Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Medicinsk grund Första hjälpen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Medicinsk grund Första hjälpen."— Presentationens avskrift:

1 Medicinsk grund Första hjälpen

2 Du kan rädda andras liv Livräddande första hjälp används vid olyckor och akuta sjukdomstillstånd, till exempel medvetslöshet på grund av stroke, hjärtstillestånd, förgiftningar, kramper och diabetes/insulinkoma

3 112 LARMNUMRET 112 ÄR ALLMÄNEUROPEISKT
Ett nödsamtal är avgiftsfritt och det behövs inget riktnummer. Innan du slår larm måste du ta reda på följande... Vad har hänt och var är du? Är det fråga om en olycka eller en sjukdomsattack? Är människor i fara? Är patienten vid medvetande eller går han att få liv i?

4 Första hjälpen När du träffar en tillsynes livlös person måste du ta reda på hur allvarligt tillståndet är. Det gör du genom tre undersökningar: KONTROLLERA medvetande andning puls. Första hjälpen är samlingsnamnet för de livräddande insatser du gör på en olycksplats eller då någon blir plötsligt sjuk. Syftet med första hjälpen är att, i väntan på att ambulansen kommer, kunna upprätthålla livsfunktionerna, att hjälpa till med det som den skadade inte klarar själv t ex att skapa fri luftväg och stoppa blödning.

5 Första hjälpen - LABC Det är de första 5 minuterna efter en olycka som avgör hur stora chanser den skadade har att överleva. LABC står för Livsfarligt läge, Andning, Blödning, Chock. Livsfarligt läge Livsfarligt läge utförs först och syftar till att föra bort personen från allvarliga faror som t.ex. brand, vatten, järnvägsspår, plats med risk för ras och liknande Det är de första 5 minuterna efter en olycka som avgör hur stora chanser den skadade har att överleva. Ofta dröjer ganska lång tid innan första ambulans har kommit på platsen, kunskaper i första hjälpen kan då rädda liv. Det första man bör göra då man kommer fram till en skadad/sjuk person är att kontrollera medvetandegraden. Tala med dem och om de inte svarar ruska försiktigt på dem. Om dom inte reagerar bör du gå vidare enligt LABC-metoden LABC står för Livsfarligt läge, Andning, Blödning, Chock. Livsfarligt läge Livsfarligt läge utförs först och syftar till att föra bort personen från allvarliga faror som t.ex. brand, vatten, järnvägsspår, plats med risk för ras och liknande. Tänk på att aldrig flytta en person i onödan då det kan förvärra skadan. Som livsfarligt läge räknas även omfattande pulsåderblödningar eftersom en sådan snabbt tömmer personen på blod.

6 Kontroll av medvetande
Ta kontakt genom att skaka försiktigt i skuldrorna och ropa "hur mår du?" Om den skadade reagerar på tilltal eller beröring är hon vid medvetande Stanna hos personen. Tillståndet kan försämras. Ring 112 vid behov. Kontroll av medvetande Ta kontakt genom att skaka försiktigt i skuldrorna och ropa "hur mår du?" Om den skadade reagerar på tilltal eller beröring är hon vid medvetande Stanna hos personen. Tillståndet kan försämras. Ring 112 vid behov.

