”..det räcker med att skriva högskoleprovet utan att läsa frågorna” Dagens nyheter (DN) 2013-03-27 “Vi ska införa en godkändgräns för högskoleprovet. Är man inte godkänd ska man helt enkelt inte bli antagen via högskoleprovskvoten” Utbildningsminister Jan Björklund, DN 2013-04-12 “Det är ju helt absurt att man kommer in på 0,1” ”Det är ingen mänsklig rättighet att komma in på en lärarutbildning” Utbildningsminister Jan Björklund, DN 2014-02-17 ”Ska man bli lärare ska man prestera bättre än snittet” Magdalena Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för S. SR 2014-08-18

Nu införs en lägsta gräns för högskoleprovet – vad innebär det? 2014-09-23 Mattias Wickberg Nu införs en lägsta gräns för högskoleprovet – vad innebär det? Nja, ett påstående som inte är riktigt sant, vi vet inte om det verkligen realiseras, men det kan förväntas. Alla kanske inte vet vad HP är, därför en liten presentation av vad högskoleprovet är och dess roll i antagningen.

Disposition Högskoleprovet – vad provet är och dess roll i antagningen Varför en gräns? 0,40, 0,50 eller 0,90? Konsekvenser i antagningen Vad händer nu? BIex och HP

Populärt prov Andelen yngre som skriver provet har ökat men nu yngre än 18 i regel 30 % av de sökande (2010 var fjärde sökande)

Vad är högskoleprovet? Mäter allmän studiefärdighet Används för att rangordna behöriga sökande Finns inga restriktioner i vem som får göra provet eller hur många gånger man får göra det Det är ett allmänt studiefärdighetsprov och ska mäta några slags mer allmänna förmågor som anses ha betydelse för studier inom högre utbildning. Det är en skillnad mot prov som i allmänhet används i andra länder – de är mer utformade för att mäta domänspecifika kunskaper. Används för att rangordna de sökande som är behöriga om ett urval måste göras. De ska rangordnas med avseende på förväntad studieframgång och det är ju därför man pratar om urvalsinstrument förmåga att förutsäga detta (prognosförmåga). Provet används inom alla utbildningsområden utom de som leder till konstnärlig examen. Man måste inte vara sökande till högskolan för att göra provet. Mer och mer vanligt att man gör det under gymnasietiden. Finns inga åldersgränser och inte heller någon gräns för hur många gånger man får göra provet. Provet introducerades 1977 som ett prov för personer som inte hade betyg att konkurrera med i antagningen. Det blev ett sätt för de s.k. 25:4-orna att konkurrera. 1991 släpptes provet fritt för alla. En anledning var att man ville slippa den stora betygshetsen på gymnasieskolan.

Högskoleprovets roll Provurvalet (minst en tredjedel av platserna) Särskiljande i betygsurvalet Det första steget i det alternativa urvalet Sedan dess har det fått en allt större roll i systemet då urval måste göras: i provurvalet ska minst en tredjedel av platserna till en utbildning fördelas på grundval av högskoleprovsresultat lärosätena har också möjlighet att använda prov eller intervju för att särskilja sökande med lika meriter. Det ffa i betygsurvalet och här har en del utbildningar valt att använda högskoleprovsresultat. Mer vanligt efter att möjlighet att använda underrepresenterat kön togs bort. Det är smidigt och kräver inga extra insatser av lärosätena. Här vet vi att läkarutbildningarna använder högskoleprovet, vi vet också att en del lärosätena använder hp för alla sina utbildningar då ett skiljekriterium behövs. en del utbildningar använder också högskoleprovet i det alternativa urvalet, även fast regeringens intentioner var att ”något annat än betyg och hp” skulle användas. Det är främst utbildningar med många sökande så att ett relativt stort urval måste göras i det första steget. På samma sätt här är det ett smidigt sätt som inte kräver någon extra insats av lärosätena. Det gäller främst de läkarutbildningar som har alternativt urval. en reflektion innan jag går över till provets innehåll är att provet har fått en större roll än vad som kanske kunde förutses. Många tror också att man måste göra provet, vilket bara är fallet ibland. Man kan också konstatera att provet åtnjuter ett stort förtroende bland allmänheten.

