H LINDQUIST Instruktörsutbildningen LRF AKUT OMHÄNDERTAGANDE H LINDQUIST Instruktörsutbildningen LRF
SKADOR I SVERIGE Fjärde vanligaste orsak till död 4000-5000 olyckfall per år Äldre i hemmiljö är en stor grupp Ca 300trafik offer per år 1100 dödsfall i självmord 100-200 mord per år i Sverige 500 st oklara fall
STATISTIK MSB
Andel olycka efter arena
DÖDSFALL
Internationell statistik 1 Trafik 2 Självmord/självskada 3 Våld/mord 4 Drunkning 5 Förgiftningar 6 Krig 7 Fall 8 Bränder
NÄR AVLIDER PERSONER
AKUTBEHANDLINGS KEDJAN OLYCKA OLYCKA MEDMÄNNISKA RÄDDNINGTJÄNST AMBULANS SJUKVÅRDGRUPP
Olyckor kostar - samhällskostnader Fallolyckor 22 miljarder Vägtrafikolyckor 20 miljarder Bränder 6 miljarder Drunkning 1 miljard Andra olyckor 10 miljarder Totalt 59 miljarder/år
LRF STATISTIK? Sammanställt Kompendie 2011
LRF Statistik mellan brancher
AKUT OMHÄNDERTAGANDE The fate of wounded rests in the hands of the one who applies the first dressing NICHOLAS SENN MD 1844-1908 American Surgeon
BEDÖM OLYCKAN Vad har egentligen hänt? Vilka krafter har utlösts Traumakinematik? Skador Hur många är inblandade? Risker, lukt syn hörsel?
LIVSHOTANDE LÄGE Garantera säkerheten för den som ingriper och skadade Hotande situationer kan inkludera: Brand – Trafik Elektriska ledningar – Vapen Farliga ämnen – Förhållanden i Blod och kroppsvätskor omgivningen
SÄKER ARBETSPLATS Handskar Ögonskydd Munskydd Kläder Olämpligt handhavande/bortskaffande av nedsmittade vassa och andra föremål
HANDLÄGGNING Livsfarligt läge Airway/cervical spine = Luftväg/halsrygg Breathing = ventilation Andning/ventilation Circulation = Cirkulation Disability = Neurologi/Medvetande Expose/Environment = Exponera/skydda
A- FRI LUFTVÄG SKAPA FRI LUFTVÄG HALS NACKE KONTROLL
B-BREATHING ANDNING KONTROLLERA ANDNING SE LYSSNA KÄNN
ANDNINGSORGAN Fysiologi-Hur funkar det ? Syrgasutbytet ! Syrgashalt i luft Frekvens Vux/barn
ANATOMI LUFTRÖRET STORA KROPPSPULS ÅDERN LUNGSÄCK HJÄRTA HJÄRTA DIAFRAGMA 21
PLACERING AV SKADAD STABILT SIDOLÄGE RYGGLÄGES PLACERING SITTANDE FÖRFLYTTNING AV SKADAD NACKSKADADE
C-CIKULATION Bedöm och kontrollera/åtgärda yttre blödning Bedöm genomblödning: Puls Hud - frekvens - färg - kvalitet - temperatur - regelbundenhet - fuktighet - lokalisation - kapillär återfyllnadstid
D- MEDVETANDE MEDVETANDE KONTROLL -FULLT VAKEN -SLÖ MEN SVARAR PÅ TILLTAL -MEDVETSLÖS REAGERAR SMÄRTA -MEDVETSLÖS REAGERAR EJ SMÄRTA -PUPILLER
E-EXPOSURE SKYDDA UNDERSÖK DEN SKADADE KONTROLLERA TIDIGARE SJUKDOMAR MEDICINERING ALLERGIER SENAST INTAGNA MÅLTIDEN
KRITISK SKADAD PERSON Ofri eller hotad luftväg Försämrad andning Blödning Chock Onormala neurologiska fynd De flesta penetrerande skador Amputation eller ”nästan”-amputation Trauma kombinerat med andra komplicerande sjukdomar
BRÖSTKORGSSKADOR
ANATOMI LUFTRÖRET STORA KROPPSPULS ÅDERN LUNGSÄCK HJÄRTA HJÄRTA DIAFRAGMA