7 Första hjälpen - LABC Andning Kontroll av andning
Lägg din hand på den skadades panna. Placera två av andra handens fingrar på underkäken. Sträck försiktigt huvudet bakåt och lyft underkäken. Böj dig ner. Håll din kind nära munnen och titta på bröstkorgen. Se in bröstkorgen höjer sig. Lyssna efter andningsljud. Känn efter andning mot din kind. Kontroll av andningen utförs efter att den skadade, vid behov, förts i säkerhet. Andningen kontrolleras genom att man håller örat en bit ifrån personens mun och lyssnar efter andningsljud samtidigt som man tittar om bröstkorgen höjer och sänker sig. Om personen andas gäller det att säkerställa att hon även fortsättningsvis har fri luftväg. Om personen inte andas skapar man först fri luftväg och kontrollerar sedan om personen börjar andas. Om personen inte börjar andas måste man påbörja mun-mot-mun andning. Böj dig ner. Håll din kind nära munnen och titta på bröstkorgen. Se in bröstkorgen höjer sig. Lyssna efter andningsljud. Känn efter andning mot din kind.   Den viktigaste uppgiften för dig som räddare är att se till att den skadade kan andas. Våld mot huvudet, kvävning, drunkning är de vanligaste fallen där andningsfunktionen hotas. Vid olyckor är det vanligt att personer dör på grund av ofri luftväg. En medvetslös person kan inte kontrollera sina muskler. Det innebär att tungmuskeln blir slapp och tungan faller ner mot bakre delen av svalget och då kan luftvägen blockeras helt eller delvis. Efter endast ett par minuters andningsstopp stannar hjärtat. Du kan skapa fri luftväg genom att föra huvudet bakåt-uppåt samt lyfta underkäken framåt. Vid alla situationer där du måste ingripa för att skapa fri luftväg skall du ta det lugnt och lita på vad du ser, hör och känner. Ditt lugna uppträdande behövs när den skadade är vid medvetande. Lämna aldrig en skada med andningssvårigheter ensam.

8 Det är lättast att känna pulsen på halsen
Kontroll av puls Håll huvudet bakåtsträckt med en hand. Placera den andra handens pek- o långfinger över struphuvudets högsta punkt, adamsäpplet. För fingrarna rakt ner mot sidan på halsen, ca: två cm, mot den sneda halsmuskeln. Känn efter pulsslag mot fingertopparna under minst fem sekunder. Kontroll av puls Det är lättast att känna pulsen på halsen Håll huvudet bakåtsträckt med en hand. Placera den andra handens pek- o långfinger över struphuvudets högsta punkt, adamsäpplet. För fingrarna rakt ner mot sidan på halsen, ca: två cm, mot den sneda halsmuskeln. Känn efter pulsslag mot fingertopparna under minst fem sekunder.   Dessa undersökningar ligger till grund för vilken första hjälp du kan ge.   En person som reagerar på tilltal och lätta skakningar behöver oftast ingen hjälp. Om personen verkar förvirrad eller omtöcknad eller på annat sätt allvarligt sjuk skall du stanna kvar så att du kan se om tillståndet försämras. Om du bedömer så ringer du 112. Var uppmärksam på bröstsmärtor som inte går över på 5 minuter. Det kan vara ett tecken på begynnande hjärtinfarkt och då behövs akut hjälp, ring 112   En person som har andning och puls, skall du lägga i framstupasidoläge. Om personen är skadad skall du undersöka personen i den ställning han/hon ligger. Håll fria luftvägar genom att böja huvudet bakåt. Vänd inte den skadade om det inte är nödvändigt för att få kontroll på över personens andning.

9 Stabilt sidoläge FRAMSTUPA SIDOLÄGE
Lägg den skadades arm, som är närmast dig, på marken i en rät vinkel ut från kroppen. Lägg andra armen över bröstet. Fatta tag om bortre skuldran respektive bortre knäet och vänd över personen mot dig. Böj det översta benet i nästan rät vinkel. Lägg översta armens hand under kinden. Kontrollera att det finns fri luftväg. Håll den skadade varm. Stabilt sidoläge Lägg den skadades arm, som är närmast dig, på marken i en rät vinkel ut från kroppen. Lägg andra armen över bröstet. Fatta tag om bortre skuldran respektive bortre knäet och vänd över personen mot dig. Böj det översta benet i nästan rät vinkel. Lägg översta armens hand under kinden. Kontrollera att det finns fri luftväg. Håll den skadade varm. 1 Lägg personens arm ut från kroppen i en rät vinkel med handflatan uppåt. 2 Fatta tag i hans bortre arm och lägg den över bröstet.Håll ovansidan av hans hand mot hans kind. 3 Fatta tag med din andra hand om det bortre benet strax ovanför knät, och dra benet med foten kvar på underlaget 4 Vänd över på sidan mot dig. Den översta armens hand på personen ska ligga som stöd under kinden. Det översta benet, på både knä och höft, ska ligga i en rät vinkel. Stanna hos den medvetslöse om det är möjligt. Be någon annan ringa ambulans. Tänk på att förhindra avkylning, t ex genom att svepa in den medvetslöse i en filt eller något klädesplagg. LARMA – RING 112!