DN sätter agendan (Dagens nyheter (DN) 2013-03-27) ”Nästan vem som helst kan bli lärare” ”..det räcker med att skriva högskoleprovet utan att läsa frågorna” ” Höstterminen 2012 antogs 123 personer till landets lärarutbildningar med resultat 0,1 på högskoleprovet” ”..en elev som väljer svarsalternativ ”C” på samtliga frågor få betyget 0,4 på det senaste provet” Under rubriken nästan vem som helst kan bli lärare Går inte att förneka – det är fakta. Det som inte nämndes var att till många av lärarutbildningarna sker inget urval alls. Och ytterst blygsamt att de sökande är behöriga. Att det var möjligt att få 0,4 genom att konsekvent svara C var en ren tillfällighet. Det förekommer att konsekventa val A,B, C eller D ger ett giltigt resultat, men det förekommer ytterst sällan att någon gör så (2011-2 inte alls). Skrivande är rationella! Regeringen agerade dock snabbt och lovade

“Vi ska införa en godkändgräns för högskoleprovet “Vi ska införa en godkändgräns för högskoleprovet. Är man inte godkänd ska man helt enkelt inte bli antagen via högskoleprovskvoten” Utbildningsminister Jan Björklund, DN 2013-04-12 UHR fick strax därefter (Den 23 maj 2013) ett uppdrag att lämna förslag till ett lägsta gränsvärde för giltigt resultat vid antagning på grundval av resultat från högskoleprov.

Förslaget (UHR) gränsvärdet bör ges en betydelse. Denna betydelse föreslås ska hänföras till någon form av studieframgång i högre utbildning. ett möjligt värde utifrån den information som finns idag är 0,40. UHR tittade på historiska data, inte helt tillfreds hade gärna sett mer tid för en mer omfattande utredning.

Förslaget (Regeringen) 0,50 minskar ytterligare sannolikheten för att slumpmässigt uppnå det poängresultat som krävs för att komma i fråga för urvalet genom att konsekvent välja samma svarsalternativ eller svara slumpmässigt. Regeringe valde annat: 5 mars i år. Remiss med förslag. En höjning till 0,5 med motivering.

Måhända baserat på denna: med antal försök = 80, sannolikhet för lyckat utfall = 0,2375 (genomsnittlig sannolikhet på alla uppgifter) Som man ser i den kumulativa kurvan i figuren ovan så är sannolikheten för att få minst 30 poäng mycket liten, eller 0,001983 för att vara mer exakt (dvs. 2 promille). Sannolikheten för mer än 32 poäng är 0,166 promille (166 ppm), att få minst 38 poäng är 1 ppm och sannolikheten för färre än 9 rätt är 0,00145 (1,45 promille). HT13/VT14 så var 30-32 rätta svar 0,5 poäng.

Förslaget (Socialdemokraterna) 0,90 på högskoleprovet eller14,00 i betyg (lärarutbildningar) Ett led i valkampanjen, 18 augusti 2014. Ett strikt behörighetskrav, Vad händer med Folkhögskolegruppen?

Vad innebär då en gräns i högskoleprovsgruppen för de sökande i antagningen?

Antal sökande med HP –resultat (ht 2013) 112 992 sökande (381 440 inalles) Det framgår av figuren att det totala antalet individer som kan delta i urvalet med sitt resultat minskar ju högre gränsvärdet sätts. Att införa ett lägsta gränsvärde för giltigt resultat vid antagning på grundval av resultat från högskoleprov leder därför till. att färre individer deltar i urvalet i den urvalsgruppen (inte så konstigt) Vid gränsvärdet 0,40 så är det 9 916 individer som deltar med ett resultat under det angivna värdet och som därför på ett eller annat sätt påverkas av förändringen. Vid 0,5 är det 15 563 (13, 8 % av de sökande med HP).

Antal antagna med högskoleprovsresultat ht-2013 Möjligheterna att antas på sitt högskoleprovsresultat ökar ju bättre resultat en sökande har. Vid gränsvärdet 0,50 är det totalt 3269 individer som har erbjudits en plats. Vid gränsvärdet 0,40 är motsvarande uppgift 1956 individer. Vid värdet 0,40 så var det tretton individer till arton platser som har högskoleprovet som enda merit de kan delta i urvalet med till utbildningen. Ett gränsvärde kommer att ha en direkt påverkan på dessa sökandes chanser att erbjudas en plats eftersom de inte kan antas med sitt högskoleprovsresultat. 267 000 antagna inalles, dvs de är då 1,2 % av de antagna, kan tyckas lite men för de enskilda sökande så.. Det som inte framgår i tabellen, men som kan utläsas av Universitets – och högskolerådets statistik efter urval 1, är att det i realiteten inte har skett något urval alls till nästan hälften av de utbildningar de antagits till vid gränsvärde 0,40. UHR konstaterade att till 508 av de 1103 utbildningarna de hade en antagning till fanns färre sökande än vad det finns platser att fördela och meritvärdet, oavsett i vilken urvalsgrupp den sökande konkurrerar, saknar därför i realiteten relevans.

