2014-11-23 Signatur Lars Bärring, Rossby Centre Klimatindex för avnämare Olika typer av klimatindex Vad görs på annat håll – leveranserna i ett sammanhang.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Klimatmodellering i perspektiv
Advertisements

Upplägg Hur har vi arbetat? Resultat Kommentarer Modeller
En resa till framtidens Lycksele
Ett förändrat klimat Vad får det för effekter på näringsbalansen?
Meny •Hem: Visar denna sida. Kan användas för allmän info •ProNavigo visar Modellen, mallar, checklistor •Projektlänkar: visar en undermeny med lämpliga.
Idrottslärare om astma
System för brandriskprognoser Marie Gardelin
BEANS NÖJD KUND INDEX (e-survey undersökning)
Klimat – typiskt väder Lennart Wern Väderstationen på Vinga.
Växthuseffekt och klimatförändringar
TuneShop Axel Gärkman Jag är en s.k. sångwriter. Jag komponerar och skriver sånger,som mina kunder sedan får använda.
Muntligt Jag kan….
Vem har ansvar för hastigheten? ”Det är inte hastigheten som dödar, det är smällen...” Thomas Nilsson, Responsive Smidig 2009.
Samband mellan kvalitativa variabler Sid
Malin Junerfält Mitt Syslöjdsarbete.
Sveriges klimat - så var det
FL9 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Orsaker. Orsaker Växthusgasutsläpp i Västmanland Målvision om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050 Begränsa klimatpåverkan Klimatanpassning.
732G22 Grunder i statistisk metodik
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Klimat och transporter
Tillväxtanalys uppdrag Bl.a. analysera förutsättningar för utveckling och hållbar tillväxt i olika delar av landet, inklusive tillgänglighet till kommersiell.
Karin Larsson GIS-centrum Lunds universitet
FRAMTIDENS STUDENTER TILL FRAMTIDENS YRKE VÄLKOMNA.
Träningsdagbok – vad ska det vara bra för?
Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI CARIN NILSSON.
Regeringsuppdrag på Kunskapscentrum 2014 Åsa Sjöström.
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
Ett nordiskt perspektiv på klimatförändringen under de kommande 100 åren Sten Bergström, SMHI.
Brukarundersökning socialpsykiatri Kön 1. Man16 (44%) 2. Kvinna20 (56%)
Väder och klimat.
Signatur Rossby Centrets klimatmodellering Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Presentation vid klimatseminarium på SMHI tisdag 22 augusti.
Välkomna till uppstartsmöte i Lundalands ungdomsprojekt
Brukarundersökning individ- och familjeomsorg Resultat från pilotundersökningen hösten 2014 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Rådet för främjande av.
6,44 billioner km bort. 6,44 billioner km bort.
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1 Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen Naturvårdsverkets anvisningar.
Korttidsmätning av nederbörd OK?. Översvämningar korta regn dygnsregn Snösmältning Stora bidragande ytor havet floder-sjöar.
Åska Moln Nederbörd Fronter Vind 1pt 1 pt 1 pt 1pt 1 pt 2 pt 2 pt 2pt
Vad händer med klimatet och vad betyder det för Blekinge?
Sociala investeringar – ett nytt synsätt? Stefan Ackerby SKL.
Regional årlig uppföljning av miljömålen 2014 Källa: Naturvårdsverkets Anvisningar och Vägledning
Länsstyrelsens klimatarbete Begränsa påverkan Följa utveckling en Anpassa till förändring Vid frågor kontakta:
Varg Vedad Arifovic 2012.
Lägesanalys av snötillgång och vattenstånd i länet och jämförelser med tidigare vårfloder (Daniel Bergdahl) Kilsbergen 2011 Foto: Josef Bergdahl.
1 VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Håkan Nordlander, Sektion upphandling / Krisberedskap.
En mall för företagare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
En mall för beslutsfattare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
På gång på Kunskapscentrum Stockholm, 6 april 2016.
Klimatet förändras och det påverkar dig
X Lägesmått För att beskriva ett statistiskt material använder vi oss av lägesmått. De vanligaste lägesmåtten är medelvärde, median och.
Här kommer vi att titta lite på hur vi vill arrangera JSM i framtiden, då vi har upptäckt att det är väldigt få klubbar som är intresserade av att ta sig.
Klimatförändringar i Skånes län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Stockholms län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västmanlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västerbottens län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Hallands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Vädret, klimatet och vattenkraften Sten Bergström
Klimatförändringar i Gotlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Övergripande status Ny plattform webbtjänster
Klimatförändringar i Värmlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Gävleborgs län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jämtlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Kronobergs län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Blekinges län Del 2 (3)
Året 2018 – Varmt, soligt och torrt
Presentationens avskrift:

Signatur Lars Bärring, Rossby Centre Klimatindex för avnämare Olika typer av klimatindex Vad görs på annat håll – leveranserna i ett sammanhang Några exempel Kvar att göra Att tänka på Seminarium tisdag 22 augusti 2006 SMHI och Klimat och sårbarhetsutredningen

Signatur Olika typer av klimatindex: Hittills vanligast MedelvärdenPercentiler ”normaltillstånd””extremer” Frekvens