10 MUN-TILL-MUN-ANDNING
Bibehåll fri luftväg genom att hålla huvudet försiktigt bakåtsträckt. Täpp till näsborrarna med tumme och pekfinger. 2. Ta ett djupt andetag,gapa stort och slut dina läppar runt personens mun och blås in luft. Blås in långsamt under cirka två sekunder. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig. Då vet du att luften har nått ner till lungorna. 3. Lyft upp ditt huvud. Medan den skadade andas ut och bröstkorgen sjunker ihop tar du ett nytt andetag. FÖRSTA HJÄLPEN VID ANDNINGSSTOPP Om en medvetslös person inte andas själv, men har egen puls, ropar du på hjälp och startar omedelbart med mun-till-mun-andning. 1. Bibehåll fri luftväg genom att hålla huvudet försiktigt bakåtsträckt. Täpp till näsborrarna med tumme och pekfinger. 2. Ta ett djupt andetag,gapa stort och slut dina läppar runt personens mun och blås in luft. Blås in långsamt under cirka två sekunder. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig. Då vet du att luften har nått ner till lungorna. 3. Lyft upp ditt huvud. Medan den skadade andas ut och bröstkorgen sjunker ihop tar du ett nytt andetag.

11 Första hjälpen vid hjärtstopp
Hjärt- lung räddning Om den skadade är medvetslös, saknar egen andning och puls, föreligger ett hjärtstopp. Ring 112. Starta hjärt-lungräddning genom att blåsa in luft två gånger. Lokalisera sedan bröstbenet genom att känna med pek- o långfinger utmed revbensbågen. Placera långfingret i fördjupningen där revbenen möter bröstbenet. Pekfingret placeras intill långfingret. Lägg andra handens handlov på bröstbenet ovanför de två fingrarna. Placera andra handen ovanpå. Första hjälpen vid hjärtstopp Hjärt- o Lungräddning Om den skadade är medvetslös, saknar egen andning och puls, föreligger ett hjärtstopp. Ring 112. Starta hjärt-lungräddning genom att blåsa in luft två gånger. Lokalisera sedan bröstbenet genom att känna med pek- o långfinger utmed revbensbågen. Placera långfingret i fördjupningen där revbenen möter bröstbenet. Pekfingret placeras intill långfingret. Lägg andra handens handlov på bröstbenet ovanför de två fingrarna. Placera andra handen ovanpå. Håll upp fingrarna eller knäpp ihop dem så att de inte trycker på revbenen. Luta dig över personen och tryck rakt ner med raka armar. Använd din egen kroppstyngd för att trycka ner bröstbenet, ca: 4-5 cm, släpp upp bröstbenet mellan kompressionerna men bibehåll hudkontakten. Du bör göra kompressionerna i en takt av ggr/minut. Efter 15 kompressioner blåser du in luft, två gånger. Fortsätt med en ny serie, 15 kompressioner och två inblåsningar tills professionell hjälp kommer

12 HLR forts Luta dig över personen och tryck rakt ner med raka armar. Använd din egen kroppstyngd för att trycka ner bröstbenet, ca: 4-5 cm, släpp upp bröstbenet mellan kompressionerna men bibehåll hudkontakten. Du bör göra kompressionerna i en takt av ggr/minut. Efter 15 kompressioner blåser du in luft, två gånger. Fortsätt med en ny serie, 15 kompressioner och två inblåsningar tills professionell hjälp kommer Håll upp fingrarna eller knäpp ihop dem så att de inte trycker på revbenen. Luta dig över personen och tryck rakt ner med raka armar. Använd din egen kroppstyngd för att trycka ner bröstbenet, ca: 4-5 cm, släpp upp bröstbenet mellan kompressionerna men bibehåll hudkontakten. Du bör göra kompressionerna i en takt av ggr/minut. Efter 15 kompressioner blåser du in luft, två gånger. Fortsätt med en ny serie, 15 kompressioner och två inblåsningar tills professionell hjälp kommer