Fördelning av platser i urvalgrupperna utan gränsvärde (BAS) och vid gränsvärdet 0,40 UHR har gjort en simulering och i den har högskoleprovsresultatet under det angivna gränsvärdet tagits bort för aktuella sökande innan urvalet körts. Om högskoleprovet är den enda urvalsgruppen har den ersatts av urvalsgruppen övriga sökande, ÖS. I simuleringen är det endast värdet för högskoleprovsresultat som ändrats, allt annat är lika. Det innebär bl.a. att fördelningen mellan högskoleprovsgruppen och övriga urvalsgrupper är given. Det är inget som påverkar utfallet eftersom fördelningen mellan högskoleprovet och de övriga urvalsgrupperna inte sker proportionerligt efter antalet sökande i respektive urvalsgrupp utan är angiven som en procentuell andel av antalet platser som finns att fördela. Däremot kan naturligtvis förhållandet mellan betygsgrupp I (BI), betygsgrupp II (BII) samt folkhögskolegruppgruppen (BF) komma att ändras eftersom platsfördelningen baseras på antal sökande inom respektive urvalsgrupp Övriga sökande blir de sökande som är behöriga men som saknar merit att konkurrera i urvalet med. När ett gränsvärde för högskoleprovsresultat används i antagningen så minskar antalet antagna i gruppen för att istället öka i övriga urvalsgrupper för de utbildningar som har antagna under gränsvärdet. Detta gäller då antalet platser totalt för utbildningen är detsamma. Det som sker är en omfördelning av de platser som tidigare tillsattes av sökande i högskoleprovsgruppen (med ett värde under gränsvärdet) till övriga urvalsgrupper. 2454 platser fördelas om vid gränsvärdet 0,40 . I de flesta fall till BI (som är störst). Att det är 376 färre totalt har att göra med att det finns ytterligare urvalsgrupper, tex akademiska poäng den sökande kan antas i.

Fördelning av platser i urvalgrupperna utan gränsvärde (BAS) och vid gränsvärdet 0,50 Inte oväntat så minskar antalet antagna i HP-gruppen för att istället öka i de olika betygsgrupperna ju högre gränsen sätts. Det sker en till antalet liten men procentuell stor fördelning till Folkhögskolegruppen. Vid värdet 0,50 så är det 4036 platser som omfördelas. BI är störst.

Könsfördelning i olika urvalsgrupper, faktiskt urval resp Könsfördelning i olika urvalsgrupper, faktiskt urval resp. gränsvärde 0,50.(platser) Det framgår av tabellen att det inte sker någon större förändring av andelen män respektive kvinnor total vid fördelningen av platser vid en gräns. Andelen män som antas i högskoleprovsgruppen ökar något ju högre gränsvärdet sätts. Notera att det är en jämn fördelning i HP medans betygsgrupperna följer det vi kan kalla det ”generella” sökmönstret med tvåtredjedelar kvinnor. Som Haikola nämnde igår.

Fördelning - vad händer med tidigare antagna i högskoleprovsgruppen? Tidigare avsnitt har beskrivit hur platserna har fördelats i hela antagningsomgången höstterminen 2013. Nu ser vi individerna. Det framgick att ett antal platser som tidigare tilldelades sökande med ett högskoleprovsresultat som var lägre än 0,40 och 0,50 istället fördelades till övriga urvalsgrupper. Ur ett makroperspektiv så är det i stort ett nollsummespel, antalet platser att fördela har inte förändrats, men på individnivå så har den nya platsfördelningen i vissa fall dramatiska effekter. Figuren visar att av de (1313+1956) = 3269 antagna individer med ett värde under 0,50 så är det (858+1352) = 2210 sökande eller 2 av 3 som fortsätter att ha en antagning. Det innebär då samtidigt. att var tredje sökande blir utan en plats Intressant är att (697+1150) = 1847 eller drygt 56 % blir ”kvar” på samma utbildning. Det har sannolikt sin förklaring i det som nämndes tidigare att det i många fall inte sker något reellt urval.

Antagningar per urvalsgrupp i simuleringen för tidigare antagna i det faktiska urvalet i urvalsgrupp högskoleprov med ett värde < gränsvärdet. Avser samma utbildning. Notera att den tidigare var antalet individer. Figuren visar platser. Antagningar per urvalsgrupp i simuleringen för tidigare antagna i det faktiska urvalet i urvalsgrupp högskoleprov med ett värde < gränsvärdet. Avser samma utbildning. 2173 platser har därför tagits i anspråk av de tidigare 1847 individerna som antagits till samma utbildning. Det framgår av tabellen att det är vanligast att antagningarna i avsaknad av högskoleprov sker i betygsgrupp I. Nästan tre av fyra platser har tillsatts i betygsgrupp I vilket tydligt visar att dessa sökande ofta har ett jämförelsetal i gruppen som är tillräckligt för att erbjudas en plats eller att inget reellt urval har skett.

