EDA Digital och Datorteknik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Novus Allmänheten om regional identitet i Dalarna (Del B)
Advertisements

EDA 480 – Maskinorienterad Programmering
Kontakter och leverantörer Burseryd Parkett
En Dag i Ramadan Ramadan
•Varför? •När? Resan •Vad ska vi göra? •Vart bor vi? •Nöjen? 13:45- 14:55 Stockholm- Köpenhamn 15:40- 18:10 Köpenhamn- Chicago 20:05- 23:05 Chicago-
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
Felaktig/Missvisande uppgift i marknadsföring : :6 Marknadsföring utan delägares uppdrag :8 Marknadsföring utan skriftligt.
Romersk skulptur Exempel Förutsättningar Kännetecken
Allvarligt skadade i vägtrafiken. 2Utkast Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet ≥1 %) trafikanter fördelat på färdsätt Flest skadas.
Tillämpning av bolagsstyrningskoden vid årsstämmor 2005 och 2006.
EDA Digital och Datorteknik
Resultat från SWEA Framtidsenkät December Januari 2009 REGION ANALYS: MAME Korta version 13 april 2009 Kontakt med enkätgruppen:
Resultat från SWEA Framtidsenkät December Januari 2009 REGION ANALYS: Okänd Korta version 13 april 2009 Kontakt med enkätgruppen:
Resultat från SWEA Framtidsenkät December Januari 2009 REGIONANALYS / KORTARE VERSION: Svenska avdelningar 9 april 2009 Kontakt med enkätgruppen:
EDA Digital och Datorteknik
EDA Digital och Datorteknik
1 Hårddiskar och Disketter Boot sektorn på en diskett eller startsektorn på en partition (se s. 770)
Elkraft 7.5 hp distans: Kap. 3 Likströmsmotorn 3:1
IS1500 Datorteknik och komponenter
Styrteknik 7.5 hp distans: Programmering med IEC PLC1B:1
Träd och tillämpningar Data Structures & Problem Solving using Java -- Kapitel 19, 12.
Stora additionstabellen
Växjö 15 april -04Språk & logik: Reguljära uttryck1 DAB760: Språk och logik 15/4: Finita automater och 13-15reguljära uttryck Leif Grönqvist
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
V E R S I O N N R 2. 0 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
V ersion Dialogseminarium – Patientens väg i vården Välkommen!
Enkätresultat för Fritidshem Föräldrar 2014 Skola - Hällby skola.
INFÖR NATIONELLA PROVET
Från binära till hexadecimala
15 x 25 meter. Skriv banenavn Skriv designet af Skriv dato MÅL sväng vänster 6 sväng höger 5 runt 7 Vänster runt hund höger runt.
EDA Digital och Datorteknik
Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1
Bild 1 Hur använder vi KursInfo idag? Högskolan i Skövde.
Beräkna en ekvation (metod 1)
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
EDA Digital och Datorteknik
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever ( per klass)
1 Joomla © 2009 Stefan Andersson 1. 2 MÅL 2 3 Begrepp Aktör: en användare som interagerar med webbplatsen. I diagrammet till höger finns två aktörer:
Enkätresultat för Fritidshem Elever 2014 Skola:Fritidselever, Gillberga skola.
ARITMETIK – OM TAL.
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015 Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015.
Digital och Datorteknik – EDA / Mikroprogrammering EDA Digital och Datorteknik 2009/2010 Mikroprogrammering Arbetsboken, avsnitt 28.
Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden PLC2C:1
1 Anneli Juhlin FP
Styrteknik 7.5 hp distans: PLC-Program, kaffe-automat PLC7B:1
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
Täckningsgrad Dec 2014 – jan 2014 Täckningsgrad Dec 2014 – jan 2014.
Här är ditt liv, Bertil! 15/
Digitalteknik 7.5 hp distans:10.1 D/A-omvandlare 10.1
Ingenjörsmetodik IT & ME 2008
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
William Sandqvist Binärkod och Graykod 7 Bitars Kodskiva för avkodning av vridningsvinkel. Skivans vridnings-vinkel finns tryckt som binära.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Föreläsning 12 Sökning och Sökträd.
Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45 Adderare Addition av två tal innebär att samma förfarande upprepas för varje position i talet. För varje.
BVForum - en genomgång för revisorer Sören Thuresson.
NÄTVERKSPROTOKOLL Föreläsning
DIGITAL DESIGN INLEDNING Allmänt och kursens hemsidor Analogt och digitalt Booleska variabler Binära tal Positiv och negativ logik (Aktiv hög och låg logik)
William Sandqvist IS1500 Datorteknik William Sandqvist
Styrteknik: Boolesk algebra D1:1
1 Jan Lundström OV’s Hemsida Utbildning Ledare. 2 Jan Lundström OV’s Hemsida Standard Lagrum.
Träd -Allmänt om träd -Binärt träd -Filkomprimering med Huffman träd
När infaller Julafton och hur ofta?
William Sandqvist Binärkod och Graykod 7 Bitars Kodskiva för avkodning av vridningsvinkel. Skivans vridnings-vinkel finns tryckt som binära.
Kombinatoriska byggblock
Kombinatoriska byggblock
Kombinatoriska byggblock
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Presentationens avskrift:

EDA 451 - Digital och Datorteknik 2008/09 Dagens föreläsning: ”Kombinatoriska nät”, läroboken kapitel 4 Ur innehållet: Kodomvandlare ”Don’t care” vid minimering Väljare (Multiplexer) Fördelare (Demultiplexer) Skiftoperationer Adderare Kombinatoriska nät

Kombinatoriska nät f0(x0,x1,x2,...,xm) f1(x0,x1,x2,...,xm) fn(x0,x1,x2,...,xm) x0 x1 x2 x3 x4 xm Ett kombinatoriskt nät har fixt antal ingångar (m-1) och fixt antal utgångar (n-1). Varje utgång har i varje ögonblick det värde som entydigt bestäms av insignalerna. Vi introducerar komponenter som byggblock i datorn. Arbetsboken ger dig tillfälle att studera de viktigaste komponenterna i detalj. Kombinatoriska nät

Kodomvandlare - ”1 av 2 avkodare” Insignal Utsignaler Funktionstabell Realisering Dec. b0 u0 u1 1 Kombinatoriska nät

Kodomvandlare - ”1 av 4 avkodare” Insignaler Utsignaler Realisering Funktionstabell Dec. b1 b0 u0 u1 u2 u3 1 2 3 Kombinatoriska nät

Kodomvandlare - ”1 av 8 avkodare” Insignaler Utsignaler Funktionstabell Dec. b2 b1 b0 u0 u1 u2 u3 u4 u5 u6 u7 1 2 3 4 5 6 7 Kombinatoriska nät

Realisering ”1 av 8 avkodare” & b0 b1 b2 u0 u1 u2 u3 u4 u5 u6 u7 Kombinatoriska nät

”Sju-sifferindikator (Sju-segmentindikator)” Siffran 0 Siffran 1 Siffran 2 Siffran 3 Siffran 4 Aktiva segment: a,b,c,e,f,g Aktiva segment: c,f Aktiva segment: a,b,d,f,g Aktiva segment: a,c,d,f,g Aktiva segment: c,d,e,f Siffran 5 Siffran 6 Siffran 7 Siffran 8 Siffran 9 Aktiva segment: a,c,d,e,g Aktiva segment: a,b,c,d,e,g Aktiva segment: c,f,g Aktiva segment: a,b,c,d,e,f,g Aktiva segment: c,d,e,f,g g d f e c b a Kombinatoriska nät

Kodomvandlare: ”NBCD till Sjusegment” Dec. x3 x2 x1 x0 a b c d e f g 1 2 3 4 5 6 7 8 9  - a(x0,x1,x2,x3) b(x0,x1,x2,x3) x0 c(x0,x1,x2,x3) x1 d(x0,x1,x2,x3) x2 e(x0,x1,x2,x3) x3 f(x0,x1,x2,x3) g(x0,x1,x2,x3) Kombinatoriska nät

Kodomvandlare – ”NBCD till Graykod” x3 x2 x1 x0 g3 g2 g1 g0 1 ? NBCD Gray x3 x2 x1 x0 g3 g2 g1 g0 1 - - 1 00 01 11 10 x3x2 g3 x1x0 1 - 00 01 11 10 x3x2 g2 x1x0 1 - 00 01 11 10 x3x2 g1 x1x0 1 - 00 01 11 10 x3x2 g0 x1x0 ”Don’t care” Viktigt för Arbetsbok, kap. 4 Kombinatoriska nät

- 1 00 01 11 10 x3x2 g3 x1x0 1 - 00 01 11 10 x3x2 g1 x1x0 1 - 00 01 11 10 x3x2 g2 x1x0 1 - 00 01 11 10 x3x2 g0 x1x0 Kombinatoriska nät

Väljare (Multiplexer) Se Arbetsbok, kap. 8 Realisering... m1 m0 u 00 01 11 10 s 1 Dec. s u m0 1 m1 s m1 m0 u 1 1 av 2 väljare Kombinatoriska nät

1 Av 4 Väljare Dec. s1 s0 u m0 1 m1 2 m2 3 m3 Kombinatoriska nät

Realisering med väljare 1 2 3 s0 s1 Lärobokens exempel 4.9 Realisera funktionen: f(x,y,z) = x’y’z+xy’z’+xy med hjälp av en ”1 av 4 väljare”. Fri variabel väljare Lösning: (m.h.a ”Shannon’s expansionteorem”..) En variabel är ”fri” de övriga utgör ”väljare” Skriv f på disjunktiv normal form. Skriv uttrycket på formen ’ ( f(x - ) ) +  ( f(x - ) ) dvs. bryt ut den fria variabeln och samla koefficienter för grund och invers Inspektera uttrycket och fastslå signaler för väljarens olika ingångar. Vi illustrerar nu detta... Kombinatoriska nät