13 Föremål i luftstrupen, "sätta i halsen"
Om personen inte kan tala eller inte får luft ber du någon ringa 112. Ställ dig bakom personen och lägg armarna runt om honom/hennes midja. Du bryter ena handen och placerar tumsidan mot magen mellan bröstbensspetsen och navlen. Tar med den andra handen runt handleden och trycker kraftigt inåt - uppåt. Då åstadkommer du en luftstöt som kan få hindret att lossna. Upprepa om det behövs. Om personen inte kan tala eller inte får luft ber du någon ringa 112. Ställ dig bakom personen och lägg armarna runt om honom/hennes midja. Du bryter ena handen och placerar tumsidan mot magen mellan bröstbensspetsen och navlen. Tar med den andra handen runt handleden och trycker kraftigt inåt - uppåt. Då åstadkommer du en luftstöt som kan få hindret att lossna. Upprepa om det behövs.

14

15 LABC Blödning Man ska alltid försöka få stopp på en blödning så fort som möjligt. Små venösa blödningar slutar och torkar av sig själva under loppet av några få minuter. Man kan tvätta rent och sätta plåster på såret. Blödning Efter att man säkerställt fri luftväg och andningen hos den skadade gäller det att snabbt stoppa större blödningar (observera dock att pulsåderblödning räknas som "livsfarligt läge"). Enklaste sättet att begränsa en blödning är att hålla den skadade kroppsdelen högt och trycka på såret med handen. Därefter lägger man ett tryckförband runt såret. Om det blöder igenom förbandet lägger man ett nytt förband utanpå det gamla. Om du inte har tillgång till sterila kompresser eller liknande får man använda sig av vad som finns tillgängligt t.ex. en halsduk eller en tröja. Det viktigaste är att stoppa blödningen inte att såret är helt sterilt. Observera att man aldrig skall lägga ett tryckförband runt bröstkorgen eller halsen eftersom det kan försvåra andningen eller blodcirkulationen till hjärnan. Vid blödningar på halsen eller bröstkorgen trycker man förbandet lätt mot såret. Blödningar - vad gör man? Mer djupa venblödningar ger mörkt blod i långsam jämn ström. Dessa kan stoppas med lätt tryck med sterila eller rena servetter. Lägg sedan över ett sterilt eller rent förband. Dessa sår ska ofta sys eller limmas ihop och kräver därför behandling av läkare efter avslutad första hjälpen. Artärblödningar kan leda till döden inom loppet av några få minuter. Därför bör man genast ge första hjälpen. Artärblödningar är kraftigt pulserande, sprutande blödningar i takt med pulsen. Blodet är ljusare rött. Första hjälpen: Dessa blödningar stoppas med ett fast direkt tryck mot såret till dess att den blödande får läkarbehandling. Pressa antingen med sterila eller rena förband eller, om dessa inte finns, endast med handen. Om det är möjligt, förbind såret. Om det blöder igenom, pressa igen tills det slutar. Du ska inte ta av förbandet - sätt bara ett nytt utanpå. Artärblödningar ska alltid behandlas av läkare efter avslutad första hjälpen. Lägg personen ned med huvudet lägre än kroppen och benen. Detta gör man för att hjärnan ska få tillräckligt med syre. Om den blödande kroppsdelen kan placeras högt, minskas trycket och därmed blödningen. Undvik att tvätta såret.