Minvärde som krävs för antagning i det faktiska urvalet och i simulering Generellt så sjunker det meritvärdet i en urvalsgrupp som krävs för antagning om antalet platser i urvalsgruppen ökar. De sökande rangordnas efter sitt meritvärde där ett högre värde är bättre. Om då ytterligare en plats tillfaller urvalsgruppen så kan näste person i kön erbjudas en plats. Denne har då ofta ett lägre meritvärde varför det lägsta värdet som krävs för att antas till utbildningen blir lägre. Förskollärare har konkurrens (alla utbildningar har reserver) varför lägsta värdet för antagning sjunker. (De övriga har redan antagit minst en sökande med lägre värde eller saknar reserver varför det inte syns här. Naturligtvis förändras det för de enstaka utbildningarna. Notera att det är inklusive meritpoäng varför värdet kan ligga tydligt lägre (2,5 poäng) även om det sannolikt inte förekommer så ofta.

Ett gränsvärde i HP-gruppen är i stort ett ”nollsummespel” i hela antagningsomgången kan ha stor betydelse för enskilda individer men de flesta har andra meriter som möjliggör antagning (eller så sker inget reellt urval) Innebär att meritvärden som krävs för antagning i övriga urvalsgrupper sjunker Att meritvärden i övriga urvalsgrupper sjunker är något som Socialdemokraterna har tagit fasta på

”Ska man bli lärare ska man prestera bättre än snittet” Magdalena Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för S. SR 2014-08-18

Gräns 0,90 och 14,00 Det är en tydligt hårdare gräns eftersom det inte kan ske någon omfördelning till andra urvalsgrupper. I detta fall ett reellt behörighetskrav, men endast för lärarutbildningarna? Vad händer med BF?

Vad händer härnäst? Någon form av gräns för högskoleprovet är sannolik Regeringsskifte, sannolikt någon gräns för Hp eftersom både den borgerliga avgående regeringen och socialdemokraterna har vurmat för olika gränser

BIex och HP

Fördelningen (percentiler) av meritvärden bland behöriga sökande till ht 2013 respektive ht 2014 i åldrarna upp till och med 19 år eller 20 år och äldre Anger maxvärdet i urvalsgrupperna BI resp Biex

Fördelningen (percentiler) av meritvärdena bland de behöriga sökande 19-åringarna till läkarprogram ht 2013 respektive ht 2014 Fördelningen till Läkarprogrammet, tydligt att det är svårare att få maxvärde.

Antalet antagna till läkarprogram vid urval 1, per urvalsgrupp ht 2013 och ht 2014 Övrigt = Folkhögskolegruppen, alternativt urval (t.ex. intervju, kombinationer av högskoleprov och betyg) och sökande som tidigare beviljats anstånd med studiestarten. Av tabell 5 framgår att de flesta sökande 19 år eller yngre ht 2013 antogs i urvalsgruppen BI. Ht 2014 antogs som väntat flest 19-åringar i urvalsgruppen för gymnasieexamen, BIex. Några antogs också i BI. Sammantaget var det dock betydligt färre som antogs i BI eller BIex ht 2014 (164) än ht 2013 (216). Tappet för 19-åringarna är kraftigt, en nedgång med 24 procent. I samtliga övriga åldersgrupper är det sammantaget fler antagna i BI eller BIex ht 2014 än ht 2013. Detta tyder på att inrättandet av urvalsgruppen BIex inte fullt ut kompenserat för de sökande 19-åringarnas lägre meritvärden ht 2014. Det som räddar upp situationen något för 19-åringarna ht 2014 är att fler antagits i urvalsgruppen för högskoleprovet, HP, än vad det var ht 2013. Då var det 44 sökande 19-åringar som antogs i urvalsgruppen, ht 2014 är motsvarande antal 70. Det är en ökning med närmare 60 procent. Det förefaller därför som att högskoleprovet, allmänt kallat ”andra chansen”, verkligen är en (andra) chans för denna grupp sökande. I det fall 19-åringarna inte hade genomfört högskoleprovet med tillräckliga resultat för att antas så hade deras andel av de antagna varit betydligt lägre än vad som nu blev fallet. Läs mer i den rapport som kommer att släppas i slutet av denna vecka.

Tack för att ni lyssnat, frågor?