Kommundirektörsföreningen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Väljarnas syn på välfärden Utmaningar, möjligheter, konfliktområden
1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Samhällsekonomi 2.
Tematräff 4 vid distriktsträffen 2012 Micke Melander.
Äldrepolitik Äldreomsorg.
Nordiska kommunala chefsrevisorskonferensen Helsingfors 18 – 21 augusti STADSREVISIONEN SIDAN 1.
Konjunkturer.
Levnadsvillkor och resursfördelning
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
Behovet av en ny skattereform
Arbetsmarknadsdepartementet A&O - temagruppen för arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet 3 februari 2011.
Den ljusnande framtid är vård
Samhällsekonomi Del 1.
Håkan Lindström Överläkare/Susanne Waldau Prioriteringsstrateg: epost: Rättvisa procedurer bakom etiskt försvarbar.
Konkurrensutsättning – vilka möjligheter finns det?
Personal i omsorg och vård för äldre undersköterskor och vårdbiträden Utgör 85 procent av personalen i omsorg och vård för äldre 4,4 procent av.
Får kommunens invånare veta vad de vill veta? Stefan Fölster, Anders Morin, Monica Renstig, Karin Westlin.
ESO seminarium Per Borgs presentation.
Ekonomirapporten. April 2014
Oktoberrapport Oktoberrapport
Resursfördelning
Har vi råd med välfärden
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014.
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Jesper Hansson Slutlig efterfrågeutveckling – nya mönster i konjunturutveklingen? SIMRA 23 maj 2013.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Medicinsk teknik för en bättre livskvalitet och tillväxt Seminarium Björn-Erik Erlandsson
Varför finns Ansvarskommittén?
1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
Lugnet i framtiden ”Lugnetgruppen”: Pelle Granbom, Yvonne Nygårds, Jonny Gahnshag Laila Edholm, Anders Ax, Krister Johansson.
Åland åldras Utmaningar och möjligheter Kenth Häggblom Katarina Fellman 23 november 2012.
Kommunerna och Kontaktcenter Framtida utmaningar Kommer offentlig sektor i framtiden att växa i samma takt som nu ? Vad tyder på motsatsen ? Befolkningens.
Start.
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
BNP-gap, euroområdet Procent av potentiell BNP.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2010 Kerstin Hallsten. Slutsatser Produktionen har börjat öka Tidig återhämtning på arbetsmarknaden Tjänstesektorn viktig i återhämtningen.
Lönebildningen - Oktober Bruttoinvesteringar exkl. bostäder i näringslivet Procent av förädlingsvärdet.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
KONJUNKTURINSTITUTET
BNP i fasta priser.
Vad står vi inför i hälso- och sjukvården? Förändringar på kort och lång sikt.
Hur bör servicen i framtiden se ut för äldre? Aija Ström, Chef för social- och hälsovårdsenheten1.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
1 När politiken kom till köksbordet LO-seminarium 7 mars.
BNP i Sverige Procentuell förändring, fasta priser.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Välfärdens långsiktiga finansiering Annika Wallenskog – SKL.
Seniorer är en tillgång för kommunerna – även ekonomiskt Konferens om äldreomsorgen Tomelilla den 23 november Björn Sundström
Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga finanserna Konjunkturinstitutets årliga oberoende utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Behövs tillväxt? 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Några trender i välfärden Invånare har ökade och nya krav på välfärden Ökad (ungdoms-)urbanisering Ökad polarisering (levnadsförutsättningar)
Jämtland Härjedalen Analysgruppens presentation

Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla tabeller
Den demografiska utmaningen
Ekonomirapporten, maj 2019 Alla tabeller
UND1X utvecklingen i förhållande till föregående prognos Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Presentationens avskrift:

Kommundirektörsföreningen 2010-10-01

Finansiering Tillhandahållande Behovsbedömning Vilka behov skall tillgodoses och hur skall det ske? Finansiering Vem skall betala och hur skall det ske? Tillhandahållande Vem skall producera/ förvalta och hur skall det ske?