16 Blödning forts pulsåderblödning räknas som "livsfarligt läge”.
Enklaste sättet att begränsa en blödning är att hålla den skadade kroppsdelen högt och trycka på såret med handen. Därefter lägger man ett tryckförband runt såret. Om det blöder igenom förbandet lägger man ett nytt förband utanpå det gamla. Enklaste sättet att begränsa en blödning är att hålla den skadade kroppsdelen högt och trycka på såret med handen. Därefter lägger man ett tryckförband runt såret. Om det blöder igenom förbandet lägger man ett nytt förband utanpå det gamla. Om du inte har tillgång till sterila kompresser eller liknande får man använda sig av vad som finns tillgängligt t.ex. en halsduk eller en tröja. Det viktigaste är att stoppa blödningen inte att såret är helt sterilt. Observera att man aldrig skall lägga ett tryckförband runt bröstkorgen eller halsen eftersom det kan försvåra andningen eller blodcirkulationen till hjärnan. Vid blödningar på halsen eller bröstkorgen trycker man förbandet lätt mot såret.

17 Näsblod - vad gör jag? Kläm om näsans brosk med pekfingret och tummen i tio minuter utan att minska trycket. I och med detta pressas blodkärlet samman, vilket oftast är nog för att stoppa blödningen. (Andas genom munnen.) Om det inte slutar att blöda ska du kontakta läkare. Näsblod uppstår när det går hål på ett av de små blodkärlen inne i näsans slemhinna. Det är bäst att sitta eller att stå när man blöder näsblod. Böj inte huvudet bakåt eller lägg dig ned, eftersom detta bara ökar blodtrycket i huvudet och därmed också blödningen. Kläm om näsans brosk med pekfingret och tummen i tio minuter utan att minska trycket. I och med detta pressas blodkärlet samman, vilket oftast är nog för att stoppa blödningen. (Andas genom munnen.) Om det inte slutar att blöda ska du kontakta läkare. Om du ofta drabbas av näsblod som kommer plötsligt och kraftigt, är det en god idé att gå till läkaren, eftersom det kan vara symptom på högt blodtryck, blodsjukdom eller kanske bara ett mycket ytligt blodkärl.

18 LABC Chock Chock eller cirkulationssvikt orsakas av att mängden blod i kroppen är för liten för att syreförsörjningen till kroppens olika delar ska bli tillräcklig. Den här typen av chock är livshotande och skall inte förväxlas med den psykiska reaktionen chock. Chock eller cirkulationssvikt orsakas av att mängden blod i kroppen är för liten för att syreförsörjningen till kroppens olika delar ska bli tillräcklig. Den här typen av chock är livshotande och skall inte förväxlas med den psykiska reaktionen chock. Tidiga tecken på cirkulationssvikt är snabb puls, gråblek kallsvettig hud, oro och ångest. En person med cirkulationssvikt placerar du i stabilt sidoläge (om de är medvetslösa) samt med benen i högläge då underlättas blodcirkulationen till de viktigaste organen. Det är viktigt att behandla den skadade varsamt då stress och smärta kan förvärra för den skadade. Dessutom gäller det att se till att den skadade hålls varm. Ofta blir personer med cirkulationssvikt törstiga - ge aldrig den skadade något att dricka eller äta, det kan försämra tillståndet för den skadade Chock och svimning - vad gör jag? Chock och svimning kan förekomma då blodcirkulationen av olika orsaker är försämrad . Hjärnan får då för litet syre och personen blir dålig. Chock kan uppstå efter en olycka med blödningar, efter allvarlig infektion med stor vätskeförlust, efter allvarlig brännskada eller något annat som ger blod- eller vätskebrist. När genomströmningen av blod i kroppen blir för liten faller blodtrycket och kroppen får för lite syre. Personen blir då: Blek Kallsvettig Benägen att svimma Pulsen blir svag och snabb Blodtrycket faller Andningen blir långsam och svag Ängslig och orolig Förlorar medvetandet

