Mitt arbete om förändringar Av Frida E och Isabella.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Det första du bör göra är att rita horisonten
Advertisements

Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Bildspel om våra fjärilslarver
Syror och baser Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad det här, hur allt funkar och vad för olika syror och baser det finns mm.
Lee Esselström 2002 Min egen julkalender - stickade sockor på rad
Atomer och kemiska reaktioner
Sorteringslek i skogen
Kemi.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Mitt arbete om förändringar av Elias och Elliott.
De tre aggregationsformerna
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Nu har våren kommit till Pollux
Slöjd Presentation! Av: Malte Bergman.
Mitt arbete om förändringar av Markus och Vilgot
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
VALLE VATTENDROPPE AV: MADELEINE SUNDQVIST.
Mitt påsklov Mitt påsk lov. På mitt påsk lov så har min morbror bjudit några i släkten till en brasa och han hade samlat in massa skräp och träd och sånt.
Den magiska tråden. Jag har gjort en höst halsduk. Den skulle vara varannan varm färg och varannan kall färg. Jag har bytt färg flera gånger.
Vattnets kretslopp.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Dagens upplägg Kemiförsök
Kemi.
Varför nio träbitar? Barnens funderingar - Jag ska tänka - Tavlan (whiteboard) Tror ni den fastnar där, undrar Annika. Annika provar och den trillar ner.
Fotosyntesen Hur fungerar den?.
Vi värmer våra pulver.
Värme och väder del 1.
Så här ser brännaren ut.
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
De fyra elementen.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Mitt arbete om förändringar av Pontus och Matilda
Materia "allt som har både massa och volym"
Mitt arbete om förändringar av Klara och Natalie.
Grupparbete kuddfodral – sociala medier
Arbetsgång 16/1 Gör uppgiften: ”Samma motiv på grundfärgerna”
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Fysikaliska förändringar och Kemiska förändringar
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
KEMI Vad är det egentligen?.
Ämnen och vatten.
Mitt arbete om förändringar av Ida och Alicia
Ljus I den här genomgången: Ljusets egenskaper Reflektion Färger
Varma och kalla färger What's Hot, What's Not.
Kemi finns överallt runtomkring oss.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Teknik på Ä L G E N S Förskola 2010.
Att skriva en beskrivande- och instruerande text
Jordytan förändras.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Salter och metalloxider Kap 5
Jordens, djurens och människans utveckling
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
På den här bilden, marken (vattnet) stannar där linjen är
Syns inte men finns ändå
Blandningar och lösningar
Luft och Vatten.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Vår jord Geografi åk 4.
Uppdrag 8 Testa med rödkålssaft
Separation av ämnen Sedimentering och dekantering Filtrering
Kemi – första terminen.
Presentationens avskrift:

Mitt arbete om förändringar Av Frida E och Isabella

Uppdrag 1 Vi undersökte en tablett och ett glas med vatten. Tabletten var vit, len, platt, hård och rund. Den luktade ingenting. Vattnet var genomskinligt, blött och rinnigt. Det var luktlöst. När vi la tabletten i vatten började det bubbla i vattnet. Tabletten löstes upp.

Uppdrag 2 Vi skulle smälta en isbit på kortast tid. Det tog ungefär 4 minuter. Vi la isbiten under armhålan, vi satt på den och vi la den på elementet.

Uppdrag 3 Vatten har tre tillstånd: fast – flytande – gas Fast: molekylerna vibrerar lite och håller ihop. Flytande: molekylerna rör sig snabbt och hoppar runt. Gas: molekylerna rör sig så snabbt att de hoppar iväg(som när du poppar popcorn i kastrull utan lock ).

Vattnets kretslopp

Uppdrag 4 Vi undersökte hur grus ser ut. Vi studerade några gruskorn på ett svart papper och tittade med förstoringsglas. Kornen hade olika färger, var hårda och hade olika former. De var luktfria Sedan undersökte vi saltkorn på samma sätt. De var fyrkantiga, vita och lite genomskinliga. Det luktade ingentign. Kornen hade olika storlek.

Vi hällde saltet i bägaren med gruskorn och rörde om. Då sjönk saltet ned mot botten. Gruskornen hamnade överst. Går det att separera saltet från gruset igen? Vi satte ett nät över bägaren. När vi höll bägaren upp och ned rann saltkornen ut och gruskornen var kvar i bägaren. Vi har separerat vår blandning!

Uppdrag 5 Försvinner något? Vi undersökte tre fasta ämnen. Grus: det har olika färg(vitt, orange, grått och brun). Det är hårt. Några korn är sträva och några är lena. De är i olika storlek. Några är kantiga och några är runda. Gruset är luktfritt. Papper: Det är gråvitt. Det är mjukt och lite strävt. Alla bitar är platta. Pappret är luktfritt. Salt: Det är vitt. Kornen är hårda och sträva. Det är kantiga. Saltet är luktfritt.

Grus och vatten Före omrörning Gruset är på botten. Efter omrörning Gruset ligger fortfarande på botten och vattnet har blivit smutsigare.

Papper och vatten Före omrörning Först flöt pappret sedan sjönk det sakta. Det har lagt sig överallt i bägaren. Efter omrörning Pappret löstes upp sig lite och är överallt i bägaren.

Salt och vatten Förre omrörning Saltet lägger sig på botten. Efter omrörning Saltet har lösts upp i vattnet

Uppdrag 6 Vi tog blandningarna från förra uppdraget och hällde dem i ett filter. Vi kunde separera gruset och pappret men inte saltet. Blandning: de ämnen som blandades går att se och de förändrades inte. Lösning: ämnen blandas, de enskilda delarna går inte att se och ämnena förändras inte.

Uppdrag 7 vilken sockerform viner? Vi studerade sockerbiten. den är hård och fyrkantig. Den känns skrovlig. Den är vit. Vi studerade strösockret. Det är små korn. Kornen är fyrkantiga och vita. Förutsägelse: Om vi blandar båda sockerformerna i vatten tror vi att strösockret löser sig snabbast.

Sammanfattning: när vi bladade båda sockerformerna med vatten upptäckte vi att strösockset löste sig snabbast. Det beror på att de kornen var isär från början. I sockerbiten satt de ihop.

Uppdrag 8 kromatografi Vi använde en svart och en grön tuschpenna och målande en prick på ett kaffefilter. Sedan droppade vi vatten, en droppe i taget, på pricken. Drog med sig den olika färgerna utåt och vi fick ett fint mönster.

Uppdrag 9 det bubblar och fräser Vi hade två bägare, en med vatten och en med med ättika. Vi hällde bikarbonat (bakpulver) i båda bägarna. I bägare med ättika blev det en reaktion, det började att bubbla och fräsa. När man blandar vissa ämnen inträffar en kemisk reaktion och det bildas ett nytt ämne, en gas. Gasen ser man som bubblor.

Vi tog en tom plastpåse och fyllde den med lite vatten. När vi stoppade i en brustablett blev det en reaktion och en gas bildades. Vi kunde se gasen genom att påsen utvidgades och blev större.

Vad har vi lärt oss? Vi har lärt oss att blanda och att separera. Det finns olika färger i en svart tuschpenna. Man kan separera ämnen genom silning, filtrera och avdunstning. Ämnen som är lösa från början (t.ex. strösocker) löste sig snabbare i vatten än fasta ämnen (t.ex. bitsocker). Blandar man bikarbonat och ättika blir det en reaktion och det bildas en gas.

Det roligaste var… Vi tycker att när vi droppade en vattendroppe på en svart prick, då blev det olika färger t.ex. blå, orange och lila!