Signatur Olika typer av klimatindex: Några nyare klasser 1.Antal tillfällen (dagar) då något bestämt tröskelvärde över-/underskrids Antalet ”Tropiska nätter” (T2min>20 ºC), Snödjup mellan 10 cm och 20 cm 2.Längsta period över/under något bestämt tröskelvärde Längsta period med Precip<1 mm (=torka), vegetationsperiodens längd 3.Maximalt medelvärde/summa under en specifik tidsperiod Medeltemp under 7 dygn, Maximal nederbörd under 14 dagar 4.Sista/första dag (datum) då någon händelse förekommer Sista vårfrosten, första snön på hösten 5.Graddagar (temperatursumma över/under något tröskelvärde) Cooling degree days, Heating degree days

Signatur Olika typer av klimatindex: Kombinationsindex 6.Index baserat på flera variabler Effektiv nederbörd: ”PminusE = Precip-Evap”, Regnnederbörd: ”Rainfall=Precip-Snowfall” 7.Index baserade på en variabel och flera tröskelvärden Antal graddagar över 8 ºC under vegetationsperioden (från och med 5:e dagen med T2m>5 ºC...) 8.Index baserade på flera variabler, var och en med sitt tröskelvärde ”Halkindexet” (nZeroCross=T2min -1 ºC) 9.Osv, etc., mm. 10.Till slut blir indexen mer av enkla modeller för någon specifik klimatpåverkan vilka variabler är relevanta ? vilka är tröskelvärdena, hur skarpa är de ? hur långa perioder klarar man ? finns långtidseffekter ? Mer forskning krävs: hör framtiden till

Signatur Vad görs på annat håll – några exempel Utveckling av klimatindex (extremindex) -- mycket arbete har skett/sker parallellt -- för tillämpningar behöver indexen vara anpassade till sammanhanget Analys av observationsdata -- European Climate Assessment ( Analys av modelldata -- Flera EU-projekt: MICE, STARDEX, PRUDENCE, -- Analys av globala modeller för IPCCs utvärdering Våra leveranser drar nytta av detta på flera sätt

Signatur Rossby Centre’s indexleveranser i relation till andra Två regionala modeller: RCAO och RCA3 Flera olika globala drivare Flera olika utsläppsscenarier Flera basvariabler på dygnsbasis: -- temperatur (min,max,medel), även yttemperatur -- nederbörd, även uppdelat som regn resp. snö -- avdunstning -- vind, (även byvind kommer) -- snödjup, snöns vatteninnehåll, snötäckets utbredning Ett stort antal index beställda av eller utvecklade i samråd med avnämare Liknande arbete görs av andra (färre drivare och scenarier) UNIKT Mycket stort urval bas- variabler Styrs av avnämare

Signatur Antal dagar med snötäcke

Signatur Tropiska nätter

Signatur Tropiska nätter

Signatur Tropiska nätter

Signatur Tropiska nätter

Signatur Nederbörd: häftig och extrem JJA (sommar) Häftig nederbörd (nGT10) SON (höst) Extrem nederbörd (nGT25) hela året

Signatur Antal uppehållsdagar i juli (Precip_nDryDay) Klimatförändring Framtid minus 61-90

Signatur Kvar att göra Förändringskartor Smärre justeringar av layout, färgskalor, etc. Vindanalys, valda platser Energianalys valda platser Bearbetning av kommande scenarier

Signatur Att tänka på (1) ALLA INDEX ÄR MEDELVÄRDEN för 30-årsperioden -- först beräknas ett indexvärde per år, därefter bildas medelvärde INTE DET VÄRSTA som kan tänkas inträffa under perioden, -- snarast vad som är typiskt MEDELVÄRDEN ÄR ALLTID SÄKRARE än extremer -- gäller både själva indexen (Precip_sum säkrare än Precip_nGT10) och 30-års medelvärden -- och relativt enklare att kommunicera GRIDCELL-DATA ÄR INTE PUNKT-DATA -- gäller särskilt nederbörd: regnmätare 200 cm 2, gridcell ~2500 km 2 -- gäller extremer mer än medelvärden -- ibland svårt att hitta bra jämförelsematerial

Signatur Att tänka på (2) Index baserade på tröskelvärden KAN VARA KÄNSLIGA FÖR BIAS i modellen -- förändringskartor motverkar till del detta (gäller inte bara extremindex) ENKLA INDEX ÄR SÄKRARE än komplicerade index -- i några fall har vi sagt stopp, detta går inte, det blir alltför osäkert -- i något fall har nödvändiga data inte räknats fram Indexen har inte genomgått någon utvärdering -- Vanligtvis saknas bra jämförelsedata Basvariablerna har genomgått grundläggande utvärdering -- både avseende medelvärden och extremer -- se RMK108 och referenser däri

Signatur Att tänka på (3) UNIKT STORT OCH OMFATTANDE MATERIAL, men ändå -- begränsat antal utsläppsscenarier (A2, B2,...) -- begränsat antal drivande globala modeller Kartorna är därför EXEMPEL på hur det kan tänkas bli... och därmed bjuder vi in till vernissage