19 Chock Blek Kallsvettig Benägen att svimma Pulsen blir svag och snabb
Blodtrycket faller Andningen blir långsam och svag Ängslig och orolig Förlorar medvetandet Chock och svimning kan förekomma då blodcirkulationen av olika orsaker är försämrad . Hjärnan får då för litet syre och personen blir dålig. Chock kan uppstå efter en olycka med blödningar, efter allvarlig infektion med stor vätskeförlust, efter allvarlig brännskada eller något annat som ger blod- eller vätskebrist. När genomströmningen av blod i kroppen blir för liten faller blodtrycket och kroppen får för lite syre. Personen blir då: Chock och svimning - vad gör jag? Chock och svimning kan förekomma då blodcirkulationen av olika orsaker är försämrad . Hjärnan får då för litet syre och personen blir dålig. Chock kan uppstå efter en olycka med blödningar, efter allvarlig infektion med stor vätskeförlust, efter allvarlig brännskada eller något annat som ger blod- eller vätskebrist. När genomströmningen av blod i kroppen blir för liten faller blodtrycket och kroppen får för lite syre. Personen blir då: Blek Kallsvettig Benägen att svimma Pulsen blir svag och snabb Blodtrycket faller Andningen blir långsam och svag Ängslig och orolig Förlorar medvetandet

20 Första hjälpen vid chock är:
Personen skall läggas ned på rygg, gärna med fötterna uppåt för att ge mer blod till hjärnan. Se till att personen ligger så varmt och behagligt som möjligt, gärna med en filt. Ge ingenting att dricka, eftersom personens sänkta medvetande kan orsaka kvävning. Om personen kastar upp eller om det sipprar ut blod från munnen ska han placeras på sidan för undvika kvävning. Ring ambulans. En person i chock måste alltid komma under läkarvård. Personen skall läggas ned på rygg, gärna med fötterna uppåt för att ge mer blod till hjärnan. Se till att personen ligger så varmt och behagligt som möjligt, gärna med en filt. Ge ingenting att dricka, eftersom personens sänkta medvetande kan orsaka kvävning. Om personen kastar upp eller om det sipprar ut blod från munnen ska han placeras på sidan för undvika kvävning. Ring ambulans. En person i chock måste alltid komma under läkarvård.

21 Brännskador Brännskador eller brännsår är en skada på huden efter kontakt med eld eller värme. Elskador, strålning eller vissa kemikalier kan också ge brännskador :

22 Brännskador forts. Brännskador delas in i olika kategorier beroende på hur allvarlig skadan är: Första gradens brännskada är ytlig. Huden är röd, svullen och öm. Man känner en brännande sveda. Andra gradens brännskada är djupare och ger samma symtom som första gradens skada och det bildas blåsor i huden. Tredje gradens brännskada är ännu djupare, med bortbränd hud. Kvarvarande hud är vit, grå eller svart och känsellös. Vävnaden i hudens alla lager är död och i regel krävs hudtransplantation för att behandla skadan Symtom Brännskador delas in i olika kategorier beroende på hur allvarlig skadan är: Första gradens brännskada är ytlig. Huden är röd, svullen och öm. Man känner en brännande sveda. Oförsiktigt solande är en vanlig orsak. Andra gradens brännskada är djupare och ger samma symtom som första gradens skada och det bildas blåsor i huden. Tredje gradens brännskada är ännu djupare, med bortbränd hud. Kvarvarande hud är vit, grå eller svart och känsellös. Vävnaden i hudens alla lager är död och i regel krävs hudtransplantation för att behandla skadan

