Forskningsprojektet Mineralrike norr Projektledare: Ulf Wiberg Medarbetare: Erika Knobblock och Örjan Pettersson Kulturgeografiska institutionen, Umeå Universitet

Mineralrike norr - Finansiär: Sparbanksstiftelsen Norrland - Projektperiod: – Syfte: att undersöka de regionala möjligheterna till hållbar tillväxt baserad på ny prospekterings- och utvinningsverksamhet inom mineral- och gruvområdet i norra Sveriges inland. Fokus läggs på en analys av tillväxtmöjligheter genom ökad samverkan och klusterbyggande inom norra Sverige.

Mineralrike Norr - Förväntade resultat: Projektet ska leda fram till konkreta förslag till strategi och handlingsplaner för en tillväxtinriktad samverkan och klusterbyggande lokalt och regionalt.

Mineralrike norr  Nära samarbete med nyckelaktörer kring tillvaratagandet av regionala spridningseffekter via en särskilt tillsatt styrgrupp eftersträvas.  Intervjuer med företrädare för mineralnäringen, underleverantörer, näringslivsföreträdare i allmänhet, kommunala och regionala företrädare ska genomföras.  Samarbete med pågående projekt gällande kartläggning av underleverantörssystemet kan komma att utvecklas  Undersöka hur andra länder/regioner arbetar för att tillvarata/ öka de positiva regionala effekterna som mineralnäringen ger.

Mineralrike norr Fas 1: Utvärdera de senaste årens utveckling, beskriva nuläget samt presentera alternativa scenarier om framtida regionala socio-ekonomiska effekter Fas 2: Utarbetande av en strategi- och handlingsplan

Vad kan vi lära av de senaste åren? - ett femårigt backspegelperspektiv  Exempel på problem och flaskhalsar - behövs t ex starkare/förenklat regelverk, mer tillgång på riskvilligt kapital?  Är uppstartningsfasen för lång? Hur kan den i så fall kortas?  Vilka är de drivande nyckelaktörerna?  Är det möjligt att få långsiktiga och varaktiga positiva lokala samhällseffekter av de gruvinvesteringar som görs och planeras – puckelproblematik och veckopendling snarare än hållbar ortsutveckling genom kvarstannande och inflyttning?

forts…vad kan vi lära av de senaste åren? Finns det någon skillnad i hur olika gruvföretag agerar, ex vis rekrytering av arbetskraft och anlitande av underleverantörer? Har det funnits kompetensförsörjningsproblem? Hur har i så fall detta hanterats och hur agerar man idag när ytterligare investeringar är att vänta? Samarbetar företagen med olika utbildningsinstanser för att lösa frågan? Vad betyder den tekniska FoU-verksamheten i länet och samverkan med Luleå tekniska universitet för gruvutvecklingen?

Table 1. Population change in municipalities in the Västerbotten county with identified mineral resources. MunicipalityPopulation 2007 Change % Change % Skellefteå ,5-3,8 Norsjö ,6-8,4 Malå ,5-9,3 Lycksele ,3-6,5 Sorsele ,0-5,8 Storuman ,9-6,8 Åsele ,9-9,7 Dorotea ,7-7,3 Source: Statistics Sweden.

Tabell 2. Employment change (settled in the municipality) in municipalities in the Västerbotten county with identified mineral resources. MunicipalityNumber of employed 2006 Change % Change % Skellefteå ,6 -0,2 Norsjö ,6-10,1 Malå ,1 -3,0 Lycksele ,9 -4,4 Sorsele ,7 -2,1 Storuman ,4 -4,0 Åsele ,6-8,3 Dorotea ,3 -4,9 Source: Statistics Sweden.

Tabell 3. Employment change within mining and manufacturing industry (settled in the municipality) in municipalities in the Västerbotten county with identified mineral resources. Source: Statistics Sweden. MunicipalityNumber of employed 2006 Change % Change % Skellefteå ,5-2,8 Norsjö601+2,7-10,0 Malå451-6,4+2,6 Lycksele ,7+17,1 Sorsele210-35,2+38,5 Storuman ,5+8,9 Åsele172-30,1-10,1 Dorotea373+10,7-0,6

Gruvprojekt som bedöms ge tydliga samhällseffekter inom 5-10 år Dragon Mining - Svartliden Lappland Goldminers AB - Blaikengruvan - Fäboliden Northland ResourcesInc- Barsele Tertiary Minerals plc.- Blaiken Berörda kommuner: - Lycksele - Storuman - Sorsele

Kalkyl över lokala samhällseffekter vid gruvetableringar i Svartliden och Fäboliden, kommunerna Lycksele och Storuman (Sörensson, 2003)  Fäboliden 200 direkta årsarbetstillfällen i 10 år  Svartliden 50 direkta årsarbetstillfällen i 8 år  Total investering miljoner kronor  Ca sysselsatta i berörda kommuner, dvs 2,5% i direkt tillskott  Successivt växande sysselsättning, puckel i samband med gruvinvesteringen, därefter successiv minskning  Tydligt växande inkomster, men först efter gruvinvesteringen  Successivt växande bruttoregionprodukt (förädlingsvärde)  Uppbromsad befolkningsminskning under hela perioden

Alternativa regionala scenarios; Ger olika demografiska och socioekonomiska samhällseffekter - Konkurrerande resursanvändningsperspektiv Sårbar naturmiljö som bör bevaras eller prioriterad markresurs för andra näringar, vilket starkt reducerar potentialerna till utveckling. - Exploatering ledd av globala aktörer Svaga regionala spridningseffekter, svåra att påverka om inte regelverk införs. - Regionalt tillväxtkoncept Utvecklingsinitiativ formade i samverkan mellan företag och myndigheter; samverkan mellan exploatörer, FoU- organ, underleverantörer, arbetsmarknadsinsatser, samhällsplanering etc.

Exempel från Kanada: Socioekonomiska överenskommelser/ effekt- och förmånsavtal mellan gruvföretag, kommun och företrädare för lokalsamhällena/ ursprungsbefolkning (Ritter,2000)  Sysselsättningskvoter eller mål  Speciella utbildningar lämpliga för lokalbefolkningen  Mål för lokala inköp av varor och tjänster  Stöd till lokal företagsutveckling  Stöd till sysselsättning och utbildning för kvinnor  Främjande av den lokala kulturens utveckling

Ulf Wiberg eller Erika Knobblock eller Örjan Pettersson