0 → x’y’→ z 1 → x’y (finns ej)→ 0 2 → xy’→ z’ 3 → xy→ (z’+z)=1 f(x,y,z) = x’y’z+xy’z’+xy = = x’y’z+xy’z’+xy (z+z’) = x’y’z+xy’z’+xyz+xyz’ Fall 1: xy är väljare, z är ”fri” f = z’(xy’+xy) + z (x’y’+xy) 2 3 0 3 Vi identifierar koefficienter för samtliga väljarkombinationer xy. 1 2 3 s0 s1 z 0 → x’y’→ z 1 → x’y (finns ej)→ 0 2 → xy’→ z’ 3 → xy→ (z’+z)=1 z’ 1 x y Kombinatoriska nät

0 → x’z’ (finns ej)→ 0 1 → x’z → y’ 2 → xz’→ (y’+y)=1 3 → xz→ y Fall 2: xy är väljare, y är ”fri” f = y’(x’z+xz’) + y (xz’+xz) 1 2 2 3 1 2 3 s0 s1 y’ 0 → x’z’ (finns ej)→ 0 1 → x’z → y’ 2 → xz’→ (y’+y)=1 3 → xz→ y 1 y x z Fall 3: yz är väljare, x är ”fri” f = x’(y’z) + x (y’z’+yz+yz’) 1 0 3 2 1 2 3 s0 s1 x x’ 0 → y’z’→ x 1 → y’z → x’ 2 → yz’→ x 3 → xz→ x x x y z Kombinatoriska nät

Lärobokens exempel 4.9 igen Realisera funktionen: f(x,y,z) = x’y’z+xy’z’+xy med hjälp av en ”1 av 2 väljare”. Lösning: Vi utnyttjar på nytt expansionsteoremet men denna gång används den utbrytna variabeln för väljarfunktionen. Vi nöjer oss här med att visa ett fall där vi använder z som väljare. f = z’(xy’+xy) + z (x’y’+xy) (xy’+xy)= x 1 z f (x’y’+xy)=(xy)’ Kombinatoriska nät

Fördelare (Demultiplexer) Dec. s1 s0 u0 u1 u2 u3 m 1 2 3 Dec. s u0 u1 m 1 Kombinatoriska nät

”Multiplex” en-tråds buss Källa, multiplexer Destination, demultiplexer Dvs. 8 signaler kan överföras med hjälp av fyra ledningar... Kombinatoriska nät

Skiftoperationer Kan vara höger- eller vänster- skift.... SI; Shift In x0 x1 x2 x3 x4 x5 x6 x7 SI x0 x7 SO SO x0 x7 SI u0 u1 u2 u3 u4 u5 u6 u7 SO x0 x1 x2 x3 x4 x5 x6 x7 SI u0 u1 u2 u3 u4 u5 u6 u7 SO x7 SI x0 x1 x2 x3 x4 x5 x6 SI; Shift In SO; Shift Out Kombinatoriska nät

Exempel: Kombinatoriskt nät för höger-/vänster skift Vi vill konstruera ett logiknät som klarar såväl höger- som vänsterskift av ett 8-bitars ord (X), resultatet är ett nytt 8-bitars ord (U) och en utskiftad bit SO. Den inskiftade biten kallas SI och styrsignalen d används för att ange skiftriktning. d u7 u6 u5 u4 u3 u2 u1 u0 SO SI x7 x6 x5 x4 x3 x2 x1 x0 1 Realisering... x6 1 d SI u7 x5 x7 u6 x4 u5 x3 u4 x2 u3 x1 u2 x0 u1 u0 SO Kombinatoriska nät

Heladderaren ci+1 ci xi + yi si cn cn-1 cn-2 ... ci c1 xn-1 xn-2 xi x1 Addition av två n-bitars binära tal cn cn-1 cn-2 ... ci c1 xn-1 xn-2 xi x1 x0 + yn-1 yn-2 yi y1 y0 sn-1 sn-2 si s1 s0 ci+1 ci xi + yi si Betrakta addition av bitar med index i: Kombinatoriska nät

S = X + Y ci+1 ci xi + yi si Ett kombinatoriskt nät för addition av en bit har alltså tre insignaler (ci, xi och yi) och två utsignaler (si och ci+1), nätet kallas allmänt för heladderare (HA). Kombinatoriska nät

ci+1 ci xi + yi si xi yi ci si ci+1 1 Med hjälp av räknelagarna ställer vi upp en funktionstabell för utsignalerna si och ci+1: 1 xi yi ci si ci+1 1 1 1 1 1 1 1 Kombinatoriska nät

Vi bestämmer nu funktionerna si och ci+1 med hjälp av Karnaughdiagram xi yi si 00 01 11 10 ci 1 xi yi ci si ci+1 1 xi yi ci+1 00 01 11 10 ci 1 Kombinatoriska nät

Uttrycket för ci+1: G, “Generate” P, “Propagate” Fallet xi=yi=ci=1 domineras av G, varför det också gäller att Kombinatoriska nät

ci+1 ci xi + yi si Kombinatoriska nät

4-bitars adderare 8-bitars adderare Kombinatoriska nät

4-bitars adderare/subtraherare Då SUB=1 blir Q=Y2k och C blir ”Borrow” Kombinatoriska nät