23 Brännskador forts. Åk till akutmottagning på sjukhus vid:
tredje gradens brännskador andra gradens brännskador som är större än den skadades handflata  brännskador på händerna eller i ansiktet hos barn. Vänd dig till din vårdcentral om: barn har brännskador brännskadorna sitter i ansiktet, på händer, på fötter eller över leder skadan lagts om, och efter några dagar börjar värka, vätska sig eller lukta Behandlingar Lindriga brännskador där bara det yttersta hudlagret har skadats på ett relativt litet område kan man ta hand om själv. Kyl det skadade området genom att hålla det under svalt vatten under 10 minuter eller längre. Kylan lindrar smärtan och gör att svullnaden utvecklas långsammare. Om inte det hjälper kan du vända dig till läkare för att få kortisonsalva under några dagar och eventuellt någon smärtstillande medicin. Den som drabbas av andra gradens brännskada behöver ofta smärtstillande medel och behandling som hindrar sårytan från att torka ut eller bli infekterad. Brännblåsor som är hela är i sig ett bra skydd och ska lämnas i fred. Såret täcks med vaselinkompresser och utanpå dem läggs torra kompresser, fixerade med elastisk binda. Detta förband kan sitta kvar i 4–5 dagar, sedan räcker det med att byta det yttre förbandet. Om det blir en infektion i såret ordinerar doktorn i allmänhet antibiotikatabletter. Tredje gradens brännskada kan uppstå exempelvis om det börjar brinna i kläderna eller av el-skador och liknande. Det är alltid allvarliga skador som kräver sjukhusvård direkt. Under transporten till sjukhus täcks det skadade området med till exempel en ren handduk.

24 Brännskador forts Brännskada från värmekälla eller elström
Vid brand i kläder eller hår. Få omkull personen och släck med klädesplagg eller filt. Lägg filten över ansiktet och drag långsamt ner över kroppen. Vid elektrisk brännskada - slå av strömmen. Spola omedelbart den skadade kroppsdelen i svalt vatten, minst 15 minuter - för att sänka temperaturen i huden. Bevara blåsor och lägg ett luftigt förband. Förebygg cirkulationssvikt. Kontakta sjukvård. Brännskada

25 Brännskada orsakad av kemikalier (eller komprimerad gas).
Spola omedelbart rikligt med vatten i minst 15 minuter för att skölja bort alla spår av kemikalien. Ta av ringar, klockor och de kläder som varit i kontakt med ämnet. Ring 112 eller giftinformationscentralen, tel: Sök sjukvård om den skadade har frätskador eller tecken på allmänförgiftning

26 Höftledsbrott Höftledsbrott sker i huvudsak på två ställen i höften, antingen i själva lårbenshalsen eller i övre lårbenet där musklerna har sitt fäste. Det skadade benet ser ofta kortare ut och kan vara vridet utåt. Minsta försök att röra sig gör ont. Ibland känns smärtan ned mot låret och knäet Ligg still och invänta ambulans Det är oftast äldre personer som drabbas av höftledsbrott. Det beror på att de har skörare skelett och lättare faller eftersom de kan ha sämre balans eller syn. Ett fall på golvet inomhus kan leda till höftledsbrott. Genomsnittsåldern vid ett höftledsbrott är 80 år och det är främst kvinnor som drabbas. Tre fjärdedelar av de personer som varje år behandlas för höftledsbrott i Sverige är kvinnor. Höftledsbrott sker i huvudsak på två ställen i höften, antingen i själva lårbenshalsen eller i övre lårbenet där musklerna har sitt fäste. Brott i övre lårbenet läker nästan alltid inom tre till sex månader medan det är större risk att brott på lårbenshalsen ger problem med läkningen En röntgenundersökning krävs för att se om höften är bruten. Men det kan vara svårt att se skadan och läkaren kan då göra en ny undersökning efter några dagar, eller göra en mer detaljerad röntgenundersökning med hjälp av datortomografi eller magnetkamera.

27 Använd om möjligt livboj eller båt för att rädda den nödställde.
Drunkning Använd om möjligt livboj eller båt för att rädda den nödställde. Om den skadade är medvetslös, inte andas men har puls, börjar du med mun till mun andning. Om den skadade är medvetslös, saknar egen andning och puls, startar du hjärt-lungräddning.

28 Elskada Bryt strömmen genom att dra ut kontakten eller stäng av strömmen till elkällan (tänk på att skydda dig själv). Släck brand i kläderna. Om den skadade är medvetslös, saknar egen andning och puls, startar du hjärt-lungräddning. Förebygg cirkulationssvikt.

