttrycka för män i allmänhet och för blivande fäder i synnerhet gör det ofta svårt att tala om rädslan och be om hjälp Detta ställer inte bara krav på barnmorskor och annan vårdpersonals förmåga att skapa en förtroendefull dialog utan också på förståelse för att blivande fäder kan behöva hjälp och stöd att hantera sin rädsla för att inte äventyra den gravida kvinnans autonomi

”att någon hade förstått och tagit tag i min rädsla hade nog varit bra, inte bara för mig utan för min fru också”