BRÖSTKORGSSKADOR De skademekanismer som orsakar Bröstkorgsskador kan indelas i två kategorier: Trubbigt våld Penetrerande våld
Bröstkorgsskador Revbensfraktur Punkterad lungsäck- Pneumothorax Blödning i lungsäck- Hemothorax Instabil bröstkorg- Flail chest Lung kontusion
Undersökning-Behandling Fri luftväg Andning frekvens ,djup, likvärdigt Smärta? Sätt personen upp! O2 behandling Hjälp till med andningen Placering i stabilt sidoläge
BUKSKADOR
Bukskador INRE YTTRE
BUKSKADOR-BEHANDLING Stoppa synliga blödningar Förebygg cirkulationssvikt Placera patienten efter skada Dra ej ut kvarsittande detaljer Täck med förband
Ansiktsskador
ANSIKTS SKADOR-BEHANDLING FRI LUFTVÄG BI BEHÅLL FRI LUFTVÄG DRÄNAGELÄGE RENSUGNING AV MUNHÅLA
SKALLSKADOR ANATOMI SKADOR -PRIMÄR -SEKUNDÄR AKUT BEHANDLING
} SKALLEN Periost Ett funktionellt lager Skallen Dura mater Araknoidea Pia mater (fäster direkt mot hjärnytan och ej möjlig att avlägsna) Blodkärl i subaraknoidal- rummet Epiduralrum Subduralrum Subaraknoidalrum
HJÄRNAN
SEKUNDÄRA SKADOR Intrakraniella orsaker Epileptiska anfall Hjärnödem Blödningar Förhöjt intrakraniellt tryck (ICP)
SEKUNDÄR HJÄRNSKADA Systemiska orsaker Hypoxi Förhöjt eller sänkt CO2 Anemi Lågt blodtryck Förhöjt eller för lågt blodsocker
AKUT BEHANDLING FRI LUFTVÄG ANDING BRA ANDING VIKTIGT CIKULATION VIKTIGT – BLT MEDVETANDE KONTROLL PLACERING AV SKADAD IMMOBILISERING
RYGGSKADOR ANATOMI FYSIOLOGI SKADOR BEHANDLING
RYGGSKADOR Så många som 15.000 till 20.000 spinala skador inträffar årligen (USA) Vanligast i åldrarna 16 till 35 år Orsaker: Bilolyckor Fallolyckor Skott- och stickskador Sportskador
ANATOMI SPINALUTSKOTT RYGGKOTSHÅLET (FORAMEN VERTEBRALE) KOTKROPP
ANATOMI Halskotor (7) [cervical] Bröstkotor (12) [thoracal] Ländkotor (5) [lumbar] Korsbenet (5) [sacrum] Svansbenet (4) [coccyx]
FYSIOLOGI Ryggraden innehåller motoriska och sensoriska nervbanor Skador kan resultera i: Svaghet eller förlamning Smärta, domning/stickning eller totalt känselbortfall
BEDÖM OLYCKAN Våldsam kraft mot huvud, hals, bål eller bäcken Plötslig acceleration, deceleration eller sido- riktad kraft mot hals eller bål Alla fallolyckor Utkast eller fall från alla typer av motor- eller manuellt drivna transportredskap Dykincident på grunt vatten
VENTILATIONS PROBLEM Höga halsryggskador - förlust av andnings-förmåga Låga halsryggskador - kvarstående förmåga till andning med diafragma, men förlust av andningsförmåga med interkostal muskulatur
IMMOBILISERING Manuell stabilisering i neutralläge Bedöm neurologisk funktion Applicera halskrage Spänn fast bålen Applicera polstring där detta krävs Spänn fast benen Spänn fast huvudet Upprepa primär undersökning/bedömning av neurologisk funktion
HALSKRAGE Endast stöd: IMMOBILISERAR INTE! Appliceras sedan huvudet återförts till neutral läge; såvida det ej är kontraindicerat Skall vara stel och ha rätt storlek Skall inte hindra öppning av munnen
IMMOBILISERING HALSKRAGE SPINEBOARD SCOOPBÅR VACCUMMADRASS KEDVÄST