29 Epileptiskt anfall Kännetecken är omedvetna rörelser. Plötslig medvetslöshet, faller omkull, muskelryckningar, kramper. Epileptiska anfall kan pågå under någon minut. Efter anfallet kan personen känna sig mycket trött. Ta emot fallet och skydda personens huvud. Håll inte fast honom/henne. Ta det lugnt - anfallet går oftast över inom några minuter. När anfallet är över lägger du personen i framstupa sidoläge. Stanna kvar tills personen är helt vaken.

30 Hjärtinfarkt symtomen på hjärtinfarkt kan vara ihållande bröstsmärtor som ofta strålar ut till hals och armar, andnöd, kallsvett och matthetskänsla. Låt personen vila i en bekväm ställning. Lossa åtsittande kläder. Hjälp till att ta fram eventuell medicin. Ring förklara symptomen för att få en akutbil. Vid medvetslöshet - placera i framstupa sidoläge. Vid hjärtstopp - starta hjärt-lungräddning.

31 Insulinkänning/Koma Kännetecken är blekhet, kallsvett, irritation, avsaknad av sjukdomsinsikt och eventuellt medvetslöshet. Om personen är vid medvetande höjer du blodsockerhalten genom att ge något sött. juice, saft, mjölk eller någon sötsak Vila i 10 minuter. Stanna kvar hos personen. Om ingen förbättring skett inom 10 minuter, ring 112 för ambulans. Vid medvetslöshet - placera i framstupa sidoläge.

32 Kylskador Kännetecken på lokal kylskada:
Huden: Är vit och kall. Saknar känsel. Är oelastisk och styv. Vid djup skada även hård. 5.     

33 kylskador För den skadade till en varm, skyddad plats.
Värm den skadade kroppsdelen med din egen kroppsvärme, med dina händer eller placera kroppsdelen i din armhåla eller ljumske. Ge varm dryck. Placera dem nedkylda kroppsdelen i ett stort kar 42 grader, varmt vatten.

34 Nedkylning kan vara livshotande
Den skadade: Huttrar i början men blir sedan stilla. Blir trött, slö och oföretagsam. Blir så småningom medvetslös. För den skadade till en varm och skyddad plats. Ge varm dryck - om den nedkylde är vid medvetande och kan dricka själv. Ta varsamt av våta kläder och svep in i torra kläder eller filtar. Isolera armar och ben för sig. Skydda även huvudet. Om den nedkylde verkar slö och omtöcknad - ring 112

35 Slaganfall - Stroke Kännetecken kan vara förlamning i någon kroppsdel eller kroppshalva, talsvårigheter, domningar, medvetslöshet. Låt personen vila i en bekväm ställning. Kontakta sjukvård. Stanna kvar hos personen. Vid medvetslöshet - placera i framstupa sidoläge

36 Utslagna tänder Handskas varligt med tanden. Förvara den fuktigt, gärna i ett glas mjölk eller i en plastpåse. Uppsök tandläkare snarast möjligt.

37 Skador orsakade av kemiska ämnen
ögonskada Skador orsakade av kemiska ämnen Ögat spolas omedelbart med ljummet vatten eller ögondusch. Vid stänk av frätande ämnen, fortsätt spola minst 15 minuter. Håll ögonlocken brett isär och spola med mjuk vattenstråle. Var försiktig så att vattnet inte rinner över i det andra ögat. Kontakta sjukvård - helst ögonläkare.

38 Skärsår, rivsår samt föremål som trängt in i ögat
Ögonskada forts. Skärsår, rivsår samt föremål som trängt in i ögat Lägg en gasbinda eller tygkompress över båda ögonen och sätt fast den löst med ett förband. Ta inte bort föremål som trängt in i ögat. Uppsök sjukvård - helst ögonläkare.

39


Ladda ner ppt "Medicinsk grund Första hjälpen."

Liknande presentationer


Google-annonser