Började medborgarna värdera offentlig konsumtion lägre på 1980-talet? Genomsnittlig årlig procentuell förändring per capita

Knappast. Det var påfyllningen av nya skattepengar som upphörde under 1980-talet? Skatteinkomsternas andel av BNP Procent 10 20 30 40 50 60 1900 1920 1940 1960 1980 2000 År Källa: Skatteverket, Skattebetalarna och SCB från år 1993

Antal invånare 85 år och äldre +67 % Källa: SCB

Finansieringsproblemets tre komponenter Den ökande efterfrågan Demografin Standardutveckling De begränsade möjligheterna att finansiera via skatter De begränsade möjligheterna att effektivisera

Ett ansenligt finansieringsgap på sikt Kostnader och finansiering Finansieringsgap Medborgarnas efterfrågan Oförändrad politik 2010 2020 2030 Tid

Felaktiga föreställningar om framtiden Det har gått bra hittills Vi måste arbeta ett par år längre Vi blir friskare Vi behöver inte högre standard. Vi kan enkelt gå tillbaka till högre skatteuttag

Skattekvotens utveckling 2000-2011 47,4 år 2030 De sista årens värde är preliminära eller utgör prognos Markerar Långtidsutredningens prognos till 2030

Felaktiga föreställningar om framtiden Det har gått bra hittills Det handlar om att vi måste arbeta ett par år längre Vi blir friskare Vi behöver inte högre standard. Vi kan enkelt gå tillbaka till högre skatteuttag

Pröva olika möjligheter till ökade skatteinkomster Kostnader och finansiering Finansieringsgap Medborgarnas efterfrågan Ökade skatteinkomster Oförändrad politik 2010 2020 2030 Tid

Kostnader och finansiering Medborgarnas efterfrågan Betydande möjligheter till ökad effektivitet och kunskap om hur den kan nås Kostnader och finansiering Finansieringsgap Medborgarnas efterfrågan Ökad effektivitet Ökade skatteinkomster Oförändrad politik 2010 2020 2030 Tid

Har vi råd med ökad effektivitet? Förbättringens värde Kostnad Förbättring vars värde överstiger kostnaden Oförändrat resultat till lägre kostnad Värdeförändring Kostnadsförändring

Ökad effektivitet krävs om finansieringsgapet ska reduceras Kostnader och finansiering Finansieringsgap Efterfrågat resultat Efterfrågat resultat Resurser Effektivitet = Resurser 2010 2020 2030 Tid

Kostnader och finansiering Medborgarnas efterfrågan Vård och omsorg måste prioriteras högt inom den offentliga utgiftsramen Kostnader och finansiering Finansieringsgap Medborgarnas efterfrågan Prioritering av vård o omsorg Ökad effektivitet Ökade skatteinkomster Oförändrad politik 2010 2020 2030 Tid

Vilka behov skall tillgodoses offentligt? Den kostsamma liv- räddande medicinen Behandling av ”var- dagskrämpor” Sjukvård Den komplicerade nödvändiga operationen Behandling utöver det medicinskt nödvändiga Äldreomsorg Vård av svårt alzheimersjuka Hushållsnära tjänster Utbildning Grundläggande skolutbildning Högre utbildning

Privat och offentligt finansierad vård – gräddfilsproblematiken Privat vård avlastar offentlig vård Håll isär-filosofin Offentligt finansierad vård Privat vård Offentligt finansierad vård Privat vård

Gräddfilsproblematiken om 20 år Håll isär-filosofin Den offentliga vården Privat vård Privat vård avlastar offentlig vård Om 20 år? Offentligt finansierad vård Privat vård

Gräddfilsproblematiken om 20 år Håll isär-filosofin Privat vård avlastar Offentligt finansierad vård Privat vård Offentligt finansierad vård Privat vård Om 20 år? Om 20 år? Privat vård Offentligt finansierad vård Offentligt finansierad vård Privat vård

Offentligt finansierad vård den tunga basen privat vård komplement Offentlig vård Privat vård

Privat finansiering på skalans högra sida Sjukvård Äldreomsorg Utbildning Privat finansiering både tillåts och uppmuntras. Inget offentligt åtagande. Privat finansiering ska inte behövas.

Det offentliga åtagandet ska vara tydligt, förutsägbart och begripligt… … och utformas genom tydliga politiska beslut, som styr den löpande tillämpningen. … och vara kopplat till nödvändiga finansiella resurser. … och vara någorlunda enhetligt i olika delar av landet Medborgarnas strävan att själva ta ansvar för åtgärder som faller utanför det offentliga åtagandet ska underlättas.

Alla vägar måste prövas när det växande finansieringsgapet ska slutas Kostnader och finansiering Finansieringsgap Medborgarnas efterfrågan Medborgarnas egna ansvar Prioritering av vård o omsorg Ökad effektivitet Ökade skatteinkomster Oförändrad politik 2010 2020 2030 Tid