Demokratisering av elektorala autokratier. Disposition  auktoritära regimer: en typologi  egenskaper hos auktoritära regimer  Varför demokratiseras.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Småbolagens export till tillväxtmarknader
Advertisements

Demokrati och diktaturer
Marxism ”Historien om alla hittillsvarande samhällen är en historia om klasskamp.” Det kommunistiska manifestet Ekonomi, materialism. Människan.
En lektion om de mänskliga rättigheterna
Liberalism Individer och stater är rationella.
1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Utvecklingstrappa för socialt företagande KAK 1997 Anpassad linje 1998 Projekt Valborg 2000 Kooperativ Valborg 2004 Projekt Valfrid 2007 Luleå.
Lektion 4 Kort om olika typer av statsskick/politiska ideologier.
Att förklara kriser och krig
Aktör / Struktur.
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Auktoritära politiska system
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Mänskliga rättigheter Demokrati och frånvaro av mänskliga rättigheter är en omöjlig kombination.
Diktatur -makten är viktigast
Familjeåterförening varför blev det så här?
Hälsoekonomiska beräkningar ur ett jämlikhetsperspektiv
Regeringens proposition 2009/10:139 Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen Lars Rydberg Sid 1.
Hur organiseras en diktatur
Demokrati vs. diktatur Regelbunda politiska val och fri partibildning
Diktatur Diktatur är motsatsen till demokrati. I en demokrati får folket rösta och vara med att bestämma. Medans i en diktatur är det en ledare eller en.
FN Organisation, utmaningar, problem och nya uppdrag.
för fred, utveckling och mänskliga rättigheter
Vad är en demokrati Formulera kriterier för ett demokratiskt styre
Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti
ETT GOLFSVERIGE I FÖRÄNDRING ANDERS HAMMARSTRÖM. Läget i Golfsverige Mellan 2003 – 2008  Tappat 30% juniormedlemmar  Tapp i alla åldrar upp till 40.
© Diakonia 2 Vad är Diakonia? © Diakonia 3 Diakonia är en kristen biståndsorganisation som tillsammans med lokala partner arbetar för en varaktig förändring.
Barnrättsperspektiv på inflytande och delaktighet med underrubrik: Om barn och unga i fysisk planering – en fråga om social hållbarhet Gabriella Olofsson.
Demokrati, politik och val.
Det internationella systemet – konfliktskapande eller inte?
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Statsskick.
Konflikt teori.
Bilder för lokal utbildning
Geografi Naturresurser, hållbar utveckling och befolkningsfördelning 1.
Stats- och regeringsstrukturer
Den protestantiska etiken
TIMBRO 18 september 2012 TIMBRO Sammanfattning: Economic Freedom of the World Index 2012.
Samhällskunskap 1B, Centralt innehåll
Val- och partisystem, Partier och partisystem
Vem är det som bestämmer?
Hur styrs länder? Samhällskunskap vt 2014.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Makt och Demokrati.
TIMBRO 20 september 2011 TIMBRO Timbro Economic Freedom of the World Index – Sverige.
Specialpedagogiken i matematiken med inslag av appar
Det amerikanska statsskicket
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Välfärd och Ideologier
Demokrati vs. Diktatur.
Uppföljning och utvärdering
Varför krig och inte fred?
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund CAP en gemensam politik i siffror.
Amnesty International Ängelholm/Båstad. Mexiko Inés Fernandez Ortega och Valentina Rosendu Cantú Torterade och våldtagna av militärer 2002 Problem: i.
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Del 2: revolutionens följder
KOMMUNINVEST Kommuninvest i Sverige AB  Erbjuder krediter/lån och finansiell rådgivning till kommuner, landsting, regioner samt dotterbolag till dessa.
Demokrati, politik och val. Demokrati = folkstyre För att ett land ska kunna kallas demokratiskt måste det ha: 1.Återkommande fria val. Folket ska fritt.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Förändringar i världsekonomin.
Kina Syftet med den här presentationen är att ni ska få en bild av diktaturen kina Vi kommer bland annat att besvara följande frågor: Hur styrs kina? Vilka.
Olika styrelsesätt Direkt demokrati – Alla får vara med och bestämma genom folkomröstningar ex Schweiz Representativ demokrati – folkvalda politiker.
Internationella relationer
Vem är det som bestämmer?
Politiskt deltagande: sammanfattning
Politiskt deltagande: Introduktion
LPP i Geografi ht Varför läser vi Vad skall vi gå igenom?
Hur styrs länder? Samhällskunskap vt 2014.
Demokrati och diktatur
Presentationens avskrift:

Demokratisering av elektorala autokratier

Disposition  auktoritära regimer: en typologi  egenskaper hos auktoritära regimer  Varför demokratiseras elektorala diktaturer?

Principer för maktkonsolidering  Arvsrätt = monarkier Exempel: Saudiarabien  Vapenmakt = militärdiktaturer Exempel: Burma/Myanmar  Val = icke-partiregimer (ex. Maldiverna före 2005) = enpartiregimer (ex. Kina) = elektorala autokratier (ex. Ryssland) = demokratier (ex. Mexiko) Bild 3

Gränsdragningsproblem  Hur skilja elektorala diktaturer från demokratier?  Hur skilja ”dominerade” (ex. Tanzania) från ”kompetitiva” (ex. Zimbabwe) elektorala diktaturer?

Hybridformer Källa: Hadenius & Teorell (2006, 11).  Enpartisystem  Militärdiktaturer  Elektorala autokratier  Monarkier  Icke-partisystem

Utbredning över tid Bild 6 Källa: Hadenius & Teorell (2007, 149), men med informationen uppdaterad till Monarkier Enpartisystem Militärdiktaturer Elektorala diktaturer Demokratier

Grad av repression Bild 7 Källa: Teorell & Hadenius (2007), med data om genomsnittlig grad av repression från 1 till 5, baserad på Gibney och Daltons (1996) information samlad från Amnesty International ”The Political Terror Scale”

Grad av ”personalisering” Bild 8 Ledaren för exekutivens antal år vid makten Källa: Teorell & Hadenius (2007), med data om ledare för exekutiven för perioden reviderade från Banks (2002).

Medellivslängd Bild 9 Antal år Källa: Teorell & Hadenius (2007), med data om regimtypernas medellivslängd från

Grad av demokratisering Bild 10 Årlig förändring i grad av demokrati Källa: Teorell & Hadenius (2007), med data om genomsnittlig förändring i grad av demokrati på en skala från 0 till 10 under perioden från Freedom House & Polity..

Varför demokratiseras elektorala diktaturer?  Flerpartival i diktaturer = ett spel på två nivåer: –På den elektorala arenan: handlar främst om fördelning av materiella nyttigheter –Om reglerna som styr den elektorala arenan (regimnivån): handlar främst om valsystemet & systemet för valorganisation och valövervakning (”electoral governance”)  Regimpartiet strävar efter ojämlika resurser och orättvisa regler, oppositionen mot motsatsen  Utfallet = instabil jämvikt

Varför demokratiseras elektorala diktaturer?  men: Två nyckelmekanismer bakom demokratisering –intern splittring av regimeliten –enad opposition  Elektorala autokratier gynnar uppkomsten av båda!  Självförstärkande mekanismer  Särskilt under gynnsamma omständigheter: –ekonomiska kriser –fredlig mobilisering mot regimen –internationella påtryckningar